Yrkesläroanstalter stöder ukrainare genom att anpassa sina EU-projekt – Sedu och Taitotalo visar vägen
Sedu och Taitotalo blev i september de första yrkesläroanstalterna i Finland att dra nytta av möjligheten att anpassa sin Erasmus+-projektverksamhet för att hjälpa personer som flytt från kriget i Ukraina.
Europeiska kommissionen beslöt redan i mars att Erasmus+-projekt kan anpassas till stöd för ukrainare, om det passar ihop med projektets tema.
Seinäjoki utbildningssamkommun Sedu använde möjligheten för personalutbyte, det vill säga expertmobilitet. Inom Erasmus+-projektverksamheten handlar det om verksamhet med inbjudna experter, där organisationer kan bjuda in lärare, utbildare och andra kompetenta personer från utlandet för att utveckla utbildningen.
Med projektfinansieringen anställde läroanstalten Olena Nikitova, som flytt från Ukraina till Finland, för att hjälpa till med olika uppgifter inom utbildning för ukrainare.
– Olena har till exempel hjälpt oss med den nya Tuva-utbildningen som handleder för examensutbildning, där vi exempelvis i Lapporegionen har nästan tjugo ukrainare, berättar Juha Riippi, planerare för internationella ärenden inom Sedu.
Mer än en tolk
Nikitova hade en visstidsanställning inom Sedu redan under försommaren, till vilket höstens pågående undervisnings- och utbildningsperiod är en naturlig förlängning. Nikitova arbetar främst tillsammans med en lärare från TUVA-gruppen, som består av ukrainare.
Nikitova är inte bara en tolk, även om hon har en bakgrund som tolk och lärare i engelska. Hennes kunskaper i ukrainska är naturligtvis till stor nytta för Sedu, eftersom alla ukrainare som studerar vid läroanstalten eller deras vårdnadshavare inte talar engelska.
– I hemlandet arbetade Olena som utbildningsplanerare, och även här är arbetsbeskrivningen mångsidig. Hon har till exempel gjort marknadsföringsmaterial på ukrainska om ett kommunförsökprojekt med sysselsättning för invandrare.
Det ukrainska utbildningssystemet skiljer sig från det finländska, så Nikitova har enligt Riippi en viktig roll som tolk av verksamhetskulturen.
– Hon har gjort ett väldigt viktigt arbete. Vi hoppas att vi kan erbjuda arbete för henne även framöver, på ett eller annat sätt.
Både Sedu och Taitotalo har fått ackreditering för mobilitetsprojekt inom Erasmus+, vilket innebär regelbunden årlig finansiering för utlandsperioder för studerande och personal.
Under coronapandemin blev mycket finansiering avsedd för studerande- och personalmobilitet oanvänd.
– Med tanke på detta innebär stödet till ukrainarna inte att det blir mindre över till andra, säger Riippi.
Även Taitotalos företagsnätverk vill hjälpa
Taitotalo är Finlands största läroanstalt inom yrkesutbildning för vuxna, och har planerat integration, utbildning och sysselsättning för flyktingar från Ukraina ända sedan kriget började.
Direkt när informationen om möjligheten att anpassa Erasmus+-verksamheten kom tog Taitotalo tag i den, berättar Heli Pispala-Tapio, utbildare och chef för internationella ärenden vid Taitotalo. Man började arbeta för saken genom läroavtalsutbildningen.
– Vår läroanstalt har många företags- och organisationspartner samt även ett stort nätverk inom läroavtalsutbildningen. Även våra samarbetspartner har en stark vilja att hjälpa ukrainare och invandrare i allmänhet, säger Pispala-Tapio.
Delvis med tanke på ukrainarna har man inom Taitotalo kartlagt branscher med arbetskraftsbrist. Hit hör exempelvis byggbranschen, social- och hälsovårdsbranschen samt renhållnings- och fastighetsservicebranschen.
Information om stödmöjligheterna bör spridas
Som en lösning har Taitotalo erbjudit ukrainare läroavtalsutbildning inom renhållnings- och fastighetsservicebranschen. I början av hösten rekryterades några ukrainare till utbildningen.
Med Erasmus+-finansieringen ska man också bjuda in en lärare i ukrainska, som ska ansluta sig till det team vid Taitotalo som ordnar läroavtalsutbildningen.
– Personen ska ge stöd när det gäller språket, men även stödja och peppa de studerande. Han eller hon blir en del av vårt team och kan exempelvis hjälpa arbetsplatshandledarna på arbetsplatserna.
Erasmus+-projektfinansiering, alltså resebidrag, individuellt stöd och extra bidrag, kan beviljas för ukrainska lärare och även för studerande, vars yrkesinriktade studier har avbrutits på grund av kriget i Ukraina.
Information och erfarenheter gällande möjligheterna att stödja ukrainare med EU-projektfinansiering bör spridas aktivt både i Finland och på annat håll, säger Pispala-Tapio.
– Jag var nyligen på ett Erasmus+-seminarium i Riga, där tiotals representanter för utbildningssektorn i elva olika länder deltog. Där märkte jag att det bara är några få europeiska läroanstalter som erbjuder detta stöd till ukrainare som möjliggörs av Erasmus+, säger Pispala-Tapio.