Esbo tar ett digitalt språng även på idrottsplanerna

Om man frågar vilken finländsk kommun som har de bästa förutsättningarna för att genomföra nya digitala tjänster, kunde Esbo vara ett bra svar.

– Esbo är som stad en god grogrund för innovativ verksamhet genom de företag som är verksamma här och även genom forskningsverksamheten. Även stadsorganisationen i Esbo har en god mental beredskap för detta, säger Esbo stads idrottsdirektör Martti Merra.

Esbo stad har inte stått bredvid och tittat på när den digitala transformeringen förändrar stadsbornas liv och tjänster. 

Ett exempel på Esbo stads strävan efter att rida på den digitala vågen är stadens projektchef Kimmo Leinonens befattningsbeskrivning, som beskriver hans, åtminstone inom kommunsektorn, sällsynta andra titel som planerare av e-sport.

Leinonen anställdes 2019 i Esbo för att leda stadens eget projekt för digitalt ungdomsarbete. Sedermera har hans arbetsfält utvidgats från ungdomsarbete, spelande och e-sport till traditionell motion och idrott.

– Redan i vårt tidigare projekt inom ungdomstjänsterna såg vi att digitaliseringen hade mycket att erbjuda ungdomsarbetet. Den digitala transformeringen kan också medföra nya riktningar i stadens övriga verksamhetsmiljö, såsom inom motion och idrott, säger Leinonen.

Digitalt material kan lära dig simma

Leinonen har verkligen fått djupdyka i digitaliseringen av motion och idrott inom det tvååriga Erasmus+-projektet som inleddes 2022 och för vilket Esbo fick nästan 400 000 euro i finansiering.

Inom projektet Modernizing Sport to Foster a New Active Generation har man också genomfört pilotprojekt i anslutning till e-sport, men helheten utvidgas också till nya digitala möjligheter inom den traditionella motionen.

Med hjälp av experimenten och pilotförsöken inom projektet har man till exempel utvecklat idrottsspel med förstärkt verklighet, digitalt material för simundervisning samt bättre möjligheter för kommuninvånarna att utöva e-sport. I projektet har man stött inledandet av föreningsverksamhet inom e-sport och planeringen av såväl mental som fysisk träning inom e-sport.

Till exempel utarbetades det digitala undervisningsmaterialet för simundervisningen i samarbete med företaget Hydrohex, som utvecklar digitala tjänster för vattengymnastik, samt Esbo stads simlärare.

– Simlärarna deltog ivrigt i försöket. De har nytta av dessa material när varje simrörelse kan ses från olika vinklar och även på ett språkneutralt sätt, berättar Leinonen.

Det var simlärarna i Alberga simhall som först fick tillgång till undervisningsmaterialet, men avsikten är att stadens alla simhallar ska få utrustningen och simlärarutbildningarna i fortsättningen.

– I försöket märkte man att en stor del av barnen kan genomföra övningarna med hjälp av videomaterialet. På så sätt får lärarna mer tid att stöda dem som behöver mer hjälp.

”Staden kan vara kittet”

I planeringen av projektet överraskades till en början även Leinonen av verksamhetsfältets omfattning.

– Vi var tvungna att noggrant fundera på hur vi kan få konkreta resultat av projektet. Vi insåg att den bästa kunskapen inte finns på ett enda ställe, utan den finns hos kommuninvånarna, föreningarna och företagen som arbetar med dessa företeelser.

Inom projektet skapades ett ansökningsförfarande i flera skeden där man sökte idéer som kombinerar motion, idrott och digital transformering. På så sätt hittade man slutligen elva idéer, för vilka man producerade och finansierade pilotförsök.

För Leinonen och projektkoordinator Oona Koivula har projektarbetet inneburit en balansgång för att utnyttja olika aktörers intressen och förmågor.

– En idrottsförening och ett startup-företag inom motion har mycket olika mål, och vi försöker bara fungera som möjliggörare mellan olika aktörer. I projektarbetet har jag själv tyckt om just det, att detta arbete verkligen överskrider gränserna mellan olika sektorer, säger Koivula.

Stadens roll som sammanförare av olika aktörer betonas också av idrottsdirektör Merra.

– Staden kan inte nödvändigtvis leda ett sådant utvecklingssamarbete, men den kan vara det kitt som förenar och länkar innovationer inom företagsverksamheten till stadens egen verksamhet. Staden har många aktiviteter där kunden kan tas med som hjälp för företagsverksamheten. 

Att skaka om kommunens uppgifter och attityder

Utöver de nya digitala lösningarna har projektet fungerat som ett slags test för hur man inom stadsorganisationen kan ta sig an kommunens traditionella uppgifter på nya sätt.

– Vi har varit tvungna att fundera på hur stadens verksamhet kan förändras. Om man med hjälp av detta arbete vill skapa saker som verkligen fungerar i vardagen är det avgörande att utveckla organisationens, dvs. stadens, kompetens och kunnande, säger Leinonen.

Digitaliseringen av motionen är visserligen inte det mest traditionella arbetsfältet inom kommunorganisationen. Därför har ett av Leinonens jobb också varit att skaka om attityderna.

– Alla är överens om hur viktig vardagsmotionen är, men i städernas aktiviteter kan man också hitta mycket sådant som hindrar eller begränsar motionen. Vi har till exempel varit tvungna att sätta oss in i skolans situation och tänka på hur saker och ting kan fungera i skolmiljön, säger Leinonen.

Finländarnas rör på sig mindre i alla åldersgrupper, vilket framgår av många undersökningar. Därför vore det synd om man inte vände på alla stenar för att inspirera till motion.

Leinonen tar promenadspelet Pokémon Go som ett exempel på möjligheterna, men också på attityderna. Spelet blev väldigt populärt för några år sedan.

– Folk blev entusiastiska och medgav att visst är det trevligt när barnen promenerar utomhus. Men snart såg man fler problem. Att nu går de ut på bilvägen och stirrar bara på sina telefoner.

Projektverksamheten tillåter våghalsighet

Enligt idrottsdirektör Merra ger projektfinansieringen utrymme för något mer våghalsighet än normalt för en stad i en värld med strikt kommunal ekonomi.

– Jämfört med vår normala verksamhet kan till och med vissa misslyckanden godtas i ett experimentellt projekt. Detta projekt är dock ett utmärkt exempel på att man med projektfinansiering och försök kan hitta servicemodeller som kan förankras permanent i stadens verksamhet.

Merra bedömer att ”fyra eller fem” av försöken inom det pågående projektet kommer att framskrida även efter att projektet avslutats. Han tror att den digitala transformeringen under de närmaste åren kommer att föra med sig fenomen som inspirerar barn och vuxna att röra på sig.

Man har funderat på en fortsättning på arbetet som utförts inom projektet. Från undervisnings- och kulturministeriets program Finland i rörelse ansöker Esbo om finansiering för att utveckla motionsspelandet i skolmiljöerna. Genom programmet Erasmus+ Sport initierar Esbo ett samarbetsprojekt inom e-sport.