Bordtennisen utvecklas i jämställdhetsarbetet och integrationen av inflyttade

Samarbetets frön såddes när finländare och estländare ordnade gemensamma tävlingar mellan ländernas bordtennisföreningar under tidigare är. För några år sedan pausades dock dessa spel, berättar Jarmo Siekkinen, ordförande för bordtennisföreningen TIP-70 i Vanda, som var med om att ordna turneringarna.

- Spelen tog egentligen slut också därför att vi finländare inte hade någon chans mot dem, minns Siekkinen.

Estland har starka traditioner i bordtennis redan från Sovjetunionens tid, berättar Siekkinen. Då betonades särskilt vissa idrottsgrenar i regionerna, och i Baltikum var bordtennis en av dem.

- Då byggdes grunden som gör att föreningarna fortfarande har avlönade tränare. I synnerhet flickor och damer ligger långt före oss, riktigt mycket faktiskt, säger Siekkinen.

Men tiderna förändras och i år organiserades damernas och flickornas tävlingar igen, och hur gick det?

- Då vann vi turneringen, vilket gjorde esterna mycket besvärade. De vill givetvis ha revansch, säger Siekkinen med stolthet i rösten.

Jämställdhet och integration genom projektet

I Finland har grenen aldrig varit särskilt stor, men en sak förenar TIP-70 med fyra av de främsta spelarna i serierna för flickor: De har alla invandrarbakgrund.

- Bordtennis är till antalet aktiva en av världens populäraste grenar. Till oss kommer spelare från länder där grenen är populärare. Invandrarna är en stor resurs för oss, säger Siekkinen.

Topplandet i bordtennis är naturligtvis Kina, men till exempel i Tyskland finns det ungefär en miljon registrerade bordtennisspelare.

För närvarande intensifieras samarbetet mellan Finland och Estland i bordtennis genom ett gemensamt Erasmus + -projekt för TIP-70 samt Finlands och Estlands grenförbund.

Projektet har två spetsområden: Invandrarintegration och jämställdhetsarbete via bordtennishobbyn. I projektet undersöks alltså hur man å ena sidan kan få flickor och å andra sidan personer med invandrarbakgrund att delta i en hobby och vilken roll föreningarna och förbunden kan ha i verksamheten.

Bordtennis är redan en särskilt jämlik gren och tröskeln för att utöva den är låg. Utrustningen är mycket förmånlig och även nybörjarna får bollen att röra på sig, även om det i slutändan är fråga om ett ytterst svårt spel.

- Redan i vårt tävlingssystem finns ett ratingsystem som visar spelarens nivå. Om nivån räcker till kan veteraner, juniorer, kvinnor, män eller till exempel paraidrottare träna och spela med varandra, säger Mika Räsänen, verksamhetsledare för Finlands Bordtennisförbund.

Workshopar, tjejgrupper och god praxis

Nuförtiden är endast cirka tio procent av alla finländska spelare flickor och kvinnor. Evenemanget som ordnades i Tallinn i början av december inom projektet fokuserar på flickornas bordtennis.

- Där är vi intresserade av att få flickor att börja med pingis. Vi ska åka dit med en större grupp av föreningens flickor över 13 år, berättar Siekkinen.

Detsamma gäller barn och unga med invandrarbakgrund som deltar i projektet genom att ordna en workshop vid Lehtikuuseen koulu i Håkansböle i Vanda.

I ett heldagsevenemang spelar skolans klasser mot varandra vi och berättar om hobbyn. För en del räcker det med hobbyer, för andra kan leden leda till tävlingsserier.

I projektets webbinarier fördjupas målgruppernas behov och önskemål.

- vi har redan nu funderat på tjejgrupper. Vi letar efter fungerande tillvägagångssätt och när man hittar dem vill man sprida god praxis till det finländska föreningsfältet via våra kanaler, säger Räsänen.

Lärdomarna om flickor och spelare med invandrarbakgrund kan nyttjas med alla potentiella spelare, säger Räsänen. Det tycker även Siekkinen; pingissalens dörrar är öppna för alla.

- Jag tycker att föreningen är frisk när den har utövare i alla bakgrunder och i alla åldersklasser och serier, säger Siekkinen.

Hobbyverksamhet ger övergripande stöd

Föreningen TIP-70 i Vanda har lång erfarenhet av både Estlandssamarbete och projektverksamhet. Föreningen deltog till exempel i projektet Sport för alla, som skapade en förening med samma namn i Vanda och en permanent anordnare av motionstjänster med låg tröskel.

I integrationsarbetet har man också upplevt sådana framgångar som visar att föreningarna kan stöda ungdomarna även utanför idrotten.

- Vi har fått hobbyutövare vars föräldrar inte nödvändigtvis talar finska och de är inte medvetna om alla möjligheter som sporthobbyn kan öppna upp, säger Siekkinen.

Han ger ett exempel på en ung toppspelare vars föräldrar var misstänksamma på tanken om att söka sig till idrottsgymnasiet.

- Föräldrarna trodde att det bara skulle vara sport när man borde studera. Vi kunde förklara saken, och nu studerar hon vid Mäkelänrinteen urheilulukio, säger Siekkinen.

***

Det finska och estniska bordtennisförbundens och TIP-70:s projekt heter "Integration of Immigrants and Gender Equality in Table Tennis through Comprehensive Inclusion".