Idrottande studerande tvekar att åka på utbyte – i fortsättningen kan utbytesmål finnas på en mobilapp

Världsbilden vidgas och språkkunskaperna förbättras, men trots detta har man sett tecken på avtagande i de finländska studerandenas iver att åka på utbyte.

Under coronatiden rasade utbytessiffrorna naturligtvis, sedan dess har antalet avresande inte återgått till 2010-talets siffror. (källan i slutet av artikeln)

Bakgrunden till att de studerande tvekar har varit ekonomiska orsaker samt en oro över att utbytesstudierna fördröjer utexamineringen inom utsatt tid.

Studerande idrottare som strävar efter att bygga en dubbel karriär, det vill säga kombinera målinriktad idrott och studier, har upplevt det som ännu svårare att åka på utbyte.

– Det har visat sig vara svårare för en idrottare än för en vanlig studerande att åka utomlands på utbyte, eftersom det inte är lätt att kombinera idrott och studier under utbytesperioden, säger Sami Kalaja, arbetslivsprofessor och doktor i idrottsvetenskap vid Jyväskylä universitet.

Varje idrottsgren har många krav som bostadsorten påverkar, säger Kalaja. Utbytesdrömmarna kan kollapsa på grund av att det är svårt att kartlägga studie- och praktikmöjligheterna för eventuella resmål.

– Var hittar den individuella idrottaren en träningsgrupp, simmaren träningspass eller till exempel lagidrottaren ett lag? Detsamma gäller studieutbudet. De mest utmanande är de yrkesområden som kräver närvaro, där studierna inte framskrider som distansstudier, säger Kalaja.

Veteranen blev ivrig av ett mobilitetsprojekt

Kalaja är en toppexpert med lång bakgrund inom motion och idrott som har arbetat i många roller under sin karriär: som idrottslärare, rektor i grundskolan, huvudtränare för herrlandslaget i artistisk gymnastik och även som direktör för Forskningscentralen för tävlings- och toppidrott KIHU.

Nu är Kalaja full av iver när han berättar om det pågående Erasmus+ Sport-projektet SAMEurope. Målet med det gemensamma projektet som genomförs av fem europeiska universitet är att göra det lättare för idrottande studerande att genomföra utbytesstudier.

– Projektet pågår fortfarande, men jag vågar redan nu säga att detta har varit en oerhört värdefull process för de deltagande universiteten, och snart förhoppningsvis också för andra universitet. Vi har gjort konkreta framsteg.

I projektet har man sammanställt en handbok om god praxis för universitet som skickar och tar emot utbytesstuderande. Handboken beskriver fungerande tillvägagångssätt via intervjumaterialet. Kalaja ansåg att manualen blev ett utmärkt och nödvändigt dokument.

I projektet har man också byggt en digital applikation som baserar sig på funktionsprincipen för hotellbokningstjänster på webben.

– I appen matar man in utbildningsområde, idrottsgren och andra ramvillkor, varefter applikationen visar de objekt som passar den sökande bäst. När ett lämpligt målland samt utbudet inom den egna grenen och det egna utbildningsområdet möts har vi redan kommit långt.

Om till exempel en orienterare vill studera idrottsvetenskaper kommer information om träningsförhållandena och studiemöjligheterna i Jyväskylä alldeles säkert fram i appens sökresultat.

Men även om många idrottsvänner kopplar Jyväskylä universitet till dess idrottsvetenskapliga fakultet betonar ändå Kalaja att projektet också gäller andra utbildningsområden vid det stora universitetet.

– En idrottare kan ju studera vad som helst. Matti Heikkinen, världsmästare i skidåkning, och Samppa Lajunen, olympisk medaljör i nordisk kombination, studerade ekonomi i Jyväskylä. Således är detta projekt verkligen en fråga för hela universitetsfältet.

Som tredje resultat av projektet har man utarbetat en sociologisk undersökning där man granskar studerande idrottares perspektiv på utbytesstudier med samhällsvetenskapliga metoder inom idrott.

Man får inte låta sig bländas av medaljens glans

Målet med idrottarens dubbla karriär är alltså att främja idrottskarriären och den andra karriären på ett balanserat sätt. Detta tänkesätt har också legat till grund för det gemensamma projektet.

Enligt Kalaja innehåller den dubbla karriären också många aspekter som relaterar till ansvarsfullhet.

– Vi betonar sådana hela karriärvägar där barnets eller den unga personens framtid inte baserar sig på ett enda kort, såsom elitidrott. Det får inte gå så att allt rasar samman om det inte kommer något NHL-avtal.

Skolgång, studier och flexibilitet i olika utbildningsstadiers övergångsskeden har stor betydelse i dubbelkarriärtänkandet. I bästa fall kan man skräddarsy precisionsstudier och övergångar mellan utbildningsstadierna för de studerande där idrottarnas tidsanvändning och välbefinnande beaktas.

Målet är att utvidga nätverket

Kalaja har varit imponerad av projektpartnernas yrkesskicklighet. I projektet som avslutas nästa år deltar förutom Jyväskylä fyra universitet från Frankrike, Spanien, Sverige och Tyskland. 

– Det har varit helt fantastiskt att vara med om det här, inte minst för att det franska universitetet som fungerade som ledare är mycket professionellt, säger Kalaja om den franska partnern INSA, dvs. Institut National des Sciences Appliquées de Lyon.

Avsikten är att arbetet som genomfördes inom projektet ska spridas sig så mycket som möjligt i Europa.

– Vi har redan pratat om att vi strävar efter att genomföra ett fortsättningsprojekt för SAMEurope. Där kunde ett ambitiöst mål vara att bygga upp ett nätverk med 500 universitet. 

Kalaja upplever att ett av syftena med ett projekt på EU-nivå också är att stärka den europeiska identiteten. I projektet har det hållits möten fyra gånger om året och man har kommit väldigt nära projektpartnerna, säger han.

– Det har uppstått ett nytt professionellt nätverk. Först bekantade vi oss med varandra, och sedan växte det till förtroende och engagemang i samarbetet. På individnivå har dessa människor blivit vänner som man kan ringa och skicka meddelanden till även om annat än projektet.

Som bakgrundskraft för den egna smidiga projektupplevelsen nämner Kalaja också samarbetet med byrån för internationella ärenden vid universitetet.

– Jag har fått stöd för det internationella projektet av personer som arbetar med internationalism. Det lönar sig att utnyttja deras kompetens redan från början, tipsar Kalaja.

Kalaja vill rekommendera dem som arbetar på universitet att ta tag i Erasmus+-programmets möjligheter.

– Det erbjuder enorma möjligheter och tilläggsresurser, som ändå är rätt så tillgängliga. Det lönar sig att utnyttja dem modigt.