Under luppen: Gymnasisternas ämnesval i matematik åren 2010–2021
Cirka 30 000 studerande avlägger årligen gymnasiets hela lärokurs, vilket omfattar cirka 1 500 vuxenstuderande utöver de som studerar enligt läroplanen för unga. Enligt statistik från statistiktjänsten Vipunen hade 48 % av dem som avlagt gymnasiets hela lärokurs år 2021 valt lång matematik.
Populariteten för lång matematik började öka redan före reformen av högskolornas antagning
Ämnesval för lång och kort matematik bland dem som avlagt gymnasiestudierna åren 2010–2021. (Källa: Vipunen)
Studier i lång matematik har stadigt ökat i popularitet på bekostnad av kort matematik sedan år 2013. Efter 2020 har situationen dock stabiliserats.
De första uppgifterna om poängsättningsmodellerna för antagningen av studerande publicerades hösten 2017 och modellerna godkändes våren 2018. De som avlagt gymnasiets hela lärokurs åren 2020 och 2021 är alltså de första som har haft möjlighet att beakta reformen i sina ämnesval.
Antalet studerande som valt lång matematik har tydligt ökat mellan åren 2019 och 2020, vilket för sin del kan bero på att man förutsåg den kommande reformen. Tvärtemot vad som kunde förväntas syns ingen ökning mellan åren 2020 och 2021, trots att de som avlade gymnasiets hela lärokurs år 2021 hade känt till poängsättningen ända från början av sina studier.
Fler fördjupade kurser i matematik än tidigare
Andelen studerande som avlagt riksomfattande fördjupade kurser i matematik av dem som avlagt lång och kort matematik vid gymnasiet åren 2019–2021 (Källa: Vipunen)
I ljuset av statistiken verkar det som om högskolornas antagningsreform har fått gymnasiestuderandena att satsa allt mer på studier i matematik: Allt fler studerande väljer även riksomfattande fördjupade kurser som ingår i lärokursen i matematik utöver de obligatoriska kurserna. År 2021 gjorde drygt 40 % av de studerande i lång matematik och 35 % av de studerande i kort matematik detta. Allt oftare avläggs också fler fördjupade kurser än en.
Jämförbar information om studerandena som avlagt riksomfattande fördjupade kurser finns tillgänglig först från och med år 2019.
Allt fler kvinnor väljer lång matematik
Andelen män och kvinnor som valt lång matematik av dem som avlagt gymnasiets hela lärokurs åren 2010–2021. (Källa: Vipunen)
Under hela 2000-talet har över hälften av gymnasiestuderandena och de som avlagt studentexamen varit kvinnor. Kvinnorna har också allt oftare valt lång matematik, men andelen kvinnor av dem som väljer lång matematik är ändå mindre än andelen män. År 2021 hade 43 % av kvinnorna som slutförde gymnasiestudierna och 55 % av männen valt lång matematik.
Skillnaderna mellan landskapen har ökat i fråga om den långa matematikens popularitet
| 2010–2015 | 2017–2021 | Befolkningsstruktur | |
| Södra Karelen | 42 % | 50 % | + 8 %-enheter |
| Päijänne-Tavastland | 37 % | 43 % | + 7 %-enheter |
| Norra Österbotten | 47 % | 53 % | + 6 %-enheter |
| Nyland | 40 % | 46 % | + 6 %-enheter |
| Mellersta Österbotten | 39 % | 44 % | + 5 %-enheter |
| Egentliga Finland | 40 % | 45 % | + 5 %-enheter |
| Satakunta | 42 % | 47 % | + 5 %-enheter |
| Norra Savolax | 46 % | 50 % | + 4 %-enheter |
| Birkaland | 41 % | 45 % | + 4 %-enheter |
| Kymmenedalen | 38 % | 42 % | +4 %-enheter |
| Södra Österbotten | 42 % | 45 % | + 3 %-enheter |
| Lappland | 45 % | 48 % | + 3 %-enheter |
| Mellersta Finland | 48 % | 50 % | + 2 %-enheter |
| Kajanaland | 44 % | 46 % | + 2 %-enheter |
| Österbotten | 37 % | 38 % | + 1 %-enheter |
| Norra Karelen | 48 % | 49 % | + 1 %-enheter |
| Egentliga Tavastland | 40 % | 40 % | + 0 %-enheter |
| Södra Savolax | 40 % | 38 % | -2 %-enheter |
| Medeltal | 42 % | 46 % | + 5 %-enheter |
| Standardavvikelse | 0,035 | 0,041 |
Andelen studerande som avlagt lång matematik av dem som avlagt gymnasiets lärokurs enligt landskap åren 2010–2021. (Källa: Vipunen)
Valet av lång matematik varierar mellan landskapen. Även inom landskapen syns en årlig variation, vars inverkan har minskats genom att granska medelvärdena för fem år. Studier i lång matematik är populärast i Norra Österbotten, men populariteten har ökat mest i Södra Karelen.
Granskningen av den genomsnittliga spridningen visar att landskapen i medeltal avviker mer från medelvärdet åren 2017–2021 än åren 2010–2015. De landskapsspecifika skillnaderna i ämnesval när det gäller matematik har alltså ökat något.
Med hjälp av rapporterna från utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen kan man granska uppgifterna om ämnesval för dem som slutfört gymnasiets hela lärokurs. Den dynamiska rapporten innehåller information om gymnasiestuderandenas ämnesval och vitsord till och med på läroanstaltsnivå.
Uppgifterna om studerandena inom gymnasieutbildningen har sedan år 2019 baserat sig på den nationella informationsresursen Koski, som utbildningsanordnarna överför uppgifterna till på individnivå. Tidigare statistik baserar sig på Statistikcentralens datainsamlingar vartannat år. Jämförbarheten mellan olika år påverkas förutom av förändringar i informationskällan även av förändringar i utbildningssystemet.
I serien Under luppen går vi med hjälp av statistiska uppgifter djupare in på olika intressanta teman som berör utbildning, lärande och internationalisering. Vi lyfter fram perspektiv från olika statistik- och forskningskällor och granskar närmare hur världen ser ut i siffror.
Mer information
- specialsakkunnig Pirjo Karhu, pirjo.karhu [at] oph.fi
- direktör Paula Merikko, paula.merikko [at] oph.fi
- Information om ämnesval för dem som avlagt gymnasiets lärokurs, Vipunen (på finska)
- Vitsord för ämnesval för dem som slutfört gymnasiets lärokurs, Vipunen (på finska)
- Studier i matematik i gymnasiet
- Vipunens Statistikrådsblogg: Har betydelsen av gymnasiets ämnesval ökat i högskolornas antagning av studerande? (på finska)