Eurydice-rapport: Flest undervisningstimmar i modersmål och matematik i de lägre årskurserna i den grundläggande utbildningen i hela Europa 

Obligatoriska läroämnen för läropliktiga elever och studerande i alla länder i Europa är bland annat modersmål, matematik och naturvetenskap. Uppgifterna framgår av en rapport som publicerats av Europeiska kommissionens nätverk Eurydice. I rapporten granskas antalet undervisningstimmar inom den allmänbildande utbildningen för läropliktiga läsåret 2022–2023. I rapporten granskas även andelen undervisningstimmar för vissa läroämnen av alla obligatoriska undervisningstimmar. Granskningen omfattar 39 europeiska utbildningssystem. 

Läs- och skrivfärdigheter och matematiska färdigheter är viktiga grundläggande färdigheter som ges stort utrymme i synnerhet i början av elevernas skolgång överallt i Europa. De här läroämnenas relativa andel minskar och andelen naturvetenskap och främmande språk ökar vid övergången från de lägre till de övre årskurserna inom den grundläggande utbildningen.  

I Finland är andelen undervisningstimmar i modersmål och matematik av alla obligatoriska undervisningstimmar i årskurs 1–6 lite mindre än i genomsnitt i Europa

Det förekommer stor variation mellan länderna i det totala antalet obligatoriska undervisningstimmar, det vill säga hur många undervisningstimmar som totalt erbjuds eleverna i alla läroämnen inom den grundläggande utbildningen och hur många undervisningstimmar som erbjuds i ett visst läroämne. Även längden hos den grundläggande utbildningen varierar. Beroende på land är längden för den grundläggande utbildningen 7–10 år, varav längden för de lägre årskurserna är 4–7 år. I Finland är det totala antalet obligatoriska undervisningstimmar inom den nio år långa grundläggande utbildningen lägre än i många andra länder. 

Vid jämförelser mellan länder jämförs ofta olika läroämnens relativa andelar i stället för det konkreta antalet undervisningstimmar. Detta gäller även den aktuella Eurydice-rapporten. Ett visst läroämnes eller läroämneshelhets andel beräknas genom att jämföra antalet timmar med det totala antalet obligatoriska undervisningstimmar.

Andelen undervisningstimmar i modersmål är störst överallt i Europa i början av skolgången. I Finland är andelen undervisningstimmar i modersmål av alla obligatoriska undervisningstimmar i de lägre årskurserna inom den grundläggande utbildningen lite mindre än i genomsnitt i Europa. Hos oss är andelen 23 procent, medan den genomsnittliga andelen på europeisk nivå är 25 procent.

Näst störst är andelen undervisningstimmar i matematik. Även när det gäller andelen undervisningstimmar i matematik ligger Finland lite under genomsnittet i Europa. Hos oss utgör matematik 15 procent av alla obligatoriska undervisningstimmar, medan det europeiska genomsnittet är 17 procent. 

– Även om andelen undervisningstimmar i modersmål och matematik av alla obligatoriska undervisningstimmar i de lägre årskurserna i den grundläggande utbildningen är lite mindre i Finland än i genomsnitt i Europa innehåller vår läroplan utöver själva läroämnena färdigheter i mångsidig kompetens, såsom multilitteracitet, som genomsyrar alla läroämnen, säger undervisningsrådet Lucina Hänninen.

– Det finns dock en önskan om att stärka finländska elevernas grundläggande färdigheter. I regeringsprogrammet reserveras tilläggsfinansiering för 2–3 årsveckotimmar, det vill säga 76–114 undervisningstimmar, för undervisning i läsfärdighet, skrivfärdighet och räknefärdighet i synnerhet i de lägre årskurserna inom den grundläggande utbildningen, tillägger Hänninen.

Inom 17 europeiska utbildningssystem omfattar läroplikten andra stadiet

Läroplikten utvidgades i augusti 2021 i Finland så att unga är läropliktiga tills de fyller 18 år eller avlägger en examen på andra stadiet. Av rapporten framgår att läroplikten även omfattar andra stadiet i utbildningssystemet i 16 andra europeiska länder. 

Beroende på land är läropliktens längd på andra stadiet 1–4 år. I vissa utbildningssystem är endast de som studerar med en viss studieinriktning läropliktiga och i andra länder ska unga delta i utbildning eller arbeta åtminstone på deltid upp till en viss ålder. 

Den föregående motsvarande rapporten om antalet undervisningstimmar publicerades för två år sedan och behandlade undervisningstimmar läsåret 2020–2021. Efter detta har förändringar i läroplikten ägt rum i Rumänien, där läroplikten på samma sätt som i Finland förlängdes med två år. 

Antalet undervisningstimmar varierar årligen 

Sedan den föregående rapporten publicerades har undervisningstimmar lagts till i vissa utbildningssystem och minskat i andra. I få länder har större förändringar ägt rum, medan mindre förändringar skett i flera länder. Till exempel har helt nya läroämnen eller studiehelheter introducerats i undervisningsprogrammet. Detta är fallet bland annat i Frankrike, där eleverna i årskurs 6–9 från och med läsåret 2022–2023 erbjuds undervisningstimmar i den nya ämneshelheten förebyggande av mobbning och främjande av livskompetens (bullying prevention and life skills development). 

Det förekommer även en viss årlig variation i antalet undervisningstimmar och skoldagar beroende på om högtider och andra nationella lovdagar under läsåret infaller på vardagar eller inte. Antalet skoldagar per läsår uppgår i Finland till 187–190 beroende på om självständighetsdagen, trettondagen och första maj infaller på en vardag.   

– Även om antalet undervisningstimmar har en tydlig inverkan på inlärningen, är en viktig faktor även undervisning av hög kvalitet, tillägger specialsakkunnig Hanna Laakso. 

Mer information: 

Specialsakkunnig Hanna Laakso
hanna.laakso [at] oph.fi
tfn +358 29 533 1117