Europeiska upplevelser och olika synpunkter på Europa – Jean Monnet-finansieringen stöder Otaniemen lukio och Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet
På Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet håller man på att inleda en aktivare undervisning än tidigare om aktuella frågor i Östeuropa: rättsstatsutveckling och säkerhet.
”Vi betraktar säkerheten på bred front, inte bara militärt: den omfattar ekonomi, energisäkerhet och social säkerhet”, säger docent Katalin Miklóssy.
”Hur man uppfattar hot och vem som betraktas som vänner och vem som fiender påverkar viljan till regionalt samarbete och integration. Säkerhetsuppfattningarna kan också bidra till att den centraliserade statsmodellen blir populärare, vilket till exempel tidigare har garanterat nationerna trygghet.”
Bakom undervisningen ligger Jean Monnet-finansieringen som ingår i Europeiska unionens Erasmus+-program. Finansieringen stöder utbildning, lärande, forskning och diskussion om Europeiska unionen inom olika utbildningssektorer. Monnet betraktas som en av Europeiska unionens grundare. Bakgrunden till finansieringen är också att stödja och stärka unionens värderingar.
Miklóssy fick den så kallade professurfinansieringen som beviljas för tre år. I projektet granskas östra Europa: EU:s östra medlemsländer, västra Balkan samt EU:s partnerskapsländer såsom Ukraina, Moldavien och Georgien. Området är politiskt aktuellt inte bara på grund av kriget i Ukraina, utan också för att EU alltmer talar om unionens vilja att utvidgas österut.
Undervisning som gör EU mer levande
I Otaniemen lukio närmar man sig EU-undervisningen från en helt annan synvinkel. Där används Jean Monnet-finansieringen för att utveckla innovativa undervisningssätt i EU-frågor.
I Otaniemen lukio kan studerande som är intresserade av EU-frågor dyka in på Bryssels centrala torg med hjälp av övningen Brysselin torilla. I appen Thinglink öppnar sig en 360-graders vy, och på torget kan man träffa tiotals olika EU-beslutsfattare och lobbyister, inbegripet Ursula von der Leyen. De studerande gör rollkort om beslutsfattarna.
”Med hjälp av korten har vi också skapat ett speed dating-spel där dessa personer kan dejta varandra”, säger Juha-Pekka Lehtonen, gymnasielärare i historia och samhällslära.
I en annan övning tillägnar sig de studerande roller som olika EU-länder och ordnar ett toppmöte där var och en försvarar sina egna ståndpunkter.
Otaniemen lukio ansökte egentligen om Jean Monnet-finansiering på grund av att Lehtonens kollega Sari Halavaara ombads att ansöka om finansieringen.
”Vi har varit aktiva i EU-frågor i flera år”, säger Halavaara.
I bakgrunden låg eventuellt Jan Comenius-tävlingen, som Otnäseleverna vann 2020 (länk på finska). Då utvecklade de ett flyktspel med hjälp av vilket man lärde sig om EU:s beslutsfattande.
Otaniemen lukio är en ny skola, en sammanslagning av två gymnasier som båda redan var EPAS-skolor (European Parliament Ambassador School). Gymnasiet har fler än 1 200 elever, och i en så stor massa finns det många typer av intressen, säger Halavaara.
”Vi tänkte att med en sådan finansiering skulle vi kunna skapa något extra som skulle stärka gemenskapen och föra samman likasinnade.”
Man hade också identifierat ett behov av att liva upp EU-ärenden, eftersom de unga i genomsnitt verkade betrakta EU-ärenden som svåra och tråkiga.
”Vi började fundera på hur man kunde utveckla tråkigheten till en toppengrej”, säger Lehtonen.
Således testas de spelbaserade metoderna först i en mindre grupp, och senare införs de också i undervisningen som riktar sig till alla, åtminstone i YH3-kursen som är obligatorisk för alla.
Pandemin fjärmade och passiverade
Upplivning behövs också därför att man i gymnasierna lever i tiden efter coronaviruset, och många unga har svårigheter med kommunikationen och gemenskapsfärdigheterna. Om man har tillbringat sina känsligaste högstadieår i distansskola kan gymnasiets krav på gemensamt lärande vara knepiga.
”I gymnasiet ligger fokusen på att lärandet sker i växelverkan”, säger Halavaara. ”Covid har lämnat sina spår som en viss slags passivitet, särskilt då vi har en stor skola och studerandena inte känner varandra.”
I en sådan situation för spel studerandena bort från sina bekvämlighetsområden.
”Med det här försöker vi också påverka hela skolkulturen”, säger Halavaara.
Timundervisning och utveckling av undervisningen
Katalin Miklóssy håller på att inleda en kurs om Svartahavsområdet, och Jean Monnet-finansieringen kommer också i övrigt att öka hennes undervisning – en professor som fått finansieringen undervisar 90 timmar om året.
”Det blir spring i benen”, skrattar hon.
Med tanke på undervisningen är finansieringen livsviktig.
”Det var länge som vi inte fick ta in timlärare. Nu är jag inte bunden av den karga sanningen beträffande universitetets budgetfrågor, utan jag kan ta in de personer jag vill.”
Hon har ett team som undervisar nästan 300 timmar om året inom projektet.
I Otaniemen lukio används finansieringen för att utveckla undervisningen. Enligt Juha-Pekka Lehtonen skulle undervisningen visserligen utvecklas även utan finansieringen, men den underlättar eftersom man fått lov att använda arbetstid till utvecklingsarbetet.
”Annars skulle vi säkert utveckla sådana här saker på egen tid och vara tröttare”, säger han med ett skratt.
Lärdomarna delas också i större utsträckning
Syftet med finansieringen är också att sprida forskningsdata i större utsträckning. I Miklóssys projekt produceras till exempel en handbok för gymnasielärare i historia och samhällslära. Under det föregående Jean Monnet-projektet höll Miklóssy också föredrag för Förbundet för lärarna i historia och samhällslära, handelskammare, utrikesministeriets personal och medborgarorganisationer.
Hon hoppas på likadant samarbete den här gången. Hon kommer också att ordna morgonkaffe för beslutsfattare och journalister två gånger om året för att belysa de senaste nyheterna i östra Europa och bakgrunden till dem. I slutet av projektet publiceras både en vetenskaplig och en lättfattlig bok.
I Otaniemen lukio samlas lärdomarna på samma sätt som i tidigare EU-projekt i bloggen Ovet auki Eurooppaan, och de innovativa metoderna erbjuds även till andra skolor.
”Vårt flyktspel börjar redan vara i sådant skick att det kunde gå till allmän distribution”, säger Juha-Pekka Lehtonen.
Liten finansiering fungerar som ett frö
Jean Monnet-finansieringen handlar inte om särskilt stora summor. Professurfinansieringen är högst 50 000 euro för tre år, och Lär dig mer om EU-initiativ kan få högst 30 000 euro för tre år.
Enligt Katalin Miklóssy är arbetsmängden för ansökan relativt stor, och därför satsar många forskare vid högskolorna hellre på större stipendier, till exempel från Finlands Akademi. De lilla finansieringen kan dock användas som ett frö som med ett innovativt samarbetsmönster kopierar sig själv, säger hon.
”Det lönar sig inte att förakta ens små summor.”
I Otaniemen lukio märkte man också hur arbetskrävande ansökan var, men det lönade sig ändå att söka.
”Allt lyckades ändå sist och slutligen, och från EU:s håll fick vi massor med hjälp”, säger Lehtonen.