Samarbete inom nätverk främjade kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen

Utvecklingsprogrammet Rätt att kunna fokuserade åren 2020–2022 på kvalitet och jämlikhet inom yrkesutbildningen. Programmet förde samman anordnare av yrkesutbildning, studerande, lärare, partner inom arbetslivet, övriga sakkunniga inom yrkesutbildningen, intressentgrupper samt tjänstemän vid undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. I programmet ingick 42 projekt och fem koordineringsprojekt på nationell nivå. I projekten arbetade man målmedvetet för att uppnå målen i programmet.

Ett mål för utvecklingsprogrammet Rätt att kunna var att säkerställa och stöda en kontinuerlig förbättring av yrkesutbildningens kvalitet. Programmet hade också som mål att minska och förebygga skillnader i lärande och inlärningsresultat som beror på kön, socioekonomisk bakgrund, bostadsort eller stödbehov, och på så sätt främja jämlikhet och likvärdighet inom yrkesutbildningen.

– Det har varit glädjande att följa med nätverkens viktiga arbete. Att utveckla jämlikhet och gemenskap är viktiga teman som nätverken främjat. Det här bör man fästa uppmärksamhet vid även i fortsättningen. Varje studerande har rätt att må bra och vara en del av gemenskapen samt få högklassig undervisning, handledning och stöd, konstaterar undervisningsminister Li Andersson.

Bättre handledning och personlig tillämpning av högre kvalitet

En viktig del av utvecklingsprogrammet var olika projekt i syfte att främja handledning. Tillgänglig handledning utgår från den studerande och främjar jämlikhet. Inom utvecklingsprojekten för handledningen utarbetades bland annat en nationell modell för handledningen vid krävande särskilt stöd och ett nationellt förslag till innehåll i den studerandes karriärplan. Dessutom har man uppdaterat kriterierna för god handledning och de publiceras i mars 2023. Målet med kriterierna är att handledningen är likvärdig och jämlik.

I utvecklingsarbetet Yhdessä parasta uppnådde man bestående förändringar i verksamheten som höjde kvaliteten på den personliga tillämpningen av studierna och utbildningen som ordnas på en arbetsplats. Vid personlig tillämpning får varje studerande inom yrkesutbildningen en studieväg som motsvarar hens behov. Kvalitetskriterierna för personlig tillämpning, som skapats inom utvecklingsarbetet är ett exempel på ett konkret verktyg för att förbättra kvaliteten och jämlikheten i den personliga tillämpningen. Kriterierna beskriver personlig tillämpning ur olika synvinklar: studerandes delaktighet, internt samarbete, samarbete med arbetslivet och gemensam kompetens hos undervisnings- och handledningspersonalen.

I projekten har man också arbetat med att utveckla verksamhetskulturen och ledningen för att stärka kvaliteten i yrkesutbildningen.  Nya synsätt och goda modeller som nätverken har lyft fram och delat med varandra har förbättrat kvaliteten och jämnat ut kvalitetsmässiga skillnader mellan organisationerna.

Likvärdighet och jämlikhet i läroanstalternas vardag

Med verksamhetsmodellerna som utarbetats inom programmet strävar man efter att identifiera och bättre beakta de individuella behoven hos olika studerande när det gäller processer och tjänster. På detta vis möjliggörs likvärdiga utbildningsvägar för alla. Till exempel mångsidiga möjligheter att avlägga gemensamma examensdelar och varierade lärmiljöer innebär möjligheter för olika slags studerande. Att utvärdera och stärka grundläggande färdigheter stöder möjligheterna för olika slags studerande att påbörja yrkesstudier och framskrida i studierna.

Betydelsen av gemenskap har framhävts under projektperioden och flera nya verksamhetsmodeller har skapats för att svara på behovet. Till stöd för studerandekårsverksamhet och de studerandes påverkan har man inom projekten tagit fram material på nationell nivå, till exempel mallar för dokument och intyg, en guide för studerandekårsverksamhet och publikationen ”Vaikuttamisen askelmerkit amiksille” på temat studerandepåverkan inom yrkesutbildningen.

Verksamheten som etablerats inom projekten är av hög kvalitet och riktad till alla studerande. Ett exempel på detta är mentorerna för arbetskapacitetsintyget som är verksamma i läroanstalternas vardag. Arbetskapacitetsintyget, som är ett verktyg för yrkesstuderande avsett att stärka färdigheter med koppling till arbetsförmåga och välbefinnande i arbetet, har skapats för att passa verksamhetsprocesserna vid läroanstalterna. Mentorerna ordnar introduktioner och workshops i anslutning till ibruktagning av arbetskapacitetsintyget för undervisningspersonalen i det egna området, vilket innebär att användningen av intyget effektiveras. 

Arbete i nätverk ger kraft

Inom utvecklingsprogrammet Rätt att kunna har man noterat att det även skett en förändring i tankesättet och verksamhetskulturen inom yrkesutbildningen under programåren. Detta har gett en djupare förståelse av hur man på bästa sätt kan skapa en likvärdig och jämlik yrkesutbildning. Det utvecklingsarbete som ger störst effekt är inkluderande samarbete inom nätverk, som möjliggör uppmuntran och stöd samt utbyte av information och bästa praxis och modeller.

I bästa fall är arbetet inom projektet en del av en bredare referensram än det enskilda projektet. När arbetet fortsätter bidrar de temaspecifika nätverk som skapats inom projektet, till exempel chefsnätverket för gemensamma examensdelar, till yrkesutbildning av högre kvalitet även i framtiden.

Arbetet med att främja kvaliteten och jämlikheten fortsätter

Programmets verksamhetsperiod upphörde vid årsskiftet, men arbetet med att främja kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen fortsätter. Utbildningsstyrelsen beviljade i slutet av 2022 totalt 5,4 miljoner euro till utvecklingsprojekt inom yrkesutbildningen med syfte att stärka social hållbarhet. Dessa projekt kommer att utnyttja resultaten från de avslutade projekten i sin verksamhet och fortsätta det viktiga samarbetet inom nätverk för att stärka välbefinnande och delaktighet bland de studerande och inom läroanstaltsgemenskapen.
 

Programmet Rätt att kunna hade som mål att säkerställa att alla studerande inom yrkesutbildningen får en gedigen yrkeskompetens och goda grundläggande färdigheter för arbetet, livet och det livslånga lärandet. Det treåriga programmet för utveckling av kvaliteten och jämlikheten hos yrkesutbildningen förverkligades bland annat i form av projekt som finansierades av undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Programmet Rätt att kunna presenteras även på Educa-mässan på undervisnings- och kulturministeriets avdelning.
 

Ta del av resultaten: