Nyheter

Erasmus+-projekten som får EITA-priset år 2024 skapar nya lösningar för studerandes och elevers välbefinnande

Program Erasmus+ Erasmus+ Yrkesutbildningen Erasmus+ Allmänbildande utbildningen Internationell mobilitet Internationalisering Utveckling av utbildningen Allmänbildande utbildning
Det europeiska priset för innovativ undervisning (EITA) delas i år ut för redan fjärde gången. Syftet med priset är att lyfta fram de bästa undervisningsmetoderna inom programmet Erasmus+. Priset är riktat till allmänbildande utbildning och yrkesutbildning. Priset tilldelas i år fyra Erasmus+-projekt i Finland.
EITA-palkinto

Temat för årets EITA-pris är ”Välmående i skolan” och avser ett förhållningssätt till välbefinnande och psykisk hälsa som omfattar hela gemenskapen. I Finland tilldelas priset Steinerdaghemmet Sirius (Helsingfors), Kaakkurin koulu (Uleåborg), Espoon yhteislyseo och Lounais-Hämeen koulutuskuntayhtymä (Forssa). 

Steinerdaghemmet Sirius: Nya idéer till stöd för en övergripande förändring 

Steinerdaghemmet Sirius stod i början av projektet inför förändringar på flera olika plan. Samtidigt som daghemmet fick nya lokaler och en ny gård planerades även ny verksamhet.

Erasmus+-projektet gav möjlighet att hitta effektiva och inkluderande sätt att genomföra miljöpedagogik i en urban miljö. Samtidigt stärktes relationen mellan daghemmet och familjerna. 

-    Vi ville hitta nya idéer och perspektiv som skulle göra det möjligt för oss att på bästa sätt utnyttja de möjligheter som förändringen medför för att utveckla verksamheten på ett övergripande och innovativt sätt, säger Tina Iwersen på daghemmet Sirius. – Ett mål var även att utveckla lärmiljöerna och de pedagogiska tillvägagångssätten i vårt daghem så att de motsvarar målen för såväl hållbarhets- och miljöfostran som ett mångsidigt lärande. 

Som inlärningsmetod användes deltagande observation, en metod som daghemmet redan hade goda erfarenheter av. De daghem som var föremål för observationen låg i södra Tyskland, Steinerpedagogikens födelsebygd. 

-    Daghemmen där har ett tvärvetenskapligt pedagogiskt kunnande och starka traditioner. Dessutom har man där tagit hänsyn till hållbar utveckling både i verksamhetssätten och i planeringen av daghemmens miljö. 

Daghemmet Sirius hade som mål att skapa en plan för hur daghemmets gård skulle användas som lärmiljö, att utveckla lokalerna och verksamheten för gruppen med små barn samt att stödja välbefinnandet och orken inom arbetsgemenskapen som helhet. I projektet deltog hela personalen vid daghemmet och även barnens föräldrar inkluderades i planeringen.  

Kaakkurin koulu: Ökat välbefinnande och miljöansvar genom samarbete 

Kaakkurin koulu i Uleåborg hade miljöansvar som tema för sitt projekt. Målet var även att öka samarbetet och genom detta välbefinnandet bland såväl lärarna som eleverna.

-    Vi anser att det ingår i skolans uppgifter att bidra till att vidga elevernas tänkande och stärka deras miljömedvetenhet. Inom projektet fick både lärarna och eleverna möjlighet att lära sig nya, motiverande sätt att utveckla sitt kritiska tänkande, öka sitt miljöansvar samt förbättra sitt välbefinnande, säger Milla Lehtinen vid Kaakkurin koulu.

Teman var land, vatten och luft och metoderna som användes var positiv pedagogik och kompanjonlärarskap. I alla länder som deltog i projektet var kompanjonlärarskap inte ännu en välkänd undervisningsmetod.

-    Kompanjonlärarskap är inte ännu särskilt vanligt i Europa, men vi ville genom projektet dela med oss av det vi lärt oss till andra och på så sätt göra undervisningsmetoden, som vi har goda erfarenheter av, känd. Vi ville även öka synligheten för och kännedomen om positiv pedagogik, konstaterar Hannaleena Enbuska vid Kaakkurin koulu. 

Coronapandemin innebar inledningsvis utmaningar för genomförandet av projektet, eftersom pandemin började precis när projektet hade startat och projektpartnerna bara hade hunnit träffas två gånger. Snart började man ändå träffas regelbundet via Teams, och man använde även eTwinning-plattformen som ett hjälpmedel i undervisningen. Utöver de egentliga projekttemana var det också viktigt att uppmuntra både eleverna och lärarna att aktivt använda främmande språk och samtidigt lära sig av andra kulturer. 

