Samarbete och praktisk inriktning är nycklarna till att lära sig miljöhållbarhet

I dag är hållbar utveckling på allas läppar, och med god orsak. Klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden är stora utmaningar för mänskligheten och för att lösa dem behövs samarbete på olika nivåer, från lokal till internationell nivå. Miljöansvar har också definierats som en av tyngdpunkterna i Erasmus+-programmet som borde vara en del av all projektverksamhet. 

I början av 2022 publicerade kommissionen en rapport där man granskar Erasmus+-projekt som genomförts under 2014–2020 och vars tyngdpunkt låg på undervisning i miljöhållbarhet. Av de 120 projekt som ansågs vara bra valdes 15 till närmare granskning i rapporten. Syftet med rapporten var att identifiera och presentera beprövade tillvägagångssätt för att utveckla undervisningen i miljöhållbarhet. 

Hos många utgår entusiasmen för att delta i ett Erasmus+-projekt från projektidén och viljan att förverkliga miljövänligare värden i sin egen omgivning. Hur lönar det sig då att börja genomföra projekt som utvecklar undervisningen i miljöhållbarhet? Hur omvandlar man en idé till ett lyckat Erasmus+-projekt?

Hållbar utveckling till en del av skolornas vardag

Två av de 15 projekt som presenteras i rapporten har koordinerats av en finländsk läroanstalt. Projektet Healthy food choices for a sustainable future, som genomfördes av Esboregionens utbildningssamkommun Omnia 2016–2018, är ett utmärkt exempel på hur man i projektet lyckades kombinera hållbar utveckling, företagaranda och digitala inlärningsverktyg. I projektet deltog studerande inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen från fem yrkesläroanstalter i Finland, Kroatien och Italien. Målet var att hitta metoder för att minska kolavtrycket från maten som serveras i en mer hållbar riktning.

I projektet utnyttjades olika digitala läromaterial och sociala medier för att göra lärandet effektivare. Utöver olika pop-up-evenemang, studieresor och tävlingar sammanställde projektet bland annat två e-böcker med miljövänliga recept, utvecklade digitala märken för lärande (Open badges) för hållbar utveckling och stödde hållbart företagande.

Även projektet ECORoad (2016–2018) som koordinerades av Hönttämäen koulu i Uleåborg lyftes fram på ett lysande sätt i kommissionens rapport. Målet med projektet var att styra skolelevernas och lokalsamhällenas liv i en mer hållbar riktning samt integrera tankevärlden för hållbar utveckling i skolornas verksamhetskultur och undervisning. Tillsammans med partnerskolorna ordnades projektmöten där man granskade skolans verksamhetskultur ur olika perspektiv. Under mötena delade man med sig av god praxis och goda lärdomar, utarbetade en verksamhetsplan och diskuterade skolornas styrkor och utvecklingsobjekt. ECORoad ordnade också fyra utbildningar för lärare om olika dimensioner av hållbar utveckling. Utifrån projektet utarbetades i samarbete en handbok för hållbarhetsfostran.

Projektet hade en djup inverkan på skolornas verksamhet och läroplaner. Det påverkade också elevernas och deras familjers, lärarnas, skolans lednings och det bredare samhällets inställning till hållbar utveckling. 
 

Nycklar till ett lyckat projekt för hållbar utveckling 

I kommissionens rapport lyftes det fram tre nyckelfaktorer för framgång: praktiska tillvägagångssätt, att hela skolan inkluderas och ett långsiktigt perspektiv. 

I nästan alla lyckade projekt utvecklades praktiska tillvägagångssätt som gav konkreta resultat. Eleverna fick ofta direkt kontakt med omgivningen och kunde på så sätt lära sig olika färdigheter genom erfarenhet. Det upplevdes ofta som betydelsefullt att samla in avfall, plantera träd och ordna olika miljökampanjer. 

En central framgångsfaktor var också att inkludera hela skolan i projektet. Stödet från skolans ledning, lärarnas och föräldrarnas hjälp samt elevernas engagemang i ämnet bidrog till att projekten lyckades. Man talade dagligen med eleverna om ämnets betydelse för att eleverna och lärarna skulle ta i bruk nya verksamhetssätt och tillägna sig projektets lärdomar. Ibland kan individen känna behov att agera, men behöver gemenskap och gruppintegration för att kunna göra det.

I de lyckade projekten höll man de långsiktiga effekter i minnet och betonade inte bara kortsiktiga fördelar. Hållbar utveckling måste redan enligt definitionen bedömas på lång sikt: dagens lösningar måste trygga goda levnadsförutsättningar även för kommande generationer. Att erbjuda ett långsiktigt perspektiv håller projektets spetsbudskap i minnet för deltagarna ännu länge efter att projektet avslutats. Dessutom lönar det sig att komma ihåg att förändringen inom hållbar utveckling ofta är långsam – att ändra sin egen praxis och sina vardagsrutiner i en mer miljövänlig riktning sker inte nödvändigtvis över en natt.

Tips för ett miljövänligt projekt

• Att hitta rätt partner är nyckeln till ett lyckat Erasmus+-projekt.  Du kan söka projektpartner med hjälp av Erasmus+-programmets webbforum och seminarier.
• Ta reda på vilka aktuella miljöutmaningar lokalsamhället står inför. Detta hjälper till att hitta ämnen som sannolikt motiverar människor att delta i projektet. 
• Planera ett projekt som inspirerar till lärande. Eleverna bör komma i direkt kontakt med omgivningen med hjälp av praktiska tillvägagångssätt.
• Använd tvärvetenskapliga och sektorsövergripande tillvägagångssätt. På så sätt kan du lyfta fram miljöfrågornas omfattning och konsekvenser för olika delområden i samhället.
• Tveka inte att föra samman olika slags grupper och människor. På så sätt kan människor med olika åsikter träffas och utbyta åsikter om lärande av miljöhållbarhet.
• Respektera varje partners egen skolkultur, läroplan och traditioner. Se till att projektet är tillräckligt flexibelt för att anpassa sig till skillnaderna mellan de olika partnerländerna.
• Använd positiv kommunikation för att inspirera och motivera deltagarna. Det lönar sig också att ha ett tydligt budskap för projektet som förs vidare!
• Även små förändringar har betydelse. Varje projekt behöver inte förändra världen – med projektet kan man också uppnå små förändringar i den egna organisationens verksamhetskultur eller lokalsamhälle.
• Just do it! Varje projekt är viktigt och varje tema är betydelsefullt.