Antalet perioder utomlands för högskolestuderande når inte upp till nivån under tidigare rekordår – utvecklingen inom mobilitet ser olika ut i yrkeshögskolorna och universiteten

Återhämtningen inom internationell mobilitet efter coronapandemin har påbörjats, men deltagandet ligger fortfarande en bra bit från tidigare rekordår. Till exempel år 2016 genomförde högskolestuderande totalt 14 600 perioder utomlands.
Vid Utbildningsstyrelsen följer vi med utvecklingen inom det totala antalet studerandemobiliteter, eftersom internationellt kunnande är ett krav inom alla branscher i dagens arbetsliv. Ett viktigt sätt att skaffa sig detta kunnande är genom studerandemobilitet. Europeiska kommissionen har i november 2023 lagt fram ett förslag om att EU-länderna ska ställa upp som mål att en period utomlands ska vara en del av examen för 25 procent av högskolestuderande som utexamineras år 2030.
Kortvarig mobilitet alltmer populär – mer kunskap behövs om effekterna av korta perioder utomlands
Största delen av de studerandes perioder utomlands är långvariga: år 2023 uppgick deras antal till 6 570, medan antalet kortvariga mobiliteter uppgick till 3 440. EU:s program Erasmus+ har fortsättningsvis en betydande roll inom långvarig studerandemobilitet: totalt 67 procent av studerande som åker utomlands och 78 procent av studerande som anländer till Finland deltar i långvarig mobilitet med stöd av programmet.
Såväl antalet långa som antalet korta perioder utomlands har ökat jämfört med förra året, men en stor ökning har förekommit i synnerhet när det gäller antalet korta perioder utomlands. Antalet perioder utomlands som var kortare än tre månader uppgick till nästan 1 400, vilket var en ökning med 68 procent jämfört med förra året. Korta perioder utomlands var populära särskilt bland studerande i yrkeshögskolor. Av alla perioder utomlands som är kortare än tre månader genomförs över 70 procent vid yrkeshögskolor och korta perioder utomlands är populära i synnerhet bland studerande inom hälso- och välbefinnandesektorn. Ökningen inom korta perioder utomlands torde förklaras av att man inom programmet Erasmus+-programmet sedan 2021 även har finansierat korta perioder av flerformsmobilitet utomlands utöver långa studerandeutbyten och praktikperioder.
Vid uppföljningen av studerandemobilitet har fokus tidigare legat på långa perioder utomlands, men i dag är det viktigt att beakta även perioder utomlands som är kortare än tre månader, eftersom en kortare utbytesperiod passar bättre för många högskolestuderande. Dessutom erbjuds i dag stöd för kortvarig mobilitet inom Erasmus+.
Det är viktigt att de studerande erbjuds mångsidiga möjligheter till internationalisering, men vi behöver även mer kunskap om i vilken mån en utbytesperiod på endast en eller ett par veckor bidrar till internationellt kunnande.
Fler utbytesstuderande som kommer till Finland än finländska studerande som åker utomlands
Antalet utbytesstuderande som anlände till Finland 2023 var lite högre än antalet studerande som åkte utomlands från Finland och uppgick till lite fler än 11 000 personer. Antalet perioder längre än tre månader med Finland som målland har minskat med över tusen jämfört med förra året, medan antalet korta perioder i sin tur har ökat med ungefär tusen. Lika många utländska studerande kommer till Finland för en kortvarig mobilitetsperiod inom yrkeshögskoleutbildningen som inom universitetsutbildningen.
Stora skillnader mellan olika utbildningsformer när det gäller deltagandet i mobilitet
När det gäller yrkeshögskolorna är deltagande i mobilitet mest populärt inom servicebranscherna, konst- och kulturämnen och pedagogik, om man granskar antalet studerande som deltar i mobilitet i förhållande till antalet nya studerande. Inom teknik, handel och administration är antalet studerande som anländer till Finland fler än antalet finländska studerande som åker utomlands.
