Lärdomar och insikter om globalt samarbete – projektkoordinatorer möttes i Helsingfors

Under två dagar samlades nästan hundra deltagare i Helsingfors för mötet som anordnades av Enheten för internationellt högskolesamarbete vid Utbildningsstyrelsen.

Evenemanget bestod främst av representanter från högskolor, tillsammans med ett antal från yrkesutbildningen, som deltar i program som stöds av Utbildningsstyrelsen, såsom Team Finland Knowledge (TFK), Högskolepartnerskapsprogrammet (HEP) och Erasmus+ kapacitetsbyggnadsprojekt.

Syftet med evenemanget var att underlätta utbyte av erfarenheter och kunskaps, främja ömsesidigt lärande och stärka nätverken till stöd för samarbetet med den globala södern.

Bygga mer jämlika partnerskap

Den första dagen inleddes med ett huvudanförande av Emnet Tadesse Woldegiorgis, docent vid University of Johannesburg och chef för Ali Mazrui Centre for Higher Education Studies, om trender och utmaningar i högskolans utvecklingssamarbete.

Woldegiorgis betonade att kärnan i samarbetet med det globala syd bör vara gemensamma mål, ansvarstagande och kulturell känslighet. "Idealiskt strävar alla partnerskap efter ömsesidig förståelse," noterade han.

Genom att fördjupa sig i samarbetsprinciperna uppmärksammade Woldegiorgis frågan om strukturell ojämlikhet och hävdade att inklusion inte får förbises i utvecklingspartnerskap.

Han argumenterade för att jämställdhet, kvinnors rättigheter och social rättvisa bör lyftas fram som centrala element i alla partnerskap.

I sitt tal lyfte Woldegiorgis också fram den växande trenden med syd-syd-partnerskap, som särskilt fokuserar på att dela resurser och kunskap. Han nämnde Pan African University-nätverket som ett exempel.

Avslutningsvis diskuterade Woldegiorgis de utmaningar som omger utvecklingssamarbetet inom högre utbildning. En nyckelfråga han lyfte fram var fragmenteringen av mål och strategier bland nationella, regionala och globala aktörer. "Utan samordning av agendor överlappar insatser, och möjligheterna att utnyttja resurser och stöd går förlorade," varnade han.

Regionala nätverk och reflektioner om Europas roll

Eftermiddagen fortsatte, som efterfrågades av förra årets deltagare, med regionala gruppdiskussioner som fokuserade på erfarenhetsutbyte och nätverkande inom grupper från Östra och Södra Afrika, Asien och Latinamerika.

Inom grupperna tog deltagarna upp praktiska frågor, inklusive projektledning, val av lämpliga kommunikationskanaler, hantering av språk- och kulturella skillnader i partnerskap och att stärka gruppdynamiken.

Dagen avslutades med en dialog mellan Maija Airas, chef för Enheten för internationellt högskolesamarbete vid Utbildningsstyrelsen, och Michael Hörig, chef för Brysselkontoret vid Tyska akademiska utbytestjänsten (DAAD).

Samtalet handlade om den aktuella situationen och framtida utsikter för europeiskt och globalt samarbete. Hörig påpekade att nationella intressen blir allt mer framträdande i Tysklands utvecklingspolitik, och Airas bekräftade att en liknande trend syns i Finlands nya tänkande kring handel och utvecklingspolitik.

Båda noterade också skiftet i fokus, där samtalet har gått från utbildning till kompetensutveckling. Hörig reflekterade över den tilltagande synen på högre utbildning som en investering, avgörande för att stärka individers färdigheter och konkurrenskraft, både nationellt och globalt.

Projekten delade erfarenheter i nätverksmöten

Den andra dagens nätverksmöten gav deltagarna möjlighet att fördjupa sig i ansvarsfrågor och utforska praxis från olika projekt.

Under mötet för Erasmus+ kapacitetsbyggnadsprojekt diskuterades hur Utbildningsstyrelsen nya etiska riktlinjer för samarbete med partners i det globala syd skulle kunna implementeras i projektverksamheten. Behovet att granska riktlinjerna tillsammans med partners från det globala syd lyftes fram. "Riktlinjerna måste bilda en gemensam policy, inte bara vara principer från ena sidan," sammanfattade en deltagare.

Miljöansvar var ett nyckeltema för TFK-deltagarna. Deltagarna delade sätt att tackla utmaningar inom hållbar utveckling i samarbete med partnerhögskolor och hur deras projekt integrerar hållbarhetsprinciper i sin verksamhet. God praxis och gemensamma utmaningar utforskades vidare i smågruppsdiskussioner.

Samtidigt hölls ett möte för HEP-projekten, där styrgruppen träffades för första gången för att lära sig om de projekt som påbörjades år 2024. Mötet betonade synergier mellan projekten, kunskapsutbyte och främjande av samarbete.

De två dagarna med kollegor avslutades på en entusiastisk och energifylld not. Deltagarna fick nya idéer och praktiska verktyg för att utveckla sina projekt, samt värdefulla kontakter för framtida samarbete.