Unga romer kan behöva mycket uppmuntran för att hitta sin egen roll i arbetslivet
Romer i Finland utbildar sig i större omfattning än tidigare och till exempel antalet romer som tar sikte på högskoleutbildning växer explosionsartat, konstaterar Mertsi. Han fördjupade sig i ämnet i sitt lärdomsprov för arbets- och näringsministeriet. I sitt arbete vid Diakonia verkar han aktivt för integrering av romer och han utför även frivilligarbete inom den romska organisationen Romano Missio.
– Även romska unga vill förverkliga sig själva och förtjäna sitt uppehälle. Många romer är mycket driftiga. Det är en myt att romer inte vill arbeta, säger han.
De första erfarenheterna av praktik inom arbetslivet kan ha stor inverkan – på gott och ont
Romska unga behöver ofta mer stöd än andra unga med att hitta sin egen plats inom utbildningen och i arbetslivet. Det finns fortfarande ganska få synliga romska förebilder inom olika yrken, vilket innebär att romska unga ofta saknar tilltro till sina egna möjligheter.
Flera utredningar visar även att romer utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. Enligt Ärling kan man se detta redan i grundskolan, när eleverna söker praktik i arbetslivet under prao-perioden.
– Om den första erfarenheten av arbetslivet är negativ, inverkar detta lätt även på fortsättningen. Många romska unga som söker praoplats får uppfattningen att det är omöjligt att få ett riktigt jobb, om man inte ens får en praoplats.
Positiva erfarenheter behövs, både för de unga och för arbetsgivarna. Diskriminering på arbetsmarknaden utgår ofta från fördomar, som endast kan motarbetas genom egna erfarenheter.
– I Finland tänker man sig lätt att romska kulturella seder är huggna i sten. Dock kan exempelvis kvinnor frångå traditionell klädsel, om arbetsuppgifterna fordrar detta, påpekar Mertsi.
Att inkludera familjen i handledningen ger goda resultat
I början av skolvägen finns inga större skillnader mellan romska unga och majoritetsbefolkningen när det kommer till studierna, säger Miriam Schwartz som arbetar med romer och utbildning vid Utbildningsstyrelsen. Mot slutet av grundskolan är det dock många elever som har svårt att göra upp planer för fortsättningen.
Att gå vidare vid övergångsskedet känns inte naturligt. Många romska unga upplever att det som elevhandledaren berättar om för klassen inte gäller dem. Alla får inte tillräckligt med information och stöd hemifrån: man upplever inte att man kan komma in på utbildning, klara sig under utbildningen eller hitta arbete efteråt, säger Miriam.
Handledarens roll när det kommer till att presentera olika alternativ och uppmuntra till studier kan därför vara avgörande. Vårdnadshavarna kan ha fördomar om offentlig service och känner kanske inte till det stöd som erbjuds. Genom att inkludera familjen i handledning kan man ändra på detta. Man vinner familjernas förtroende genom att förklara och samtidigt sprider man kunskap.
I några kommuner har läraren varit i kontakt med familjen för alla unga romer vid övergången till andra stadiet. Skolor har ordnat utflykter för föräldrarna till läroanstalterna på andra stadiet och företag, och man har informerat dem om utbildning och sysselsättning.
Utmaningar med det finska språket bör beaktas i handledningen
Även om det rör sig om en kultur med ett starkt fokus på kollektivitet, är alla egna individer.
Vid handledning av romska unga är det viktigt att beakta språkets betydelse. På det stora hela är ett bristfälligt ordförråd i finska en betydande faktor: romer använder ett betydligt mindre antal ord jämfört med majoritetsbefolkningen, säger Mertsi. Att förstå skriftspråk kan vara en utmaning och man kan behöva stöd i synnerhet med grammatiken.
– Språket används på ett annat sätt i den romska kulturen. Betoningen ligger på talspråket och det är till exempel vanligt att använda eufemismer av artighetsskäl, konstaterar Mertsi.
Handledaren bör försäkra sig om att man förstår varandra rätt och hjälpa den unga sätta ord på saker och ting.
Handledaren behövs för att visa på möjligheter och motivera
Enligt Mertsi bidrar diskrimineringen i arbetslivet och bristen på förebilder till att många unga romer som söker till vidareutbildning väljer bransch ur ett mycket snävt perspektiv.
– I stället för att fundera på vad de själva är intresserade av, kan romska unga i stället välja en bransch där man vet att någon annan rom har fått jobb.
Handledarens yrkeskunskap behövs för att lyfta fram olika alternativ. Det är även viktigt att sätta fokus på den ungas egna styrkor. Många unga som upplevt diskriminering och mobbning behöver stöd för att stärka sitt självförtroende.
– Våga uppmuntra friskt! Vår kultur är förknippad med många fina saker även med tanke på arbetslivet, såsom lojalitet, samhörighet och respekt, kreativitet, uthållighet och säljanda. Handledaren kan ha en viktig roll genom att ingjuta tro på det egna kunnandet, drömmarna och arbetsmöjligheterna i framtiden hos romska unga, sammanfattar Mertsi.