Vid universiteten är deltagande i mobilitet i förhållande till antalet nya studerande mest populärt inom handel och administration, samhällsvetenskaper och konst- och kulturämnen. När det gäller universiteten är antalet studerande som åker på utbyte fler än antalet studerande som anländer till Finland inom nästan alla områden, men utländska utbytesstuderande är vanligast inom teknik och naturvetenskaper.
Totalt motsvarar antalet studerande som åker utomlands varje år vid yrkeshögskolorna nio procent av antalet nya studerande. Granskat ur denna synvinkel är deltagandet i internationell mobilitet större bland universitetsstuderande: antalet studerande som åker utomlands motsvarar 17 procent av antalet nya studerande.
Utbytet med Asien återhämtar sig långsamt – de mest populära målländerna finns fortsättningsvis i Europa
Fler än tre fjärdedelar av alla studerandemobiliteter har ett land i Europa som målland och nästan alla kortvariga perioder utomlands genomförs inom Europa. När det gäller den internationella mobiliteten med Finland som målland är Europas dominans ännu tydligare: över 80 procent av alla utbytesstuderande kommer från ett land i Europa.
Europas andel har dock minskat något jämfört med förra året och Asiens andel ökat, såväl när det gäller studerande som anländer till Finland som finländska studerande som åker utomlands. Under coronapandemin upphörde perioderna utomlands i Asien nästan helt, men de håller sakta på att öka igen.
Ökning inom flerformsmobilitet
EU strävar efter att i allt högre grad erbjuda stöd för flerformsmobilitet, det vill säga möjligheter att kombinera en period utomlands med virtuella studier som genomförs i hemlandet. De virtuella delarna har ökat i popularitet sedan 2022, då man började för statistik om dem. År 2023 ingick en virtuell del i redan tio procent av all mobilitet från Finland och nio procent av all mobilitet till Finland. Antalet perioder utomlands där en virtuell del ingår har mer än tvådubblats jämfört med förra året, i första hand inom korta mobiliteter.
Vid yrkeshögskolorna ingår virtuella delar i perioder utomlands betydligt oftare än vid universiteten.
Flera orsaker till minskningen inom studerandemobilitet – lösningarna finns i första hand hos högskolorna själva
Utbildningsstyrelsen har arbetat med att främja studerandemobilitet redan före minskningen i antalet mobiliteter till följd av coronapandemin. Det nationella samarbetet med högskolorna, studerandeföreningarna och undervisnings- och kulturministeriet har intensifierats sedan 2022. Man har identifierat orsakerna till den minskade mobiliteten och olika sätt att få till stånd en ökning i antalet mobiliteter.
De studerande själva lyfter fram ekonomiska orsaker som ett betydande hinder för att åka på utbyte. Det här framgår bland annat av undersökningen Eurostudent VIII. Andra orsaker kan vara en osäkerhet över utbytets inverkan på studiernas framskridande och brist på information, eftersom understödet som utbetalas för studerandemobilitet har höjts betydligt under de senaste åren. År 2022 var Erasmus+-understödet 488 euro i månaden, medan det rekordåret 2016 uppgick till i genomsnitt 236 euro i månaden.
Enligt ledningen för högskolorna är viktiga åtgärder för ökad mobilitet flexibla läroplaner som möjliggör mobilitet och fungerande tillgodoräknande av studier, handledning av studerande i rätt tid och uppmuntran till att åka på utbyte samt att internationell mobilitet uppfattas som en viktig del av högskolans strategiska internationella samarbete.
Med beaktande av högskolornas autonomi och deras starka egna aktörskap är det i första hand upp till högskolorna själva att främja de studerandes deltagande i mobilitet. Detta förutsätter att högskolorna förbinder sig till bland annat de ovan nämnda åtgärderna.
Mer information:
Ansvarig sakkunnig Anni Kallio, anni.kallio [at] oph.fi, tfn +358 29 533 8696
Undervisningsråd Maija Airas, maija.airas [at] oph.fi, tfn +358 29 533 8588