Under luppen: Hurdant kunnande behövs år 2035?
Prognostiseringsforum för kunnande (PFK) för varje år samman en bred skara sakkunniga inom utbildningssektorn och arbetslivet för att diskutera och reflektera över vilka utbildningar och vilka kunskaper som behövs i arbetslivet i framtiden. Under forumets första verksamhetsperiod 2017–2020 utredde man vilka som är de viktigaste kunskaperna i framtiden. Som ett resultat av en prognostiseringsprocess som genomfördes i flera faser fick man detaljerad information om vilka kunskaper och färdigheter som i framtiden efterfrågas av arbetstagarna inom olika branscher.
Alla medlemmar i Prognostiseringsforum för kunnande fick möjlighet att besvara en enkät om vilka typer av kunnande som behövs i framtiden. Enkäten besvarades av sakkunniga från fler än 30 branscher, och resultaten bearbetades vidare i branschspecifika grupper.
Enkät: De 10 viktigaste kunskaperna som behövs i arbetslivet år 2035
I tabellen anges de kunskaper som nämndes flest gånger då man förde samman de olika branschspecifika resultaten från enkäten om framtida behov av kunnande. De kunskaper i att utveckla kundorienterade tjänster som nämns överst i tabellen är kopplade till servicedesign och hänför sig till behov av kundorienterade tjänster och sociala färdigheter som digitaliseringen och automatiseringen medför. De här behoven av kunnande framhävdes särskilt inom den privata servicesektorn. Kunnande om principerna för hållbar utveckling lyftes i sin tur särskilt fram inom de industriella områdena.
Kunskaper i att bedöma information ansågs vara digitala medborgarfärdigheter som kommer att få allt större betydelse i framtiden. De har också att göra med ett behov av att i större utsträckning kritiskt kunna granska information samt att kunna söka och bearbeta information. I det här sammanhanget lyfte man också fram behoven av dataanalytik och förmåga att hantera datamassor.
Kunskaper i att använda digitala lösningar och plattformar och i att använda digital teknik på ett kreativt sätt samt att hantera och styra digitala funktioner bildade en helhet av fyra olika digitala färdigheter. Det är möjligt att digitala färdigheter i framtiden är en del av andra färdigheter, och de kommer nödvändigtvis inte att ha samma innehållsmässiga betydelse som idag. Digitala färdigheter handlar inte enbart om kunnande av teknisk natur, utan om mångsidig digital kompetens, som också innefattar social interaktion och förmåga att hantera och använda information. Digital kompetens inbegriper också teman som berör trygghet och säkerhet.
Interaktions- och kommunikationsfärdigheter betonades framför allt inom servicesektorn. Innovationskompetens, problemlösningsförmåga, kreativitet och förmåga att hantera helheter är mångsidiga metafärdigheter, som har lyfts fram också i andra kartläggningar som gjorts över framtida behov av kunnande. Innovationskompetens kopplades i enkätsvaren också till kreativitet och systematik samt förmåga att utveckla det egna arbetet.
I enkätsvaren konstaterades också att då automatiseringen i framtiden sköter mindre arbetsuppgifter behövs problemlösningsförmåga för att hantera mer övergripande helheter. Förmågan att lösa problem ansågs också höra samma med behovet av reaktionsförmåga, medan kreativitet kopplades till innovationer och delvis också till mångprofessionalitet. Kreativitet och förmåga till innovationer är samtidigt också viktiga färdigheter för att utveckla ny företagsverksamhet.
Av de allmänna iakttagelserna framgår att det i arbetslivet i framtiden finns behov av såväl allmänt kunnande som av mer specifikt substanskunnande. Kunnandet betonades på olika sätt inom olika branscher.
Möjligt att reagera på nya behov av kunnande genom att utveckla utbildningssystemet
Kunskaper och behov av kunnande är alltid väldigt abstrakta fenomen, som var och en tolkar utifrån sin egen kontext. Olika typer av kunskaper kan också vara väldigt olika till sin omfattning. Det kan finnas väldigt breda kunskaper och väldigt snäva kunskaper och det kan vara svårt att uppfatta skillnaderna mellan dem. Det här är bra att vara medveten om när man tolkar prognostiseringsresultaten.
För att kunna uppfatta de framtida behoven av kunnande som gäller digitaliseringen och klimatförändringen, samt andra behov som ständigt förändras, är det skäl att dela in behoven av kunnande i kategorier för att bättre kunna känna igen förändringar som sker inom olika områden. Genom att kategorisera de olika behoven av kunnande är det möjligt att reagera på olika förändringsbehov inom utbildningssystemet och på det sättet snabbt kunna skräddarsy åtgärder som korrigerar bristfälliga kunskaper eller revidera examensgrunder.
Prognostiseringsforum för kunnande (PFK) är undervisnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens gemensamma sakkunnigorgan. Prognostiseringsforumet har i uppgift att främja dialogen mellan utbildning och arbetsliv.
Prognostiseringsforum för kunnande tar fram, analyserar och sprider prognostiseringsinformation samt lyfter utifrån prognostiseringen fram utvecklingsbehov inom utbildningen.
Prognostiseringsforum för kunnande består av en styrgrupp, en prognostiseringsgrupp som representerar nio olika branscher samt ett sakkunnignätverk som har sammanställts av prognostiseringsgruppen. Prognostiseringsgruppens medlemmar företräder arbetsgivare, arbetstagare, företagare, anordnare av yrkesutbildning, högskolor, undervisningspersonal, forskning samt undervisningsförvaltning.
Den första verksamhetsperioden för prognostiseringsforum för kunnande pågick mellan 2017 och 2020. Den pågående verksamhetsperioden fortsätter fram till 2024.
Ytterligare information
- Kategorisering av kunskaper: specialsakkunnig Vihtori Suominen, vihtori.suominen [at] oph.fi, 029 533 1674
- Utbildningsstyrelsens prognostiseringsverksamhet: undervisningsrådet Riku Honkasalo, riku.honkasalo [at] oph.fi, 029 533 1249
I serien Under luppen går vi med hjälp av statistiska uppgifter djupare in på olika intressanta teman som berör utbildning, lärande och internationalisering. Vi lyfter fram perspektiv från olika statistik- och forskningskällor och granskar närmare hur världen ser ut i siffror.