Enkäten Hälsa i skolan 2023: Skolorna och läroanstalterna har insyn i barns och ungas välbefinnande

Enligt de färska resultaten av enkäten Hälsa i skolan uppger största delen av barn och unga att de mår bra, är nöjda med sina liv och i huvudsak har en bra vardagsrytm och livsstil. Samtidigt finns det barn och unga i skolorna och läroanstalterna vars välbefinnande belastas av till exempel ökad frånvaro eller mobbning.
Skolorna har en viktig roll när det gäller att stöda barn och ungas välbefinnande och identifiera eventuella problem i ett tidigt skede. Ett flertal metoder och verksamhetsmodeller har utarbetats för att främja välbefinnande i skolan och stärka skolnärvaro och till exempel antimobbningsarbete.
Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä besökte nyligen tio skolor och läroanstalter i fem kommuner under en tre veckor lång turné.
– I skolorna träffade jag entusiastiska lärare som berättade om projekt som de genomfört och elever som stolt visade mig runt i sin skola. Lärarna uttryckte å andra sidan sin oro över den ökade skolfrånvaron och hur man ska kunna bevara motivationen för skolgången hos eleverna och de studerande. Skolorna och läroanstalterna har god insyn i barn och ungas välbefinnande och dessa signaler är viktiga även för oss på Utbildningsstyrelsen, betonar Minna Kelhä.
Enkäten Hälsa i skolan besvarades våren 2023 av nästan 103 000 elever i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen (83 procent), ungefär 91 000 elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen (73 procent), ungefär 45 000 första- och andraårsstuderande i gymnasiet (68 procent) och drygt 21 000 första- och andraårsstuderande vid yrkesläroanstalter under 21 år (31 procent).
Viktigt att ingripa i ett tidigt skede vid frånvaro
Oron för elever och studerande med stor förekomst av frånvaro har ökat i skolorna och läroanstalterna. Ökad förekomst av frånvaro kan även ses i resultaten av Hälsa i skolan våren 2023.
En betydande ökning förekom i sjukfrånvaro som uppgavs av elever och studerande på samtliga utbildningsstadier som enkäten omfattar. Frånvaro på grund av sjukdom minst en gång i månaden förekom hos 38,1 procent av eleverna i årskurs 8 och 9. År 2017 och 2019 uppgav endast var fjärde elev (24–25 procent) regelbunden sjukfrånvaro. I gymnasierna förekom frånvaro på grund av sjukdom minst en gång i månaden hos 27,6 procent av de studerande och inom yrkesutbildningen hos 30,3 procent av de studerande.
Olovlig frånvaro förekom varje månad hos tio procent av eleverna inom den grundläggande utbildningen, frånvaro som man kommit överens om på förhand hos 12,2 procent av eleverna och frånvaro av annan anledning hos 16,4 procent av eleverna. Endast en liten ökning förekom när det gäller olovlig frånvaro. Förekomsten av olovlig frånvaro minst en gång i månaden minskade i gymnasierna och inom yrkesutbildningen. Trots detta var förekomsten klart störst, 24,5 procent, inom yrkesutbildningen. I gymnasierna var motsvarande andel 14,7 procent.
Det viktigaste när det kommer till att förebygga skolfrånvaro är att skapa en gemenskap där man bryr sig om varandra och man ingriper tidigt när det finns anledning till oro. Frånvaro bidrar till försämrade inlärningsresultat och har även ett samband med andra faktorer som orsakar försämrat välbefinnande och marginalisering, såsom problem med den mentala hälsan och riskbeteende. Ibland leder till och med frånvaro vid enstaka tillfällen till en spiral av allt längre perioder av frånvaro, som gör det svårare att återgå till en normal skolvardag.
Utbildningsstyrelsen sammanställer för närvarande information, stödmaterial och lokala tillvägagångssätt till stöd för regelbunden skolgång, skolengagemang och förebyggande av frånvaro bland i synnerhet elever i den grundläggande utbildningen. En webbplatshelhet och fortbildning som ordnas i slutet av året är även under beredning.
Mobbning, våld och trakasserier fortsättningsvis vanligt förekommande fenomen
Efter en positiv utveckling under en längre tid har antalet elever och studerande som utsätts för mobbning minst en gång i veckan börjat öka. Vikten av att förebygga våld i skolan lyfts även fram i regeringsprogrammet.
