Unga som resurs för djurskyddsföreningarna
Hur lyckas man med att föra samman unga som är intresserade av djur och deras välbefinnande och djurskyddsföreningar som har fullt upp med att sköta föreningarnas grundläggande uppgifter?
Med det här problemet tampades Finlands största djurskyddsorganisation som funnits sedan år 1901, SEY Djurskydd Finland, då man för ett par år sedan började utveckla verksamhet som riktade sig till unga.
Det fanns ett uppenbart behov av den här typen av verksamhet. De lokala föreningarna hade ständigt brist på aktiva och det var svårt att få med unga frivilliga i föreningsverksamheten. Djur är viktiga för de unga och många är intresserade av djurskydd men det är svårt för dem att hitta ett sätt att få sin röst hörd.
Så här beskriver koordinatorn för SEY:s ungdomsverksamhet Sohvi Silius bakgrunden till projektet Nuoret mukaan (på svenska ungefär Unga med).
Redan innan projektet startade började Silius utveckla ny verksamhet bland annat genom att grunda ett påverkansnätverk och en egen Discord-diskussionsplattform.
− Verksamheten för unga har kommit igång riktigt bra under de senaste två åren men det tar sin tid innan nya idéer syns i det praktiska arbetet på fältet. De aktiva inom de lokala föreningarna deltar i verksamheten på frivillig basis och har händerna så fulla med allt grundläggande arbete att de inte får tid över för att fundera på hur de kunde få fler frivilliga med i verksamheten, berättar Silius.
Föreningarnas verksamhet är mångsidig och går ut på allt från att hjälpa skadade, vilda djur till att göra skolbesök och samla in medel. De föreningsverksamma har mycket arbete med att rädda och ta hand om förvildade katter, eftersom fler än 20 000 katter överges i Finland varje år. Många föreningar driver ett hem för upphittade djur på den egna orten.
Ansvarspersonerna för de lokala föreningarna är ofta rådlösa när det gäller hur man ska närma sig unga, eftersom de ungas värld ofta ter sig så långt borta. En del föreningar har ingen verksamhet för minderåriga.
Insamling av information och försök med frivilligarbete
Projektet Nuoret mukaan startade i början av 2022 och har under de första knappa två månaderna fokuserat på planering av verksamheten tillsammans med de ungas ledningsgrupp som samlats under virtuella möten. Under år 2022 genomför gruppen en enkät där man utreder de ungas tankar och önskemål som gäller frivilligarbete inom djurskyddet. Medlemmarna utför också intervjuer i den egna näromgivningen.
En hel del är att vänta under den tvååriga projektperioden: nationella distansträffar för styrgruppen och livemöten samt workshoppar med de lokala föreningarnas verksamhetsledning. De unga sammanställer också en handbok om djurskyddsverksamheten som innehåller grundläggande information om djurskydd och frivilligarbete samt tips på hur man kan påverka till förmån för djuren.
Om det inte vore för coronaepidemin och de begränsningar som den medför hade projektet haft en mera lokal prägel.
− På grund av coronaepidemin fick vi starta helt ny digital verksamhet, berättar Sohvi Silius.
En stor del av diskussionerna förs i samband med virtuella möten, men för de unga är det också väldigt viktigt att mötas ansikte mot ansikte. Arbetet går smidigare då ledningsgruppens medlemmar som är från olika delar av Finland lär känna varandra.
Målet är att föreningarna efter att projektet avslutas ska ha information om de ungas intressen och behov och erfarenheter av försök med frivilligverksamhet med unga. Minderåriga unga kanske inte kan vara med och ta hand om skadade djur, men att samla in medel till exempel genom olika slags försäljningar kunde vara ett bra sätt att delta.
De unga får sin egen röst hörd
De unga deltar aktivt i planeringen och genomförandet av projektet. Sohvi Silius betonar att de ungas ledningsgrupp har en central roll för att projektet ska lyckas.
En av medlemmarna i ledningsgruppen är 18-åriga Noora Koukkari. Den 18-åriga gymnasisten är nöjd med sina erfarenheter av gruppens verksamhet.
− Vi får alla säga vår åsikt. Sohvi handleder diskussionen och om man har idéer så är det inga problem att få sin röst hörd.
