Under luppen: Fastighetskostnaderna inom den grundläggande utbildningen
De totala kostnaderna för anordnandet av den grundläggande utbildningen uppgick år 2021 till ungefär 5,8 miljarder euro, varav den nioåriga grundläggande utbildningen för barn och unga utgjorde ungefär 5,4 miljarder euro, eller 94 procent. I de totala kostnaderna ingår även kostnaderna för undervisning av elever som omfattas av förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning, undervisning som förbereder för grundläggande utbildning, sjukhusundervisning och grundläggande utbildning för vuxna, som inte ingår i denna granskning.
Största delen av utbildningsanordnarna är kommunala aktörer, vars kostnader täcker cirka 95 procent av de totala kostnaderna för den grundläggande utbildningen.
Kostnaderna för anordnandet av den grundläggande utbildningen hänförs till funktionerna undervisning, inkvartering och skolskjuts, måltider, intern förvaltning och underhåll av fastigheter. Kostnaderna för funktionerna är antingen personalkostnader eller övriga kostnader.
Under åren 2015–2021 har kostnaderna för anordnandet av den grundläggande utbildningen stigit. Över hälften av kostnaderna, 55 procent, föranleds av undervisningen, till exempel undervisningspersonalens löner och utrustning som anskaffats för undervisningen. Den näst största kostnadsposten är fastighetskostnader. I fastighetskostnaderna ingår utöver kostnaderna för underhåll av fastigheter kapitalkostnadsdelen av interna hyror samt kostnaderna för små projekt. Fastighetskostnaderna utgör som helhet en fjärdedel av kostnaderna för den nioåriga grundläggande utbildningen för barn och unga. Ingen större ändring har skett i undervisningens och fastigheternas relativa andel av de totala kostnaderna.
Figur 1: Kostnaderna för den nioåriga grundläggande utbildningen för barn och unga år 2015–2021.
Vad utgörs fastighetskostnaderna av?
Fastighetskostnaderna inom den grundläggande utbildningen delas in i underhåll av fastigheter, kapitalkostnadsdelen av interna hyror och små projekt. Kostnaderna för underhåll av fastigheter är relaterade till skolornas fysiska miljö och säkerhet. Kostnaderna föranleds även av underhållet av tomten och gatan i direkt anslutning till byggnaderna. I kostnaderna ingår dessutom löner för personalen inom fastighetsskötsel och underhåll, köp av material och tjänster, hyror samt övrig skötsel och underhåll av fastigheter. Personalen inom fastighetsskötsel och underhåll utgörs av bland annat vaktmästare, vaktmästare vid ämbetsverk och specialvaktmästare samt möbelreparatörer och inventarieskötare.
Kapitalkostnadsdelen av interna hyror är vissa kalkylerade fastighetskostnader, såsom räntekostnaderna för avskrivningar och lån, som sköts centraliserats inom organisationen och faktureras internt. I fastighetskostnaderna ingår även små projekt, till exempel i anslutning till skolornas utrustning och renoveringar.
Figur 2: Hur fastighetskostnaderna utgörs
Personalkostnadernas andel av fastighetskostnaderna är ytterst liten
Personalkostnader är den minsta av kostnadsposterna för fastighetskostnader: år 2021 var deras andel lite under en procent, medan den ännu år 2015 låg på 1,5 procent. Minskningen jämfört med året innan var nu en knapp procent och jämfört med år 2015 hela 29 procent. Eftersom personalkostnaderna endast utgör en liten del av fastighetskostnaderna är förändringen i euro liten, men den procentuella förändringen betydande.
Underhållskostnaderna för fastigheter utgörs till största delen av övriga kostnader än personalkostnader, till exempel köp av material och tjänster. Även hyrd personal klassificeras som en övrig kostnad. De övriga kostnaderna ökade med tre procent jämfört med förra året och med 18 procent år 2015–2021. Det verkar som att utbildningsanordnarna allt oftare anlitar personal för fastighetsskötsel och underhåll som köpta tjänster än genom att anställa egen personal.
Figur 3: Utvecklingen av fastighetskostnaderna för den nioåriga grundläggande utbildningen för barn och unga år 2015–2021.
