Studiecentra för ren energi i Åbo, Holland, Spanien, Tyskland och Grekland

Yrkeshögskolorna och yrkesskolorna i Åbo, Valencia i Spanien, Utrecht i Holland, Västra Makedonien i Grekland och Bochum i Tyskland inledde i fjol ett samarbete för utbildning i hållbar energiproduktion. Syftet med det Erasmus+-finansierade SEED-projektet är att inrätta regionala yrkeskunskapscenter som ska ge svar på framtidens utmaningar.
”Utgångspunkten är den globala energiomvandlingen,” säger Aleksi Heinonen, specialsakkunnig vid Åbo yrkeshögskola. ”Energiomvandlingen påverkar världen i ett helhetsperspektiv och en identifierad utmaning är att undervisningen har svårt att hålla jämna steg med de snabba variationerna i kompetensbehoven.”
Inom projektet som inleddes i juni 2022 inrättas nu i fem regioner center som omfattar yrkesskolor, yrkeshögskolor och företag i regionen. ”Här åstadkommer man en responscirkel inom vilken man fortgående kan förbättra undervisningen så att den tillgodoser behoven för energiomvandlingen och branschens företag,” säger Heinonen.
Projektet möjliggör ett vidlyftigare samarbete
Fördelarna med projektet framträder i sin mest konkreta form i varje region som är med i projektet. Till exempel tror man i Valencia i Spanien, att projektets verkningar kommer att bli betydande. ”Vi har genomgått utbildning i förnybar energi och har företag inom branschen, men har inte haft någon form av studiesamfund,” säger biträdande professor Elena de la Poza från yrkeshögskolan i Valencia.
”Där yrkeshögskolan tidigare hade samarbetat med enskilda yrkesskolor och företag blev det möjligt att med stöd av finansieringen närma sig det ämbetsverk som reglerar yrkesskolorna i hela regionen och intresseorganisationen för företagen inom förnybar energi. På så sätt kunde man mobilisera alla viktiga aktörer”, säger de la Poza. ”Utan Erasmus+-finansieringen hade detta inte varit möjligt. Jag tror att vi kommer att kunna bygga upp en tillräckligt stark struktur för undervisning i förnybar energi för att den ska bestå även efter att projektfinansieringen upphör.”
Detsamma säger Aleksi Heinonen. ”I högskolorna och yrkesläroanstalterna är grundfinansieringen så knapp att extern finansiering nog utgör ett livsvillkor för projekt av det här slaget.”
En tydligare stig från yrkesskolan till yrkeshögskolan
En viktig omständighet i projektet är enligt Heinonens uppfattning att det för dem som studerar förnybar energi skulle utformas tydliga vägar från yrkesskoleutbildningen vidare till yrkeshögskolan. ” Åbo yrkeshögskola får en hel del studerande med yrkesskolebakgrund. Ändå går största delen av studenterna direkt ut i arbetslivet eller till någon annan högskola från yrkesskola. Inom projektet dryftas hur man kunde bygga bättre studievägar och få yrkeshögskolan att framstå som ett attraktivt alternativ för regionens yrkesstuderande.”
”På samma sätt tänker man i Valencia”, säger de la Poza. Här har vi ju enligt hennes mening en utmärkt styrka i finansieringsprogrammet för spetsenheter inom yrkesutbildningen. ”Vi ser det som betydelsefullt att det här programmet betonar samarbetet mellan utbildning på högskolenivå och utbildningar på lägre nivå. Tidigare har vi haft en hel del samarbete med företagen, men egentligen inte med yrkesskolorna. Vi får nog elever från dem och de rutterna existerar, men vi har inte speciellt fokuserat på dem.”
Tack vare projektet har även samarbetet och kommunikationen mellan olika läroanstalter enligt de la Poza förbättrats i och med att människor blivit bekanta med varandra och börjat samverka på olika sätt. ”I Spanien är det liksom i Finland vanligt att eleverna från yrkesskolan börjar arbeta och inte fortsätter studierna. Det är min förhoppning att det här projektet ändrar på den saken”, säger de la Poza.
Internationellt samarbete väcker inspiration
Medan projektet pågår anordnas möten och workshoppar samt dessutom ett par större internationella konferenser. Planerna omfattar likaså gemensamma kurser och studerandeutbyte.
”Det som är vackert i projektet är att man kan ta lärdom av andra regioner,” säger de la Poza. ”Man får se hur andra har arrangerat samarbetet inom sitt konsortium, vad de har lärt sig och var man kanske kan söka finansiering. Allt det här ger en kraft och nya idéer, när man planerar hur man ska utveckla den egna regionen.”
Aleksi Heinonen säger att skillnaderna mellan regionerna är stora. I Grekland dominerar till exempel lantbruket, i Åbo elektricitet och förnybar energi. ”I projektet avser man att definiera regionala styrkor och behov, sprida god praxis och goda tillvägagångssätt till andra regioner.”
Han ser logiken i att det dagliga arbetet i respektive länder fokuserar på verksamheten i den egna regionen, men att internationellt samarbete ofta öppnar ögonen för olika sätt att arbeta. ”Till exempel var det inspirerande att besöka Tyskland i april. Där hade man inom ramen för ett samarbete mellan de studerande utvecklat en laddningsstation för elcyklar, Samarbetet hade samlat deltagare bland studerande från olika områden alltifrån ingenjörer till kommunikationsstuderande.”
Projektpartner kan hittas genom nätverk
En del av högskolorna inom projektet kände varandra från förut, emedan läroanstalterna inom energisektorn ingår i ett internationellt nätverk under namnet Carpe och brukar träffas någon gång per år. Projektpartner som hör till nätverket är Åbo, Utrecht och Valencia, och nätverket har även tidigare gett upphov till ett flertal gemensamma projekt.
”Det är alltid viktigt att man känner största delen av partnerna i ett projekt, innan man går med i projektet,” säger Heinonen.
”Själv var jag en gång samordnare för ett projekt med anslutning till Vietnam,” säger de la Poza. ”Åbo är en mycket aktiv partner och med dem går det bra att arbeta.”
Text: Esa Salminen