Lotten valde ut 150 européer till en medborgarpanel i Bryssel – uppgiften är att riva hindren för mobilitet i Europa

Många blir säkert misstänksamma om telefonen ringer och en okänd person erbjuder en gratis resa till Bryssel om några veckor.

Det hände Niko Ranta, 32, som studerar informationsvetenskap i Uleåborg, och två andra finländare i februari.

Men redan i mars fick dessa tre och totalt 150 vanliga medborgare i Europa träffas i Europaparlamentets lokaler i Bryssel.

– Jag fick inbjudan i samband med en annan opinionsundersökning, men för en del kom den mer plötsligt. En deltagare från Estland hade misstroget ringt till Estlands ambassad för att fråga vad det var fråga om för bedrägeri, berättar Ranta.

Det var fråga om EU:s medborgarpanel som sammanställts genom slumpmässigt urval, och som under vårvintern samlades två gånger i Bryssel och en gång på distans.

Medborgarpaneler på olika teman är en ny verksamhetsmodell för EU.

– Ursula von der Leyden, som blev kommissionens ordförande år 2019, bestämde i början av sin period att kommissionen framöver ska lyssna mer på medborgarna och kartlägga deras synpunkter som stöd för sina beslut, berättar Mika Saarinen, direktör för Finlands nationella kontor för Erasmus+-programmet.

Panelerna gör en betydande insats för förslagen

Med hjälp av panelerna kartlägger kommissionen medborgarnas synpunkter, erfarenheter och respons gällande sådant som kommissionen bereder beslut om eller har en roll i.

Ranta deltog i en medborgarpanel vars tema var lärandemobilitet (Learning mobility). Kommissionen ska utarbeta ett förslag till en ny rekommendation gällande detta. Målet med rekommendationen är att garantera alla européer en möjlighet till en period av lärande i ett annat EU-land.

– Med hjälp av panelen ville kommissionen utreda hur lärandemobilitet fungerar nu och vilka hinder européer i olika åldrar och med olika bakgrund upplever för utnyttjande av möjligheter till mobilitet, säger Saarinen.

Enligt Saarinen vill kommissionen att panelen ska bidra med en ”betydande insats” i formuleringen av rekommendationen för lärandemobilitet.

Sedan slutet av 2022 har kommissionen också ordnat två andra medborgarpaneler. Temana för dem var bekämpning av matsvinn samt den virtuella verklighetens hot och möjligheter.

År 2021 användes paneler i arbetet under EU:s framtidskonferens, då 200 medborgare från EU-länderna samlades för att ta sig an stora framtidsfrågor i EU-parlamentets huvudbyggnad i Strasbourg.

En förvirrande, berikande och inspirerande upplevelse

Det handlade alltså inte bara om en gratis utlandsresa, då Niko Ranta packade väskan och åkte till flygplatsen på småtimmarna. Han hade mycket arbete samt många möten och diskussioner framför sig. Det var lite nervöst, för trots att deltagarna fått bakgrundsmaterial visste de inte riktigt vad som komma skulle.

– I Bryssel fick jag skjuts till hotellet i en stor taxi tillsammans med deltagare från andra länder. Det kändes äventyrligt, då alla visste lika lite!

Under eftermiddagen samlades deltagarna, presenterade sig och fick lyssna på ett informationspaket om lärandemobilitet som simultantolkades till respektive deltagares eget språk. Den andra dagen arbetade de i små grupper.

– I min grupp fanns det två andra finländare, vilket var vettigt, för då kunde man reflektera över saker på sitt eget språk, säger Ranta.

Upplevelsen var först förvirrande för Ranta, men blev sedan berikande och inspirerande.

– Jag är van vid att man diskuterar under ledning av experter. I panelen fanns ingen som ledde arbetet på det sättet, och det kändes konstigt i början. Diskussionen förlöpte verkligen helt på deltagarnas villkor.

Enligt Ranta ledde facilitatorerna diskussionen i den riktning dit panelisterna ville att den skulle gå.

– Allas röster var lika viktiga, och så till vida var tillställningen väldigt demokratisk. Å andra sidan fick man också uppleva hur mycket arbete det politiska beslutsfattandet kan kräva, när man försöker uppnå konsensus om gemensamma idéer.

Den smidiga diskussionen överraskade

Saarinen, som utfört bakgrundsarbete i arrangemangen för medborgarpanelen, överraskades av hur väl panelen och diskussionen kom igång.

– Jag erkänner att jag var lite skeptisk innan. Jag tänkte att diskussionen kanske blir lite lam och att vi måste föra den framåt nästan med tvång. Men jag hade helt fel. Det var en väldigt livlig och ivrig diskussion, där deltagarna verkligen engagerade sig.

I fråga om själva temat, det vill säga lärandemobilitet mellan EU-länderna, ville deltagarna enligt Saarinen gå till en ny nivå. Mobilitet kan vara mer än det som vi hittills har varit vana vid, det vill säga Erasmus-utbytesstudier eller mobilitet för undervisande personal som stöds av EU.

– Gruppen av potentiella deltagare i mobilitet är större än vad man traditionellt tänkt sig. Möjligheterna måste synliggöras och man måste riva hindren.

Panelens rekommendationer skulle utvidga mobiliteten

Resultaten av medborgarpanelen blev ett paket av 21 rekommendationer, genom vilket man enligt panelen kan främja lärandemobiliteten.

Man borde till exempel uppmärksamma föreställningarna om att mobilitet minskar sysselsättningen eller gör att det tar längre tid att ta examen. Man kan också se det tvärtom: mobilitet kan leda till arbetsmöjligheter, och syftet med utbytesstudier har inte heller hittills varit att ta ett mellanår från studierna.

Panelen ansåg att mobilitet i större utsträckning kunde användas även i fortbildning för vuxna. Då kunde deltagarna exempelvis skaffa sig kunskap i länder som är specialiserade inom olika områden – där Europas bästa lärdomar finns.

– Fortbildning handlar ändå ofta om skräddarsydda studier, där kortare perioder utomlands kan sitta bra. Sådana perspektiv på fortbildning och nya arbetsmöjligheter har hittills inte betonats så mycket när man talat om lärandemobilitet, konstaterar Saarinen.

Panelen ville att inte bara studerande, utan också arbetande människor och arbetslösa ska uppmuntras till mobilitet. Panelen önskade också aktiva åtgärder för att priset för lärande utomlands inte ska bli ett hinder.

De mottagande aktörerna bör erbjuda tutorer som tryggar en smidig vardag för mobilitetsdeltagarna, och i sändarländerna bör man utnämna ambassadörer som sprider information om möjligheterna. Och så vidare. 

Enligt Niko Ranta skulle det vara värt att testa medborgarpaneler för demokrati även i Finland. 

– Det finns säkert teman där det behövs en djup sakkunskap, men även sådana där det kan passa bra med en medborgarpanel. Forskningsanstalter undersöker medborgarnas synpunkter åt företag, så varför skulle man inte kunna testa samma sak som stöd för det politiska beslutsfattandet, funderar Ranta.

Författare: Matias Manner