Eurydice-rapport: Hållbarhet beaktas väl inom utbildningen i Europa – Finland lyfts fram som ett bra exempel på ett helhetsbetonat förhållningssätt

Europeiska kommissionens Eurydice-nätverk har publicerat rapporten Learning for sustainability in Europe: Building competences and supporting teachers and schools. Enligt rapporten bör undervisningen i hållbarhetskompetens vara helhetsbetonad och överskrida gränserna för enskilda läroämnen. I hållbarhet ingår inte bara ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv, utan även ett socialt och kulturellt perspektiv. 

I rapporten lyfts Finland fram som ett exempel på ett land där undervisningen i hållbarhetskompetens är helhetsbetonad och överskrider gränserna för läroämnen. Hållbarhet som tema lyfts fram i värdegrunden för läroplanerna inom såväl den grundläggande utbildningen som gymnasieutbildningen i Finland samt inom mångsidiga lärområden. Dessutom är temat en del av vissa enskilda läroämnen. 

– I Finland är nödvändigheten av en hållbar livsstil en viktig del av värdegrunden för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Eleverna och de studerande uppmuntras att tillägna sig en hållbar livsstil, lära sig om strukturer och lösningar som påverkar utvecklingen och bidra till en hållbar framtid. Mångsidig kompetens innebär gemensamma mål för olika läroämnen. Tack vare detta är det även lättare att främja samarbetet mellan läroämnen. Utöver den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ingår hållbarhet som tema redan i början av barnets lärstig och är en del av grunderna för planen för småbarnspedagogik, konstaterar undervisningsrådet Hanna Pohjonen situationen i Finland.

Hållbarhet som tema ingår i de nationella läroplanerna i alla 37 länder i nätverket som omfattas av rapporten. Oftast ingår temat på samma sätt som i Finland läroplanerna i form av mångsidig kompetens. I många länder i Europa är innehåll med koppling till hållbarhet även en del av läroplanerna för enskilda läroämne, oftast naturvetenskapliga läroämnen eller samhällslära. Även i Finland behandlas hållbarhet utöver som en del av mångsidig kompetens som en del av undervisning i bland annat biologi, samhällslära och huslig ekonomi. Hållbarhet är ett eget läroämne i nio utbildningssystem i Europa, främst som ett valbart ämne i gymnasiet.

Lärarnas hållbarhetskompetens främjas i huvudsak genom fortbildning

I utbildningssystemen i Europa fördjupar man sig i hållbarhetsfostran inom fortbildning av olika slag och temat definieras inte i större utsträckning på nationell nivå som en del av den grundläggande utbildningen för lärare. Hållbarhetskompetens kan dock vara en del av den grundläggande utbildningen för lärare trots detta, eftersom anordnarna av lärarutbildning ofta själva kan fatta beslut om utbildningens innehåll. 

Även i Finland fattar anordnarna av lärarutbildning självständigt beslut om utbildningens innehåll. Såväl den grundläggande utbildningen för lärare som fortbildningen utvecklas dock i samarbete med högskolorna. Målet är att samtliga högskolor ska förbinda sig till gemensamt överenskomna mål.

– I Finland utvecklas den grundläggande utbildningen och fortbildningen för lärare inom Lärarutbildningsforumet, som är tillsatt av undervisnings- och kulturministeriet. Medlemmar i Lärarutbildningsforumet är alla högskolor som erbjuder utbildning för lärare och flera andra intressegrupper. I utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen som utarbetats av Lärarutbildningsforumet definieras hållbarhetskompetens som en del av den grundläggande mångsidiga kompetensen för lärare, säger Pohjonen.

Hållbarhet har även varit ett viktigt tema för fortbildning för personal inom undervisningsväsendet som finansieras av Utbildningsstyrelsen under flera års tid. En utmaning i Finland och flera andra länder i Europa är att det ofta är frivilligt att delta i fortbildning.

Skolornas verksamhetskultur stöds i huvudsak genom styrning, inte ekonomiskt

Enligt rapporten behöver skolorna stöd för att skapa en hållbar verksamhetskultur. För detta används nationella hållbarhetscertifikat för skolor i ungefär hälften av utbildningssystemen som granskas i rapporten. Något oftare erbjuds styrning på nationell nivå eller olika verktyg för att främja hållbarhet vid skolor och läroanstalter. Ekonomiskt stöd erbjuds enligt rapporten i mindre utsträckning. Ekonomiskt stöd erbjuds vanligtvis för projekt av olika slag och studieresor, snarare än för utveckling av verksamhetskulturen och strukturer. Finansiering beviljas vanligtvis inte automatiskt, utan kräver att man ansöker om finansiering. 

I Finland har separat finansiering riktats in bland annat på ett utvecklingsprojekt inom klimat- och hållbarhetsfostran. Projektet stöder förändringen av verksamhetskulturen inom utbildningssektorn i riktning mot en mer ekologisk hållbar framtid.

 – Inom projekten har man uppnått många fina resultat. Med projektfinansiering har man främjat hållbarhet inom skolornas verksamhetskultur och ledning, inkluderat eleverna och de studerande och erbjudit stöd för deras aktörskap samt dragit nytta av den europeiska GreenComp-referensramen vid planeringen och genomförandet av undervisningen i olika läroämnen. Samtidigt har man noterat att barn och unga som mår bra engagerar sig för hållbarhet och att en välmående miljö stöder välbefinnandet hos barn och unga, beskriver Pohjonen.

Goda tillvägagångssätt som uppkommer inom projekten presenteras under webbinarier tillgängliga för alla som ordnas av Utbildningsstyrelsen läsåret 2024–2025. 

En direkt länk till rapporten finns på Eurydice-nätverkets webbplats. 

Mer information

Specialsakkunnig  Hanna Laakso, hanna.laakso [at] oph.fi (hanna[dot]laakso[at]oph[dot]fi), tfn 029 533 1117