Mer information om studieförloppet för de första unga som omfattades av den utvidgade läroplikten när de inledde sina studier

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft 1.8.2021, då läropliktsåldern höjdes till 18 år. Lagen tillämpades första gången på läropliktiga i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen våren 2021. Målet med den utvidgade läroplikten är att varje elev efter grundskolan ska genomföra en utbildning på andra stadiet.  

– Under den tid som de omfattas av läroplikten hamnar allt färre unga utanför utbildning och handledning, men vi bör fortsättningsvis fästa uppmärksamhet vid utbildningsutbudet så att det motsvarar de studerandes behov samt garantera att unga erbjuds tillräckligt stöd och handledning för lärandet, säger Kurt Torsell, direktör vid Utbildningsstyrelsen.  

Av de cirka 57 000 unga som inledde sina studier efter den grundläggande utbildningen hösten 2021 började över hälften (54 procent) i gymnasieutbildning som leder till examen, cirka två femtedelar (39 procent) i yrkesutbildning som leder till examen och resten i utbildning som handleder för examensutbildning (sex procent).  

Enligt de uppdaterade rapporterna i utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen har 63 procent av de studerande som inledde yrkesutbildning och 66 procent av dem som inledde gymnasieutbildning 2021 utexaminerats cirka tre år senare.

Fortsättningsvis stora skillnader i studieförloppet beroende på utbildningsform och modersmål

I Utbildningsstyrelsens uppföljning ingår unga som inledde sin utbildning hösten 2021 inom såväl examensinriktad utbildning som utbildning som handleder för examensutbildning.

Inom utbildningsformerna ser de studerandes situation ganska olika ut efter tre år. Av unga som började studera inom yrkesutbildning saknade ungefär var tionde en studieplats, medan andelen bland unga som började studera inom gymnasieutbildning var ungefär två procent. Å andra sidan har många av dessa unga genomfört utbildning som handleder för examen eller avlagt yrkesinriktade examensdelar, vilket kan sänka tröskeln för att börja i examensutbildning i ett senare skede.  

Det förekommer även skillnader när det gäller de studerandes modersmål. Medan ungefär fyra av fem svenskspråkiga har tagit examen på cirka tre år, är andelen bland finskspråkiga studerande tre femtedelar och bland studerande med ett annat modersmål endast två femtedelar. En större del unga med ett annat modersmål än finska eller svenska har börjat i utbildning som handleder för examensutbildning än bland de finsk- eller svenskspråkiga studerandena och på motsvarande sätt fortsätter en större del i examensutbildning. För en del studerandes del kräver även språkutvecklingen tid, vilket flexibla studievägar möjliggör.    

Stöd för lärandet behövs

Bakgrunden till att läroplikten utvidgades var observationen att avbrotten hopade sig i början av studierna. Därför kan de första studiemånaderna anses vara kritiska för att den studerande ska engagera sig i studierna och slutföra dem.

– I och med utvidgningen av läroplikten omfattas nu sådana ungdomar av utbildning och handledning, vars väg till utbildning med större sannolikhet skulle ha avbrutits i ett tidigare skede, konstaterar undervisningsrådet Laura Jauhola.  

Trots detta hamnar unga fortsättningsvis utanför utbildning. Sju procent av unga som inledde sina studier hösten 2021 saknar en examen eller studieplats i enlighet med läropliktslagen.

Nationella centret för utbildningsutvärdering har i sin utvärdering av de nya formerna av studiehandledning 2022–2024 lyft fram att det behövs gediget specialpedagogiskt kunnande inom de olika utbildningsformerna för att varje studerandes individuella behov av stöd ska kunna identifieras och tillgodoses. För närvarande finns det inte heller alltid tillräckligt med studieplatser och utbildningsalternativ eller olika tjänster för att tillgodose de ungas olika behov. Inom examensutbildningen identifieras studerande som riskerar avbryta utbildningen, men det behövs mer resurser för arbetet.

Den pågående reformen av stödet för lärande syftar även till att minska antalet unga som avbryter sina studier. Stödet för lärande förnyas inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen under 2025 och 2026. En central utgångspunkt är att tyngdpunkten för stödet flyttas till tidigt stöd som ges i rätt tid.  

En övergripande utredning om effekterna av den utvidgade läroplikten har inletts  

I texten ovan behandlas unga som börjat i utbildning, men fortfarande finns det en liten andel unga som omfattas av läroplikten som inte börjar i utbildning efter den grundläggande utbildningen. En del unga har fortfarande svårt att komma i utbildning och hitta en lämplig studieplats, till exempel unga som behövt mycket stöd inom den grundläggande utbildningen, kommit till Finland i sen ålder eller har svaga kunskaper i undervisningsspråket.  

– Utbildningsförvaltningens statistikrapporter följer upp hur unga söker sig till och avancerar i sina studier, men de avslöjar inget om situationen för de unga som står utanför utbildning eller har avbrutit sina studier. Av rapporterna kan man inte heller se om den utvidgade läroplikten har utjämnat den socioekonomiska bakgrundens inverkan på valet av utbildning, avläggandet av examen eller fortsatta studier, säger specialsakkunnig Pirjo Karhu.  

Undervisnings- och kulturministeriet har beställt en utvärdering om effekterna av utvidgningen av läroplikten av VATT Datahuone som en del av uppföljningsplanen för 2021–2024. I utredningen analyseras uppgifterna om unga som omfattas av den utvidgade läroplikten och hur reformen har påverkat ungas deltagande i utbildning och sysselsättning samt hur stor andel av unga som hamnar utanför arbetslivet och utbildning genom att jämföra de åldersklasser som omfattas av reformen med tidigare åldersklasser.    

Utredningen blir klar år 2025 och de preliminära resultaten presenteras under våren. I framtiden kommer det att vara möjligt att dra långsiktiga slutsatser när det gäller stigande utbildningsnivå, minskade skillnader i lärande och ökad sysselsättning.  

Mer information:  

Kurt Torsell, direktör, kurt.torsell [at] oph.fi 
Laura Jauhola, undervisningsråd, laura.jauhola [at] oph.fi 
Pirjo Karhu, specialsakkunnig, pirjo.karhu [at] oph.fi