Knappt var tionde elev i årskurs 4 och 5 (åtta procent av pojkarna och nio procent av flickorna) och i årskurs 8 och 9 (åtta procent av pojkarna och sju procent av flickorna) i den grundläggande utbildningen uppgav att de utsatts för mobbning varje vecka av andra elever. Av studerande i gymnasiet hade en till två procent och av yrkesstuderande fyra procent utsatts för mobbning varje vecka.
Totalt sex procent av eleverna i årskurs 4 och 5, 14 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 samt 6 procent av studerandena i gymnasiet och 8 procent av studerandena vid yrkesläroanstalterna hade under läsåret blivit utsatta för mobbning av en lärare. Det var mindre vanligt att ha blivit utsatt för mobbning av en annan vuxen i skolan.
Nästan hälften av flickorna i årskurs 8 och 9 (45 procent) hade fortsättningsvis upplevt störande sexuella trakasserier och förslag, bland pojkarna var andelen 12 procent. I gymnasiet och inom yrkesutbildningen var andelen flickor som utsatts för trakasserier större än inom den grundläggande utbildningen. Förekomsten av hot om våld var vanligast bland pojkar i årskurs 8 och 9 (21 procent).
Utbildningsstyrelsen har utarbetat ett flertal material för skolornas och läroanstalternas arbete med att förebygga mobbning och trakasserier.
– Det bästa sättet att ingripa i allt osakligt bemötande i skolorna och läroanstalterna är ett förebyggande angreppssätt. Eleverna och de studerande måste uppleva att de vuxna är trygga och bekanta. Då kan de be om och även få hjälp vid behov, konstaterar undervisningsrådet Kristiina Laitinen.
Lite mer sömn
Vardagliga saker såsom sömn, näring och motion är av stor betydelse för barn och ungas välbefinnande och mentala hälsa.
Andelen barn och unga som sover minst åtta timmar på vardagar har ökat något sedan 2019 i nästan alla åldersgrupper. Drygt en tredjedel av eleverna i årskurs 8 och 9 (31 procent av pojkarna och 41 procent av flickorna) uppgav att de sov minst åtta timmar på vardagar. Nästan hälften av de studerande i gymnasiet och vid yrkesläroanstalterna (40 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna) uppgav att de sov minst åtta timmar på vardagar. Av eleverna i årskurserna 4 och 5 upplevde elva procent att de inte sover tillräckligt.
– För många unga har tiden som läggs på sömn minskat betydligt, samtidigt som vardagen har blivit alltmer hektisk. Aktiviteter äger allt oftare rum under kvällstid, vilket även försämrar sömnens kvalitet. Sömn är den viktigaste källan till energi och en betydande del av återhämtningen hos unga sker under sömnen. En ung person behöver även sömn för att lära sig, komma ihåg saker och kunna koncentrera sig, påminner sömnläkare Henri Tuomilehto, bekant från Utbildningsstyrelsens webbplatshelhet om bättre sömnvanor.
Mer information:
Välbefinnande, elev- och studerandevård, skolengagemang och förebyggande av skolfrånvaro (svenskspråkig verksamhet):
Christine Söderek
Undervisningsråd
christine.soderek [at] oph.fi
tfn 029 533 1805
Trygghet och välbefinnande i skolorna samt elev- och studerandevård (finskspråkig verksamhet):
Kristiina Laitinen
Undervisningsråd
kristiina.laitinen [at] oph.fi
Tfn 029 533 1244
Skolengagemang och förebyggande av frånvaro (finskspråkig verksamhet):
Riia Palmqvist
Undervisningsråd
riia.palmqvist [at] oph.fi
tfn 029 533 1668
Läs mer:
- Resultaten av enkäten Hälsa i skolan för hela landet, välfärdsområdena och kommunerna finns i Institutet för hälsa och välfärds resultattjänst
- Hyvinvointiareena 26–27.9.2023
- Förebyggande av mobbning, trakasserier, diskriminering och våld
- Handbok för antimobbningsarbete i skolor och läroanstalter
- Handbok för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier i skolor och läroanstalter
- Nyhet: Ändringarna i läroplansgrunderna som gäller skolfrånvaro trädde i kraft i början av augusti – Utbildningsstyrelsen stöder verkställandet av ändringarna med utbildningar och stödmaterial
- Engagerande arbete i skolgemenskapen
- Utbildningsstyrelsens webbplatshelhet om bättre sömnvanor
- Elev- och studerandevården i grunderna för läroplanerna och förskriften för yrkesutbildningen från och med 1.8.2023