Ledarskapsenkät: Mer kompetens i ledning av välbefinnande i arbetet, digitalisering och förändring efterfrågas
Ledare inom småbarnspedagogik, skolor, läroanstalter, högskolor och bildningssektorn upplever att de genom sitt eget arbete kan stöda personalens välbefinnande i arbetet samt påverka uppkomsten av en trygg atmosfär och verksamhetskultur i arbetsgemenskapen.
Samtidigt upplever de dock att de inte har tillräckligt med tid eller kompetens för att leda välbefinnandet i arbetet. De anser inte heller att stödet från företagshälsovården för förebyggande arbete som främjar välbefinnande i arbetet är tillräckligt. Välbefinnandet i arbetet följs dock upp rätt så bra på arbetsplatserna och personalen uppmuntras att föra fram sina synpunkter på välbefinnandet i arbetet.
Över 40 procent av de som svarade på enkäten upplevde ett behov av att främja sin egen kompetens inom ledning av digitalisering och förändring. En tredjedel av respondenterna bedömde att de behöver mer ledarskapskompetens även för krissituationer, ekonomiska frågor och för att utveckla verksamhetskulturen. Däremot identifierades inte några nämnvärda utvecklingsbehov i fråga om ledningen av läroplaner och examina samt pedagogiskt ledarskap.
De här är de första resultaten av en enkät som Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet och Sivista genomförde under våren för att utreda nuläget och behoven av kompetensutveckling inom ledning av utbildning. Vi publicerar noggrannare resultat med analyser i höst. Enkäten är den andra i sitt slag; den första genomfördes 2020.
Arbetslivet förändras – ledning av välbefinnande i arbetet allt viktigare
Utifrån enkäten verkar det som om personalens välbefinnande i arbete – liksom elevernas och de studerandes välbefinnande – är bland det viktigaste som ledarna upplever att de främjar i sitt dagliga arbete.
Som de viktigaste egenskaperna som ledare lyfts även fram kompetens inom ledning av personalen och social interaktion: samarbets- och kommunikationsförmåga, förmåga att skapa förtroende, organisationsförmåga och målmedvetenhet. De viktigaste egenskaperna ansågs vara att leda genom information, inspirera och ta ansvar.
Förändringarna i arbetslivet har lyft fram betydelsen av ledning av välbefinnandet i arbetet. I allt högre grad behövs även kommunikativa färdigheter och kompetens för att påverka personalens attityder och leda förändring i arbetsgemenskapen.
Ledarnas arbete består i att stöda personalen vid förändringar i arbetslivet. Bra metoder för detta är enligt enkäten information, inkludering, fördelning av ansvar och gemensam utveckling. För att klara av förändringar krävs även motiveringar och tydligare mål.
Om respondenterna
- Nästan 700 respondenter.
- Respondenter enligt sektor: småbarnspedagogik 18 procent, grundläggande utbildning och gymnasier 29 procent, yrkesutbildning 13 procent, högskolor 20 procent, kommunernas bildningsväsende 14 procent samt fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning sex procent.
- 63 procent kvinnor; inom småbarnspedagogiken hela 97 procent.
- Utbildningsbakgrund: 71,9 procent högre högskoleexamen; 12,7 procent lägre högskoleexamen. Av dem som arbetar inom småbarnspedagogiken hade 60 procent en lägre högskoleexamen.
- 58 procent har arbetat i ledande positioner i minst tio år; de längsta karriärerna inom det kommunala bildningsväsendet och bland respondenter som arbetar inom den grundläggande utbildningen och gymnasierna; de kortaste vid högskolor och inom småbarnspedagogik.
Tack till alla som besvarat enkäten!
Mera information om enkäten:
- Pia Kola-Torvinen, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen (pia.kola-torvinen [at] oph.fi)
- Harri Hietala, chefsekonom, Sivista (harri.hietala [at] sivista.fi)
- Irmeli Myllymäki, utvecklingschef, Kommunförbundet (irmeli.myllymaki [at] kuntaliitto.fi)
- Jarkko Lahtinen, utvecklingschef, Kommunförbundet (jarkko.lahtinen [at] kuntaliitto.fi)