Det som man lärt sig inom projektet kan mycket väl tillämpas även på annat håll, eftersom det är lätt för skolorna att upprepa de aktiviteter och inlärningsmetoder som tagits fram inom projektet.

-    Avslutningsvis genomfördes en miljövecka i alla skolor som deltog i projektet, säger Milla Lehtinen. 

-    Miljöveckan är ett utmärkt sätt att öka miljömedvetenheten i hemmen och i elevernas närmaste krets. Även om vi oroar oss för miljön, bör vi inte fokusera enbart på det negativa. Vi behöver konkreta åtgärder och positiv omsorg om vår fantastiska planet Jorden, konstaterar Hannaleena Enbuska.

Espoon yhteislukio: Åtgärder för att stärka de studerandes motivation och tro på sig själva

Erasmus+-projektet vid Espoon yhteislukio fick sin början genom att studerandekårens styrelse lyfte fram betydelsen av välbefinnande för lärande. Studerandekåren hade lagt märke till att de studerande var mer stressade än tidigare och att coronapandemin ytterligare hade förvärrat situationen. Såväl de studerande som lärarna var genast överens om hur viktigt ämnet var och om att välja det som tema för projektet. 

Målet var att förbättra de studerandes välbefinnande och förståelse för vikten av det egna arbetet och motivationen – särskilt när man vill uppnå ett visst mål. Till grunden låg Carol Dwecks teori om inställningens betydelse för lärandet. Som verktyg användes teamarbete, som gav lärarna och de studerande möjlighet att lära sig olika färdigheter och sätt att lösa situationer av varandra. 

-    Vårt främsta mål var att stärka de studerandes tro på sig själva och deras självmedkänsla och förmåga att försöka igen efter ett misslyckande. Vi ville också öka förståelsen för välbefinnande och förbättra de studerandes egen förmåga att stärka det egna välbefinnandet, säger Marjo Inkala, lärare vid Espoon yhteislyseo. 

Under projektets mobilitetsperioder kombinerades olika läroämnen, eftersom mångsidigt kunnande värdesätts vid gymnasiet. I mobiliteterna deltog lärare i flera olika läroämnen.

Lounais-Hämeen koulutuskuntayhtymä: En modell för att skapa välbefinnande för studerande inom yrkesutbildning 

Inom utbildningssamkommunens projekt skapades en modell för att främja färdigheter i anknytning till välbefinnande för studerande och lärare inom yrkesutbildning. De studerande hade en betydande roll inom projektet. Även representanter för arbetslivet deltog i arbetet med att utveckla modellen. 

-    I projektet använde vi flera pedagogiska metoder och kombinerade olika utbildningsområden. Fokus låg på de studerandes inställning till det egna välbefinnandet samt att hitta lämpliga övningar för att undervisa färdigheter i anknytning till välbefinnande, säger Miia Ojala vid Lounais-Hämeen koulutuskuntayhtymä.

Som ett konkret resultat av projektet producerades bland annat en e-bok på temat välbefinnande riktad till de studerande samt affischer som synliggör temat vid läroanstalten och i och med detta i de studerandes och lärarnas vardag. För lärarna sammanställdes olika övningar som de kan använda i sin egen undervisning. 

Materialet är lätt att sprida och konkret, vilket gör det lätt att ta i bruk även vid andra yrkesläroanstalter. 

-    En av de idéer som uppkom inom projektet var att välja en ambassadör för välbefinnande bland de studerande som deltog i projektet, som hjälpte till att lyfta fram temat även bland studerande som inte själva deltog i projektet.

I projektet deltog också studerande som behövde särskilt stöd och som genom projektet fick ökat självförtroende, stöd och verktyg för att främja det egna välbefinnandet. 


Det europeiska priset för innovativ undervisning (EITA)

EITA-priset tilldelas totalt 96 projekt i Europa. Syftet med priset är att lyfta fram de bästa undervisningsmetoderna inom programmet Erasmus+. Temat för årets EITA-pris är ”Välmående i skolan” och avser ett förhållningssätt till välbefinnande och psykisk hälsa som omfattar hela gemenskapen. Priset delas officiellt ut till pristagarna i Finland under seminariet ”Tulevaisuuden osallistuvaa Eurooppaa rakentamassa” som ordnas av Utbildningsstyrelsen 13.11.2024.