”Det förändrade ju allting helt och hållet” – Erasmus+ återställde Varalas förbindelser till Europa

Om det är ett strategiskt mål att bygga upp internationella samarbetsnätverk inom organisationen, har yrkeslärare Samuli Liinpää vid Varalan Urheiluopisto en klar uppfattning om hur målet ska eftersträvas.

– Internationella nätverk uppstår inte via e-post eller Teams, och de uppstår inte heller enbart för att man beslutar så vid ett strategimöte med den egna gruppen. Organisationer och institutioner samarbetar inte utan människor, och människorna samarbetar endast om de träffar varandra, säger Liinpää.

Liinpää, som fungerar som internationell koordinator vid Varala, tror starkt på internationella möten mellan personalen och på mobilitet. Han verkar veta vad han talar om, för Liinpää har deltagit i Varalas internationaliseringsarbete sedan slutet av 90-talet.

Om och när man frågar Liinpää, så vill man i Varala uppmuntra de anställda och de studerande till internationellt samarbete ansikte mot ansikte. Enligt Liinpää ger detta både konkreta och indirekta fördelar när kontaktnäten börjar förgrena sig.

– Vi har blivit kontaktade på ett helt annat sätt när vårt gäng har varit ute i världen. Utvecklingen av det internationella kollegiala nätverket är väldigt viktigt för Varala.

Erasmus+-ackreditering för yrkesutbildning garanterar långsiktighet

Sedan 2021 har Varala haft bättre möjligheter till internationell projektverksamhet och mobilitet.

Då beviljades Varala Erasmus+-ackreditering för den pågående programperioden som sträcker sig ända fram till 2027. Ackrediteringen innebär ett kvalitetssäkrat medlemskap i Erasmus+-programmet och garanterar finansiering av mobiliteter för längre tid.

– Det förändrade ju allting helt och hållet. Ackrediteringen möjliggör mobilitet för personal och studerande och även långsiktighet i planeringen och genomförandet av projektarbetet. Och den ger oss många riktiga möten, precis som vi vill ha det.

Varala, som grundades 1909 och som ligger i det vackra insjölandskapet Pyynikinharju i Tammerfors, är inte bara en idrottsläroanstalt, utan också ett träningscenter och ett idrotts- och motionscenter som erbjuder många aktiviteter.

Enligt Liinpää strävar Varala efter korsvisa fördelar med EU-projekten, till exempel då lärarnas och tränarnas internationella kompetens sprider sig till hela Varalas verksamhet.

Man har också upplevt bakslag. I Varala var den internationella mobiliteten livligare i början av 2000-talet och Liinpää har ett minne av att Varala fram till 2008 deltog i Leonardo-programmets projekt som finansierades av EU-kommissionen . Därefter avtog Varalas internationella roll och man sökte en riktning för verksamheten.

– Vi lyckades inte få projektfinansiering och mobiliteterna genomfördes närmast med egen finansiering. Verksamheten blev ohjälpligt mindre och fokuserade på de studerande, vars mobilitet utgör en profilfråga för läroanstalten.

Men när man talar om att utveckla läroanstaltens verksamhet, är mobiliteten för personalen bland det allra viktigaste, säger Liinpää.

– Där ser lärarna och den icke-undervisande personalen sin egen bubbla utifrån och kan se vad vi är bra på och var vi kan ta modell av andra och tillägna oss idéer från annat håll, säger Liinpää.

Personalen tar med sig lärdomar hem

I och med ackrediteringen kom Varalas internationella mobilitet snabbt igång 2022 när coronarestriktionerna lättade.

Nu har man rott tre projekt i land och mobiliteten har åter börjat rota sig i Varalas grundläggande verksamhet. Man har samarbetat i synnerhet med nederländska, portugisiska, spanska och italienska partner.

Personalen har besökt partnernas läroanstalter och deltagit i läger, där lärare och studerande från båda organisationerna har varit med.

– Studerandena och lärarna med träning som  inriktningsalternativ har till exempel sökt sig till Portugal för att skaffa lärdomar. I Nederländerna samarbetar vi med flera läroanstalter. En av våra lärare håller på att inleda ett lovande samarbete i Nederländerna i gymnastikundervisning för specialgrupper.

Liinpää betraktar också den mobilitetsperiod som ordnades på Lanzarote som en framgång. Där deltog studerande och lärare inom hälsofrämjande motion. Under lägret undervisade de finländska och nederländska lärarna de studerande vid läroanstalten i partnerlandet på engelska.

– Det kommer säkert en tid då vi måste ordna undervisning också på engelska. Språkkunskaper är ett viktigt komplement till lärarnas yrkesskicklighet. Under lägret fick lärarna se och tillägna sig de andra lärarnas undervisningsstilar och lära sig hur man kan undervisa i det egna temat.

Man vill att de lärdomar man fått genom samarbetet ska tas i bruk permanent i Varala, och de behandlas till exempel vid Varalas egna personalmöten.

– Även på vårt kommande möte kommer en anställd som deltagit i en mobilitetsperiod att presentera sina erfarenheter och lärdomar. Vi funderar tillsammans på vad lärdomarna kunde innebära i vårt praktiska arbete.

Man lär sig ständigt nytt

Liinpää tillägger att de fina berättelserna ofta är de, där lärarnas språkkunskaper har förbättrats och där en anställd som varit på resa har hittat en ny gnista i sitt arbete.

– Ibland kommer de mest konkreta fördelarna med det internationella samarbetet inte direkt efter mobilitetsperioden. Men ofta går det så att den bekanta samarbetspartnern tar kontakt ett år senare i ett ärende som gäller ett helt annat tema, berättar Liinpää.

Enligt Liinpää lönar det sig att satsa på att ansöka om Erasmus+-projektfinansiering eller i synnerhetackreditering, och att vid behov be om hjälp.

 – Det skedet kan vara det svåraste för organisationerna. Inte hade vi heller som en liten läroanstalt personal som behärskar dessa ansökningsprocesser fullständigt.

Och allt kan man fortfarande inte perfekt i Varala. Liinpää säger att han ibland får påminna sig själv om att de varit med i Erasmus bara i ett par år. Saker och ting kan göras bättre hela tiden, det vet han.

Varala har också sökt till utbildningen för kollegial utvärdering som ordnats tillsammans med företrädare för inhemska läroanstalter och Utbildningsstyrelsen.

Som ett sista tips nämner Liinpää resursfördelningen.

– Projektkoordinatorerna måste ges tid för att arbeta med projekt och personalen måste få arbetstid som gör det möjligt att genomföra mobilitetsperioder. Enbart vid sidan av den egna tjänsten eller som ett litet extrajobb kan man inte sköta dem ordentligt.

TEXT: Matias Manner