Det mest verkningsfulla mentalvårdsarbetet utförs i vardagen – och därför vill den här organisationen införa stöd för psykiskt välbefinnande i idrottshobbyer

På idrottsplanerna vet man att om man vill vinna är det inte bara kroppen som måste tåla mycket, utan också huvudet.

– Inom idrottsträningen och idrottsföreningarna har det hittills i synnerhet genomförts psykisk träning som syftar till att förbättra prestationen, säger Johannes Parkkonen, chef för enheten för ungas psykiska hälsa vid Mieli rf.

Vad gäller den psykiska hälsan kan en idrottshobby vara en bra helhet även i större utsträckning. Utöver motion ger idrottshobbyerna människor upplevelser av meningsfullhet och gemenskap, säger Parkkonen.

Ett mer övergripande stöd för psykiskt välbefinnande är dock ett mer främmande eller nyare tänkesätt i idrottsföreningar.

– Visst utför föreningarna många slags psykiskt stödjande träning som kan stärka den psykiska hälsan. Mentalvårdsarbetet kunde ändå vara ännu mer systematiskt och planmässigt, säger Parkkonen.

Projektet inleddes med Mieli rf:s stegmärken

Mieli rf:s kärnkompetens togs i bruk i ett Erasmus+-projekt som avslutades i slutet av 2022, där man utvecklade bättre ramar för idrottsföreningar och träningstjänster som är intresserade av psykiskt välbefinnande.

Som koordinator för det treåriga Spirit-projektet (Sport and Psychological Initiative for Inclusive Training) agerade de europeiska idrottsorganisationernas takorganisation Engso, och i projektet deltog 12 organisationer från sex olika länder.

Projektpartnerna bestod av många olika slags organisationer, från internationella bordtennisförbundet till Greklands paralympiska kommitté. Från Finland deltog organisationen Monaliiku som främjar invandrarflickors och invandrarkvinnors välbefinnande och delaktighet genom motion.

Mieli rf var den enda organisationen inom mentalvårdsarbete som deltog i projektet.

– Vår roll var att inkludera vår sakkunskap i projektets resultat och verksamhetsmodeller, i synnerhet att strukturera och verbalisera mentalvårdsfrågor. I början av projektet skapade vi ett gemensamt språk och en ram som styrde de olika senare skedena av projektet, säger Parkkonen.

Den centrala målgruppen för projektet var tränare som fick tillgång till utbildningsmaterial som producerats inom projektet.

– Vi strävade efter att betona mångsidighet, till exempel att psykisk hälsa inte alltid innebär psykiska sjukdomar. Vi har alla en psykisk hälsa, som ibland är bättre och ibland sämre.

Webbkurs för tränare och grunderna i ”psykiskt språk”

De övriga projektpartnerna samlade ihop forskningsdata och samlade också själva in information om olika länders föreningar och grenförbund.

Med hjälp av dessa producerades olika material samt en avgiftsfri webbkurs som översatts till alla partners språk som stöd för träning som beaktar den psykiska aspekter. Med hjälp av tränarnas utbildningsmaterial kan tränarna lära sig om gränsytorna mellan sitt eget arbete och psykiskt välbefinnande.

– I mentalvårdsfrågor räcker det inte alltid med bara medborgarfärdigheter. Det är viktigt att systematiskt kartlägga vilket slags stöd föreningar och tränare kan behöva i dessa frågor.

Och de behöver verkligen stöd, upptäckte Parkkonen.

– Man fick en känsla av att alla partner inte hade ett sätt att prata om dessa teman. I projektet ville man att deltagarna skulle tillägna sig mentalvårdsspråk och branschens terminologi, och det var inte lätt.

Ett av syftena med projektet var också att stödja föreningsverksamheten i att bli mer inkluderande. Till exempel har webbkursen för tränare en egen helhet för träning av personer med flyktingbakgrund, asylsökande eller på annat sätt sårbara grupper.

Möten ansikte mot ansikte saknades

Det finns mycket potential för samarbete med idrottsföreningar, anser Parkkonen.

Även 125-åriga Mieli rf, som i själva verket är en av världens äldsta medborgarorganisationer inom mentalvårdsbranschen, kan hitta nya saker att lära sig och nya möjligheter inom idrotten.

– Idrottsföreningarna är en lite nyare verksamhetsmiljö för oss som organisation. Vi verkar även i övrigt gärna i människornas vardagsmiljöer, såsom skolor, ungdomsarbetet och arbetslivet, eftersom just vardagen är den mest effektiva verksamhetsmiljön med tanke på förebyggandet av psykiska problem.

Det inledande mötet för projektet, som startade 2020, ordnades i Bryssel. Två veckor efter mötet utlystes den globala coronapandemin.

– Man kan inte säga att det inte skulle ha haft några negativa effekter. Ett sådant här projekt skulle ha haft nytta av diskussioner ansikte mot ansikte för att hitta gemensam förståelse.

Spirit-projektets webbplats finns på adressen: https://www.engso-education.eu/projects/spirit/

Avgiftsfri webbkurs för tränare (på finska): https://www.engso-education.eu/projects/spirit/spirit-online-course-finnish/