Främjande av jämlik och inkluderande mediekunskap

Finansieringsmöjligheterna inom EU:s program Kreativa Europa utvidgades under programperioden 2021–2027 till att omfatta projekt som syftar till att främja mediekunskap, mediernas pluralism och yttrandefrihet. Ett av de första mediekunskapsprojekten som finansieras av programmet är projektet Inclusive and Creative Media Education (ICME). 

– Det var fint att det kom en sådan här möjlighet, att det finns ett eget finansieringsprogram för projekt inom mediefostran. På EU-nivå har det inte tidigare funnits någon större, långvarigare finansiering för att främja mediekunskapen, vilket intresserade KAVI, berättar projektchef Ella Airola.

KAVI har länge varit aktiv i internationella samarbeten. Institutet har till exempel deltagit i Safer Internet-projektet sedan 2012, och projektet i fråga fortsätter på våren i och med den nya finansieringsperioden.

Kontextuellt mediekunskapsarbete

ICME-projektet inleddes på KAVI:s initiativ, och via nätverken kom bekanta aktörer med: Florens universitet i Italien och Institute of Communication Studies i Nordmakedonien. Den teoretiska modellen för projektet skapades av specialsakkunnig Lauri Palsa som tidigare arbetat vid KAVI och som i sin doktorsavhandling undersökte kontextuellt mediekunskaps- och multilitteracitetsarbete. Teorin har använts som vägledande faktor i projektarbetet.

Det kontextuella mediekunskaps- och multilitteracitetsarbetet tar sig uttryck i projektet genom att partnerna utvecklar verksamhetsmodeller för mediefostran så att de lämpar sig för olika lands-, kultur-, språk- och organisationskontexter. Målgruppen för verksamhetsmodellerna är mediefostrare inom olika sektorer, och deras syfte är att erbjuda stöd och verktyg för att främja mediekunskapen. Verksamhetsmodellerna utvecklas kring tre olika teman: jämlik mediekunskap, ungas delaktighet och kreativ mediekunskap.

– Under projektet behandlar vi alla samma teman, men vi skapar modeller som passar våra lokala behov, berättar Airola.

Varje land koncentrerar sig i tur och ordning på att behandla ett tema. Modellerna pilottestas i varje land i en lokal kontext, varefter modellerna byts ut mellan partnerna och bearbetas vidare med tanke på den lokala kontexten.

Inom mediekunskapen befinner man sig ofta på en ganska abstrakt nivå, så i detta projekt strävar man också efter att tipsen ska vara konkreta och därigenom hjälpa i arbetet

Nationella audiovisuella institutet var först med att utarbeta en verksamhetsmodell för jämlik mediekunskap. Olika intressentgrupper är en viktig del av sammanställningen av verksamhetsmodellen.

– Vi ville uttryckligen höra från fältet hur jämlik mediekunskap främjas i praktiken, vilka verktyg som behövs för detta och vilka verktyg som redan finns. Över 100 experter har arbetat med detta material i något skede av arbetsprocessen, ler Airola.

Materialet samlades in bland annat med hjälp av en öppen webbenkät och djupare intervjuer. Bakom projektet ligger dessutom en projektgrupp bestående av sakkunniga från olika sektorer samt en internationell styrgrupp.

– Det här projektet är arbetskrävande men mycket givande. Man kan vara väldigt tillitsfull när man vet att materialet har betraktats ur så många olika synvinklar, berättar Airola.
 

I pilotskedet framträdde behovet av konkreta verktyg

De planeringsprinciper för jämlik mediekunskap som KAVI först arbetade med pilottestades bland annat i en workshop för sakkunniga. Under workshoppen fick deltagarna se exempelfall och fundera på hur principerna bäst kunde tillämpas på dem.

– I pilotprojektet framkom till exempel att en verksamhetsmodell med tio olika punkter kan kännas lång och svår att genomföra. Vårt budskap har varit att om det känns tungt kan man börja med den princip som känns viktigast för en själv, berättar Airola.

I pilotprojektet önskade sig de yrkespersoner som bekantat sig med verksamhetsmodellen också praktiska verktyg för att ta i bruk principerna. Man har försökt inkludera så många praktiska tips som möjligt i materialet.

– Inom mediekunskapen befinner man sig ofta på en ganska abstrakt nivå, så i detta projekt strävar man också efter att tipsen ska vara konkreta och därigenom hjälpa i arbetet, preciserar Airola.

Den första verksamhetsmodellen som behandlar jämlikhet har redan publicerats, och för närvarande håller KAVI på att utarbeta en verksamhetsmodell som granskar de ungas delaktighet och som pilottestas i församlingarnas ungdomsarbete.

– På samma sätt pilottestas allt material i varje land för att se hur det fungerar innan det publiceras, berättar Airola.
 

Att bekanta sig med partnerna är en viktig del av projektet

Airola har redan deltagit i tre internationella projekt. En av de största lärdomarna för Airola har varit att ju bättre man bekantar sig med projektpartnerna, desto lättare är arbetet.

– Samarbetet på internationell nivå medför sina egna utmaningar, och i synnerhet början av projektet, det vill säga att starta projektet och bekanta sig med partnerna, tar tid. Jag tycker också att det är mycket viktigt att man har tid att träffa partnerna också ansikte mot ansikte, eftersom det främjar arbetet enormt, berättar Airola.

ICME-projektets första möte ansikte mot ansikte ordnades i Helsingfors förra våren, och under projektet träffas arbetsgruppen också i Nordmakedonien och Italien. Enligt Airola var det första mötet en viktig start för projektet. Dessutom är det också viktigt på andra sätt att besöka partnerländerna.

– När man i projektet talar mycket om kontextualisering och skillnader mellan länderna är det också viktigt att lära sig att identifiera dem. Till exempel när partnerna besökte Helsingfors fick de verkligen se hur arbetet med mediefostran ser ut här och i vilken miljö det görs, berättar Airola.
 

Projektets resultat är fritt tillgängliga

Ett av de konkreta resultaten av projektet är just att producera verksamhetsmodeller för att främja mediekunskap. Varje land producerar en verksamhetsmodell för alla tre teman och publicerar dem både på det lokala språket och på engelska.

De sista verksamhetsmodellerna publiceras våren 2024. Alla verksamhetsmodeller publiceras med öppen licens på projektets webbplats. Syftet är att vem som helst ska kunna utnyttja modellerna och bearbeta dem vidare enligt sina egna behov. Materialet som KAVI producerar kan läsas på finska och engelska.

– Målet är att materialet ska förbli fritt tillgängligt även efter att projektet avslutats. Vi hoppas verkligen att de tas i bruk!

Utöver verksamhetsmodellerna produceras en engelskspråkig sammanfattning och tips på hurdan metodologi som lämpar sig för att utveckla kontextuella modeller. Samtidigt ges också allmänna råd för genomförande av motsvarande internationella projekt. Airola är också entusiastisk över att även dessa anvisningar kan göras tillgängliga på ett och samma ställe.

– Vi har haft en känsla av att det här är ett väldigt nytt arbetssätt, och därför vill vi också dela erfarenheter av arbetet med andra!

Text: Anni-Leena Alanen