Koukkari blev intresserad av djurskydd genom sina egna husdjur. Genom att ta hand om marsvin och kaniner lärde hon sig också värdesätta djurens välbefinnande.
− Så småningom fattade jag också intresse för vilda djur och även på ett mer övergripande plan ett intresse för hur djuren blir behandlade, berättar Koukkari.
Hon vill i synnerhet påverka för att människor skulle få mera information om djurens välbefinnande. Det är också trevligt att via SEY:s verksamhet få lära känna många andra unga som har samma intressen.
− Jag har egentligen inte några vänner som är intresserade av djurskydd. Det här är min egen grej, och jag har sökt information i sociala medier.
I sociala medier, eller rättare sagt i Instagram stories, fanns också SEY:s reklam, där man lockade med unga i verksamheten.
I projektet samarbetar SEY med De ungas akademi, som har bidragit med perspektiv som gäller försöksbaserat utvecklingsarbete och även delat med sig av sitt kunnande om hur man stärker delaktigheten bland unga.
Lätt att komma med i verksamheten
För att det ska vara enkelt att komma in i föreningsverksamheten är det viktigt att skapa möjligheter att delta med låg tröskel och erbjuda olika sätt att få information om vad föreningen erbjuder. Det här har Silius velat lyfta fram i projektet.
Silius har tagit fram en trestegsmodell. Först och främst borde de unga ha möjlighet att få information om sådant som intresserar utan att de behöver förbinda sig till verksamheten. Därtill borde man ha möjlighet att delta med låg tröskel, till exempel genom att besvara enkäter eller följa med diskussioner och webbinarier. Slutligen borde det finnas möjligheter för dem som vill delta aktivt och som har intresse av att också skapa nya verksamhetsmodeller.
− Det borde finns något att erbjuda alla dessa tre grupper, både inom förbundet och på föreningsnivå, förklarar Silius.
Noora Koukkari hoppas att projektet ger upphov till ny verksamhet där de unga aktivt kan medverka.
− Det skulle vara trevligt om jag lyckas främja de ungas frivilligverksamhet inom SEY. Det vore roligt att få göra något konkret för djurens välbefinnande.
Koukkari tror att de färdigheter som hon lär sig inom projektet, såsom att uppträda och fungera på sociala medier, är av nytta också inom frivilligverksamheten.
Ett stort kliv framåt med hjälp av projektet
Projektet Nuoret mukaan är det första Erasmus+-projektet för SEY Djurskydd Finland. Beslutet om att lämna in en projektansökan fattades endast tre veckor före den sista ansökningsdagen. Under den tiden samlade Sohvi Silius en ledningsgrupp bestående av elva unga och tillsammans med dem planerade hon projektet. Man tog också fram idéer tillsammans med De ungas akademi. Projektet presenterades för styrelsen och man sammanställde en ansökan.
Det var mycket arbete på kort tid och Silius har också ett tips till andra sökande:
− Ju tidigare man börjar planera projektet, desto bättre. Jag rekommenderar absolut att ansöka om finansiering från Erasmus+ då man planerar att utveckla ny verksamhet. Vi kunde inte genomföra en så här omfattande och mångsidig helhet utan projektfinansiering.
Det lönar sig att ställa upp målen utifrån organisationens egen situation. Projektet Nuoret mukaan är ett projekt med låg tröskel, som är lätt att hantera även för en mer oerfaren projektaktör. Silius har ändå redan siktet inställt på fortsättningen.
− När vi har fått erfarenhet av projektförvaltning kunde nästa i tur vara ett internationellt projekt där vi kunde använda det vi lärt oss under detta projekt.
Det lönar sig att sprida sina erfarenheter och kunskaper eftersom det inte endast är en utmaning för djurskyddsföreningarna att inkludera de unga, utan säkerligen också för många traditionella organisationer runtom i Europa.
Efter intervjun har Sohvi Silius gått vidare från SEY mot nya uppdrag.
Nuoret mukaan! -projektet
- Projekttyp: Erasmus+ för ungdomssektorn, projekt för att öka ungas delaktighet
- Projekttid: 01/2022 - 12/2023
- Partners: Nuorten akatemia
- Finansiering: 59 900 €
Vad är Månadens stjärnprojekt?
Skribent: Päivi Kärnä