Antalet utlandsperioder för högskolestuderande ökade men nådde inte ännu upp till nivån före pandemin

År 2022 genomförde finländska högskolestuderande något fler än 6 200 långa utbytes- eller praktikperioder, det vill säga perioder med längden minst tre månader, och drygt 2 000 korta utbytes- eller praktikperioder utomlands. Detta är klart fler än året innan, då antalet långa utlandsperioder endast uppgick till 2 900 och antalet korta till 500.
Statistiken bekräftar den bild som uppkom av Utbildningsstyrelsens enkät över lägesbilden förra hösten: högskolornas internationella studerandemobilitet har kommit i gång igen efter pandemin. Situationen är dock långt från siffrorna före pandemin: år 2019 genomförde studerande vid högskolor i Finland 7 900 långa och 4 700 korta utlandsperioder.
Antalet utländska högskolestuderande som kommer till Finland för en lång utlandsperiod har dock ökat klart snabbare. År 2022 kom 9 400 internationella utbytesstuderande till Finland för en period på minst tre månader, medan antalet året innan var 6 700. Antalet utländska studerande som kom till Finland för en lång utlandsperiod låg redan nästan på samma nivå som före pandemin. Dessutom kom 1 600 studerade till Finland för en kort utbytesperiod.
Allt färre yrkesstuderande deltar i studerandemobilitet
Coronapandemin avspeglas ännu i siffrorna för studerandemobilitet år 2022. I många länder har det fortfarande funnits restriktioner på grund av pandemin. Å andra sidan kunde en avmattning ses i siffrorna för mobilitet redan före pandemin och utvecklingen kan komma att fortsätta i samma riktning även efter pandemin. Den nedåtgående trenden har varit brantare vid yrkeshögskolorna än vid universiteten: år 2016–2019 minskade studerandemobiliteten med 33 procent i yrkeshögskolorna, medan den minskade med 16 procent vid universiteten.
Även under 2022 åkte klart färre yrkeshögskolestuderande än universitetsstuderande utomlands, även om man inkluderar också korta utlandsperioder som av tradition är ytterst vanliga vid yrkeshögskolor. Ungefär 2 100 yrkeshögskolestuderande åkte utomlands för en lång utlandsperiod och drygt 1 600 för en kort utlandsperiod, medan drygt 4 100 universitetsstuderande åkte utomlands för en lång utlandsperiod och cirka 400 för en kort utlandsperiod. I förhållande till antalet nya studerande åkte 9 procent av yrkeshögskolestuderande och 17 procent av universitetsstuderande utomlands. Före pandemin var andelarna klart större, vid yrkeshögskolorna 22 procent och vid universiteten 23 procent.
Skillnaden mellan yrkeshögskolorna och universiteten kan även ses i antalet utländska studerande som kom till Finland: cirka 3 100 studerande kom till yrkeshögskolor i Finland för en lång utlandsperiod, medan samma siffra för universitetens del var knappt 6 300. I praktiken ligger antalet utländska studerande som kommer till universiteten redan på samma nivå som före pandemin, medan antalet har minskat med en fjärdedel för yrkeshögskolornas del.
Betydelsen av programmet Erasmus+ som en aktör som möjliggör långa utlandsperioder ökade under pandemin
Programmet Erasmus+ som finansieras av Europeiska unionen har redan länge varit det vanligaste alternativet för deltagande i internationell studerandemobilitet, men dess roll stärktes ytterligare under pandemin. År 2022 finansierades 68 procent av långa utlandsperioder för finländska högskolestuderande av programmet, och 81 procent av långa utlandsperioder för utländska studerande som kom till Finland. År 2019 var motsvarande andelar 58 procent och 74 procent.
Andra vanliga alternativ för utlandsperioder är högskolornas egna avtal och finansiering samt utbyte som de studerande själva ordnar.
År 2022 samlades för första gången även information in om korta utlandsperioder. Även för dessa är Erasmus+ en viktig aktör, men programmet har inte en lika stor roll som för långa utlandsperioder. På motsvarande sett var de övriga programmens andel något större. Totalt 45 procent av de studerande hade finansiering från Erasmus+ för utlandsperioden och till exempel 6 procent hade finansiering från Nordiska ministerrådets program Nordplus.
Större fokus på Europa inom studerandemobiliteten till följd av pandemin
Största delen av den långvariga studerandemobiliteten vid högskolorna sker inom Europa: Totalt 74 procent av studerande vid finländska högskolor som åker utomlands åker till ett annat land i Europa och 85 procent av utländska studerande som kommer till Finland kommer från ett annat europeiskt land. Den andel som Europa står för har redan tidigare varit stor, men den har stärkts under pandemin samtidigt som Asiens andel har minskat.
De mest populära länderna för studerande som åkte utomlands för långa utlandsperioder år 2022 var i storleksordning Tyskland, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Italien. Samma länder är de vanligaste när det gäller utländska studerande som kom till Finland, med undantaget att det kom fler studerande till Finland från Frankrike än från Spanien. Till dessa länder åker 39 procent av studerande som åker utomlands för långa utlandsperioder och från dessa länder kommer hela 59 procent av utländska studerande som kommer till Finland för långa utlandsperioder.
Antalet studerande som åkte till länder i Asien och Afrika var i många fall klart mindre än år 2019 före pandemin. Antalet studerande som åkte till Kina minskade till exempel med 79 procent jämfört med för tre år sedan, antalet som åkte till Vietnam med 55 procent, Indonesien och Indien med 53 procent och Tanzania och Namibia med 50 procent.
Studerandemobiliteten till många länder i Asien och Afrika började dock avmattas redan före pandemin.
Den största minskningen jämfört med 2019 har dock skett i studerandemobiliteten till Ryssland, som minskade med 82 procent. Förklaringen till detta är Rysslands attack mot Ukraina, som lett till att högskolorna har fryst sina avtal om studerandemobilitet med Ryssland.
Statistik förs även över flerformsmobilitet
Utlandsperioder som genomförs virtuellt blev aktuella på ett helt nytt sätt under pandemin när många länder begränsade inresor i landet och många campus var nedstängda. Även flerformsmobilitet, där den fysiska perioden kompletteras med en virtuell andel, har blivit vanligare. Vid statistikföringen år 2022 samlades för första gången in information om huruvida en virtuell del ingick i utlandsperioden. Utlandsperioder som genomförs enbart virtuellt statistikförs fortsättningsvis inte.
För högskolestuderande från Finland som åkte utomlands år 2022 ingick en virtuell del i 380 utlandsperioder. Vanligast var förekomsten av en virtuell del i kombination med korta utlandsperioder, det vill säga perioder kortare än tre månader: i ungefär var femte (19 procent) av finländska studerandes korta utlandsperioder ingick en del som genomfördes virtuellt. Perioder av virtuell mobilitet är klart vanligare bland yrkeshögskolestuderande.
När det gäller studerande som kom till Finland för korta utlandsperioder ingick en virtuell del i 260 (16 procent) av perioderna.
Virtuella perioder kan till exempel vara flerformsintensivprogram (Blended Intensive Programmes - BIP) som finansieras av Erasmus+, som i synnerhet yrkeshögskolorna har satsat på att genomföra tillsammans med sina europeiska partnerhögskolor.