Under Höstdagarna för högskolornas internationella ärenden riktades blicken mot framtiden och man gladdes över att kunna mötas igen

Under höstdagarna för högskolornas internationella ärenden gladde man sig åt att kunna träffas och diskutera efter uppehållet som orsakades av coronapandemin. År 2021 genomfördes dagarna virtuellt och senast träffades man fysiskt i Joensuu 2019.

Även om programmet under dagarna var mindre än tidigare diskuterades flera ämnen, från utbildningsexport till EU-påverkan. I samband med höstdagarna ordnades även upp till tio nätverksträffar. Träffarna möjliggjorde friare diskussion om aktuella ärenden inom det egna nätverket. Utbildningsstyrelsen ordnade dessutom i samband med dagarna en informations- och nätverksträff om högskolornas åtgärder i anslutning till Ukraina. 

De nya vindarna inom högskolornas internationella samarbete var synliga i programmet och i diskussionerna reflekterade man över förändringen och framtiden. Intresse väckte i synnerhet den färska Visionen för internationaliseringen av finländsk högskoleutbildning och forskning 2035, förändringarna i mobiliteten och de allt bredare Europeiska universitet-nätverken.

Visionen för internationaliseringen av högskoleutbildning och forskning år 2035 – vad förändras?

Ett ytterst aktuellt ämne var undervisnings- och kulturministeriets Vision för internationaliseringen av finländsk högskoleutbildning och forskning 2035 som styr aktörernas internationella strategier mot gemensamma mål. Visionen överlämnades till forsknings- och kulturminister Petri Honkonen i Helsingfors under Höstdagarna. Visionen har beretts av Forumet för internationellt samarbete, som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet, tillsammans med intressegrupper.

I visionen framhävs Finlands roll som en ansvarstagande, välkomnande och öppen föregångare inom internationellt samarbete. Direktör Jonna Korhonen vid undervisnings- och kulturministeriet underströk i sitt huvudanförande att visionen förverkligas tillsammans och i samarbete.

Under Höstdagarnas sista paneldiskussion återkom man till visionen. Markus Laitinen (Helsingfors universitet) och Ari-Pekka Kainu (Satakunnan ammattikorkeakoulu) reflekterade under ledning av Anna Grönlund (Jyväskylä universitet) över visionen ur högskolornas perspektiv: vad är nytt, vad förändras och hur kan målen uppnås.

Även åhörarna fick vara med och reflektera över visionen. Enligt åhörarna är det viktigaste temat i den nya visionen Ett ansvarsfullt och välkomnande Finland. Att internationella sakkunniga välkomnas smidigt och att högskolesamfundet och samhället präglas av mångfald ansågs vara viktigt. Paneldeltagarna framhävde även visionens betydelse som helhet. De övriga temana i visionen är: Värderingar och principer styr, Ett attraktivt och konkurrenskraftigt Finland, Finland löser utmaningar som berör hållbar utveckling och Starkt nationellt samarbete. Åhörarna ansåg att det viktigaste vid förverkligandet av visionen är konkretion, finansiering och samarbete.

Undervisningsrådet Maija Airas vid Utbildningsstyrelsen konstaterar att samtliga aktörer inom högskoleutbildningen, så väl i Finland som i övriga Europa, har varit tvungna att reflektera över värdegrunden och principerna för det internationella högskolesamarbetet. Enligt Airas är det viktigt att arbeta vidare med ett värdebaserat arbetssätt och alla de övriga temaområdena inom den nya visionen inom det internationella samarbetet. Här är det väsentliga en bred diskussion och samarbete mellan aktörerna inom högskoleutbildningen. Utbildningsstyrelsen stödjer och möjliggör gärna detta arbete.

Har intresset för internationalisering minskat? Diskussion om mobilitet och dess nya former

Under panelen som ordnades av Utbildningsstyrelsen diskuterades den minskade mobiliteten och de förändrade formerna för internationalisering. Paneldiskussionen inleddes med frågan ”Har intresset för internationalisering minskat?”. Ja och nej, svarade både åhörarna och deltagarna i panelen. I kommentarerna togs i synnerhet flera olika perspektiv på mobilitet upp.

De studerandes intresse för mobilitet har varit på nedgång redan före coronapandemin. När åhörarna tillfrågades uppgavs pressen på att bli färdig med studierna som den viktigaste orsaken. Utbytesstudier kan fördröja utexaminering eller medföra ekonomiska utmaningar. Å andra sidan underströks betydelsen av internationell erfarenhet och dess goda sidor inom såväl arbetslivet som privatlivet.

Nya former av mobilitet, såsom korta mobilitetsperioder och delvis virtuell flerformsmobilitet, har väckt intresse. De erbjuder en smidigare möjlighet till internationalisering för exempelvis studerande med familj och studerande i arbetslivet. Även inkludering, ett av fokusområdena för det nya Erasmus+-programmet, lyftes fram: målet är att internationell erfarenhet ska vara en möjlighet för alla studerande.

Europeiska universitet-nätverken växer – utmaningar och möjligheter för högskolorna

Erasmus+-programmets initiativ Europeiska universitet har finansierat europeiska högskolenätverk sedan 2019. Fjorton finländska högskolor deltar i nätverken, inom vilka man bedriver ett djupt och långsiktigt strategiskt samarbete med andra europeiska högskolor.

Högskolenätverken lyftes fram omfattande under Höstdagarna. Olika sätt att inkludera de studerande och lösningar på studieadministrativa utmaningar intresserade och väckte intresse. Trots utmaningarna betonade deltagarna nätverkens stora positiva betydelse för det internationella samarbetet och utvecklingen av utbildningen inom högskolesektorn.

Höstdagarna för högskolornas internationella ärenden ordnades av Uleåborgs universitet, Oulun ammattikorkeakoulu och Utbildningsstyrelsen. En fortsättning på evenemanget har önskats och planeras äga rum redan våren 2023.