I figur 4 granskas förändringen i antalet elever och fastighetskostnaderna jämfört med föregående år inom den nioåriga grundläggande utbildningen för barn och unga under perioden 2015 till 2021. Det verkar som att förändringarna i antalet elever och kostnaderna inträffat samtidigt och i samma riktning, även om variationerna i kostnaderna är betydligt större. År 2017 minskade antalet elever och även ökningen av kostnaderna var exceptionellt liten. På motsvarande sätt har ökningen av kostnaderna varit större år 2016 och 2018 då ökningen av antalet elever har varit störst.
Det är logiskt att tänka sig att ett ökat antal elever innebär att utbildningsanordnaren även måste investera i undervisnings- och lärmiljön. De allmänt högre kostnaderna för byggande syns även i fastighetskostnaderna, men förklarar inte variationerna från 2016 till 2018. Dock är det möjligt att den nya byggbestämmelsesamlingen som trädde i kraft i början av 2018, som innehåller preciseringar om bland annat kontroll av fukt och krav på energieffektivitet, kan ha bidragit till de ökade fastighetskostnaderna. År 2017 blev ovanligt många nya skolbyggnader klara, vilket kan bero på att man förutsett effekterna av de nya bestämmelserna.
Figur 4: Årliga förändringar i antalet elever och fastighetskostnaderna inom den grundläggande utbildningen 2015–2021
Inget direkt samband mellan fastighetskostnaderna per elev och antalet elever i landskapet
I figur 5 granskas fastighetskostnaderna per elev och antalet elever inom den grundläggande utbildningen enligt landskap. Nyland skiljer sig från de övriga landskapen: både antalet elever inom den grundläggande utbildningen och fastighetskostnaderna per elev är klart högre än i de övriga landskapen.
Figur 5: Fastighetskostnaderna per elev och antalet elever för kommunala anordnare av grundläggande utbildning år 2021.
I de landskap som efter Nyland har det största antalet elever, det vill säga Birkaland, Egentliga Finland och Norra Österbotten, är fastighetskostnaderna per elev dock lägre än i flera av landskapen med ett mindre antal elever. De lägsta fastighetskostnaderna per elev finns i Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Södra Österbotten samt i Kajanaland, som även har det lägsta antalet elever.
Det verkar inte finnas ett direkt samband mellan antalet elever i landskapet och fastighetskostnaderna per elev. De höga kostnaderna per elev i Nyland kan måhända förklaras av att kostnaderna i allmänhet är klart högre i landskapet än i övriga Finland. I landskap med ett litet antal elever kan redan ett enskilt byggprojekt ha märkbara effekter även på fastighetskostnaderna per elev. På motsvarande sätt kan låga fastighetskostnader per elev bero på att landskapet saknar attraktiva urbana områden, där en ökning av antalet elever skulle kräva investeringar i skolbyggnader. Det går alltså att skönja ett visst samband mellan ett ökat antal elever och en ökning av fastighetskostnaderna.
Undervisningssektorns finansiering i ett nötskal
Staten och kommunerna ansvarar tillsammans för finansieringen av undervisningssektorn. Staten deltar i finansieringen genom statsandelssystemet.
Majoriteten av statsandelsfinansieringen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är statsandelar för basservice som finansministeriet förvaltar, och vars omfattning bestäms utifrån baspriser och invånarantal.
Inom ramen för undervisnings- och kultursektorns statsandelssystem beviljas också tilläggsfinansiering för sådan verksamhet som inte anses ingå i statsandelarna för förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens basservice.
Undervisnings- och kulturministeriet har i egenskap av statsbidragsmyndighet hand om att förvalta undervisnings- och kulturverksamhetens statsandelar. Utbildningsstyrelsen svarar bland annat för informationstjänster och kundrådgivning i anslutning till statsandelssystemet.
Kostnadsrapporterna som publiceras av Utbildningsstyrelsen grundar sig på uppgifter som Utbildningsstyrelsen och Statistikcentralen årligen samlar in. Sedan år 2021 fås uppgifterna om kostnader från Statskontoret och uppgifterna om antalet elever från informationsresursen Koski. Kostnadsrapporterna för 2021 har publicerats under hösten på webbplatsen för rapporterna över undervisnings- och kulturväsendets finansieringssystem.
I serien Under luppen går vi med hjälp av statistiska uppgifter djupare in på olika intressanta teman som berör utbildning, lärande och internationalisering. Vi lyfter fram perspektiv från olika statistik- och forskningskällor och granskar närmare hur världen ser ut i siffror.
Ytterligare information
- fastighetskostnader: specialsakkunnig Tiia Luoma, tfn 029 5331626, tiia.luoma [at] oph.fi