Integration av högutbildade invandrare i arbetslivet som en del av högskolornas strategier

Flera högskolor i Finland har erbjudit högskoleutbildade invandrare så kallade SIMHE-tjänster som har gjort det lättare för invandrarna att få tillgång till utbildning och komma in i arbetslivet.

Vasa universitet hör till dem som erbjudit SIMHE-tjänster. I Vasa har det funnits ett mycket stort behov av att både rekrytera internationella experter och av att integrera dem i samhället, berättar prorektor Tanja Risikko.

"Här talas över hundra språk, och här finns Nordens största industrikluster inom energibranschen."

Det behövs alltså arbetskraft från alla utbildningsnivåer, men behovet av högutbildade är särskilt stort.

I Vasa har man erbjudit högutbildade personlig handledning, popup-evenemang och språkstigar på både finska, svenska och engelska. Det har också varit populärt med programmet "spouse programme" som planerats för makar till personer som kommit till Finland för jobb eller studier. Programmet har också erbjudit karriärrådgivning.

”Där finns en enorm potential av begåvade människor som har flyttat till Finland på grund av makens studier eller arbete och som också själva är intresserade av att börja jobba eller studera”, säger Risikko.

I Finland funderar man kanske onödigt ensidigt på att locka flera högutbildade till landet, eftersom man då samtidigt kan glömma de högutbildade som redan finns här. Detta har också rektor Mervi Vidgrén vid yrkeshögskolan Savonia lagt märke till.

”Betydligt fler invandrare som redan bor i Finland kunde söka till utbildningar i den gemensamma ansökan. Jag tror att där skulle finnas en stor potential.”

Savonia har också erbjudit omfattande SIMHE-tjänster.

”Via handlednings- och rådgivningstjänsterna får invandrare bekanta sig med det finländska utbildningssystemet, den förberedande undervisningen, den snabbare behörighetsgivande utbildningen och den normala examensutbildningen”, beskriver Vidgrén.

Taru Ruotsalainen, som är direktör för kontinuerligt lärande vid Yrkeshögskolan Metropolia, tillägger att det utöver handledning och rådgivning är bra att bygga nätverk med sysselsättning i åtanke.

"Via Career Boost-programmet som byggts upp tillsammans med kommunerna i huvudstadsregionen har många fått arbete", säger hon. I Career Boost-programmet stärker deltagarna sin yrkeskompetens, bildar nätverk med arbetsgivare, bekantar sig med det finländska arbetslivet och stärker sina färdigheter i finska. Metropolias servicehelhet för högskoleutbildade invandrare omfattar handledningstjänster, lösningar för att komplettera kunnandet samt nätverks- och evenemangssamarbete.

Alla tre högskolor har bildat välfungerande nätverk med företagen, AN-byråerna och kommunerna i regionen.

Den separata finansieringen upphör, egna strategier till hjälp

SIMHE-arbetets separata finansiering upphör i slutet av året. Högskolorna förhandlar som bäst om sin finansiering och många strävar efter att hålla kvar funktioner i stil med SIMHE-tjänsterna i sitt utbud.

”Vi har byggt upp en modell där vi ser på internationalism som ett helhetspaket", säger Mervi Vidgrén från Savonia.

Projektartad verksamhet går alltid lite i perioder och det skulle vara bättre om den här typen av tjänster etablerades som en del av strategin.

"Internationalism är en väldigt viktig del av Savonias egen strategi", säger Vidgrén.

"Nu när ministeriet delar ut strategipengar hoppas jag att internationalismen och SIMHE är en av de helheter där vi kan föra framåt det fina arbete vi har byggt upp."

Hon påminner om att samtidigt kommer nya arbetskraftsområden att inleda sin verksamhet  i början av nästa år och Savonia har velat vara med och påverka att integrationsfrågor beaktas även i deras arbete.

Taru Ruotsalainen säger att också  Metropolia vill fortsätta med liknande verksamhet som SIMHE-tjänsterna, men omfattningen beror på finansieringen. Metropolia strävar precis som Savonia efter ett helhetspaket för internationella experter.

"Det är helt klart att man inte får finansiering för handledning av högutbildade invandrare via basfinansieringen".

Högskolorna stöder det övriga samhället 

Tanja Risikko från Vasa universitet säger att högskolorna med den tidsbundna finansieringen har kunnat erbjuda mångsidigt stöd och förberedande verksamhet för studierna. Samtidigt har högskolorna erbjudit stöd till städer och andra aktörer även för sådant som inte hör till högskolornas kärnuppgifter.

När högskolorna nu är tvungna att prioritera sina kärnuppgifter på grund av den relativt knappa basfinansieringen, önskar Risikko till exempel strategisk finansiering eller instrument för insatser som Talent Boost och SIMHE även i fortsättningen, så att det fina arbetet inte går till spillo.

”Det ligger i allas vårt intresse att få hit begåvade personer som kan integreras i vårt arbetsliv och i Finland”, säger Risikko.

Hon betonar också att SIMHE inte heller hittills har varit separat från den övriga verksamheten, utan en del av den.

"Vårt mål är att vi ska kunna integrera de studerande i samarbetet med företagen i regionen genast från början av studierna."

Det gör man till exempel genom att bygga broar för att hitta pro gradu- eller diplomarbetsplatser, praktikplatser och senare arbetsplatser. 

”Vi har många internationella företag och för dem är det vardag", säger hon, "men sedan har vi det enorma fältet med små och medelstora företag, där tröskeln för att anställa den första personen med utländsk bakgrund är hög.”

SIMHE har  i sin verksamhet i stor utsträckning varit baserat på ett nätverk. Högskolorna misstänker att utan separat finansiering kommer nätverket inte nödvändigtvis att vara så tätt i fortsättningen, men å andra sidan har högskolorna bra nätverk även i övrigt. I det avseendet fortsätter de befintliga nätverken att leva vidare.

”Det finns en styrka i samarbetsmodellerna och det lönar sig att utnyttja dem”, säger Mervi Vidgrén. ”Jag ser inte att det är en stor resursfråga, men det kommer säkert inte att fortsätta som förut.”

Hon hoppas att även Utbildningsstyrelsen fortsätter stöda nätverkandet.

Vi behöver språkkunskaper och flexibilitet

I Finland behövs utbildad arbetskraft och läroanstalterna har samlat värdefull kunskap om hur man skaffar den och hur man kan få människor ut i arbetslivet.

Mervi Vidgrén säger att man i Finland i större utsträckning än i nuläget kunde identifiera människors kunnande inte bara genom tidigare utbildning utan också genom erfarenheter i arbetslivet. Man behöver inte alltid börja bygga upp en ny utbildningsväg ända från början.

”Vi har identifierat detta även inom den normala utbildningen, men med just denna målgrupp är det en av de viktigaste aspekterna.”

Hon säger att många av dem som redan är här också behöver få positiv information om att det är vanligt att båda makarna arbetar i Finland och att servicesystemet också erbjuder stöd för detta.

Taru Ruotsalainen betonar betydelsen av språkkunskaper. Invandrarna själva måste också vara villiga att använda finska i arbetet och vid kaffeborden. Samtidigt skulle det vara bra att arbetsgivarna är beredda att anställa personer som har ett lite klumpigt språk till en början och på arbetsplatsen kan även arbetskamraterna stöda språkinlärningen.

Text: Esa Salminen