Nedstängningarna gav Friidrottsförbundet en flygande start för internationaliseringen

De internationella arenorna är en bekant miljö för elitidrottare som åker på läger utomlands och tävlar runt om i världen.

Internationalismen gäller också en del av idrottarnas bakgrundstrupper. Till exempel i juni ordnades en intervju med Finlands Friidrottsförbunds ekonomidirektör Mikko Kivi genast följande dag efter att han har återvänt från EM i friidrott i Rom.

Att nätverka med internationella idrottscirklar är dock inte vardag ens för Kivi.

– Där i Rom var alla upptagna med sitt eget arbete. Under tävlingsevenemangens vimmel hann man inte ens fråga varifrån de olika kollegorna kommer, säger Kivi.

Om internationellt nätverkande utförs gäller det i allmänhet grenförbundets ordförande och verkställande direktör.

– Det är naturligtvis viktigt att ledningen upprätthåller internationella kontakter. Men när jag själv reser i arbetet behandlas ärendena i allmänhet ganska snabbt, till exempel i samband med en måltid.

Pandemin tömde kalendrarna

Under de senaste åren har man dock tagit stora kliv framåt i Friidrottsförbundets internationalisering. Den främsta orsaken till detta är överraskande: coronapandemin.

Coronatiden påverkade idrottens värld kraftigt när tävlingar ställdes in och resebegränsningarna ändrade planerna. Även på Friidrottsförbundets kontor funderade man ett tag på hur man skulle gå till väga när evenemang efter evenemang ställdes in.

– Om vi under coronatiden endast hade sysslat med kontorsarbete, skulle vi alls vara på den här nivån när det gäller internationalism? undrar Friidrottsförbundets tränings- och projektchef Jorma Kemppainen, som deltar i distansintervjun tillsammans med Kivi.

– Åtminstone inte till denna grad. Och jag tror att detsamma gäller andra aktörer inom idrottssektorn. Projektarbetet har nu intresserat mer än tidigare, svarar Kivi.

På Friidrottsförbundet sågs utvecklingsprojekten som en möjlighet att utnyttja den tid som coronan befriat i kalendrarna. Man var medvetna om Erasmus+ Sport-programmet, men först nu fanns det tid för att inleda ett projekt.

– Tidigare hade vi helt enkelt inte tid och resurser att ens börja bekanta oss med projektvärlden. Men under coronatiden kom vi sedan igång ganska snabbt.

Föreningarna entusiastiskt över diskussionerna

Hittills har Friidrottsförbundet redan deltagit som partner i tre Erasmus+ Sport-projekt. Dessutom deltar organisationen som bäst, sommaren 2024 i sammanlagt sju projektansökningar.

Det första projektet kallar Kemppainen för en inskolning i vad som krävs för att delta i projekten samt hurdan praxis och vilka utmaningar som ska beaktas i dem.

– Vi var nybörjare, och det var lite överraskande att vår första ansökan tillsammans med en svensk, dansk och portugisisk partner godkändes. I projektet deltog också åtta finländska friidrottsföreningar.

Det första projektet var litet och fokuserade framför allt på nätverkande genom att ordna tematiska möten i varje partnerland. Evenemangen fick bra feedback från de finländska föreningarna.

– Av en eller annan orsak har inte heller friidrottsföreningarna särskilt stora internationella nätverk. Enligt deltagarna var diskussionerna det bästa med evenemangen, och jag följde också med dem själv. Tränarna förde ivriga och detaljerade diskussioner om träning och träningsmodeller för barn och unga i olika åldrar, berättar Kivi.

I Friidrottsförbundets kansli har det internationella samarbetet i och med projekten gällt allt fler anställda. Enligt Kivi har olika anställda deltagit i projekten utifrån hur temana anknyter till människors kompetens och arbetsbeskrivning.

Samlas med jämlikar

Det andra projektet, Athletics 4 Health, var större än det föregående, och i det fick Friidrottsförbundet liknande grenförbund från sammanlagt fyra länder som partner. I projektet diskuterades hur man genom friidrott kunde ingripa i minskningen av barns och ungas motionsintresse.

– Det var ett särskilt meningsfullt projekt, eftersom vi där kunde utbyta tankar uttryckligen med våra jämlikar, det vill säga kollegor i de europeiska grenförbunden. Själv hade jag bara träffat några enstaka personer bland deltagarna tidigare.

En omfattande slutrapport utarbetades över utredningsarbetet inom projektet och enkäternas resultat. Rapporten innehåller jämförelsedata och rekommendationer till föreningarna.

Även det tredje projektet, som kartlade frivilligarbetet inom idrotten, inleddes med ett omfattande utredningsarbete där organisationer, föreningar och aktörer inom dessa tillfrågades om olika roller inom idrottens frivilligverksamhet.

– Även här fick vi väldigt bra data då det kom in 170 svar från Finland och cirka 2 700 svar från Europa. Som ett slutresultat av projektet byggde man upp digitala verktyg för idrottsorganisationer och frivilliga aktörer med vilka de kan analysera och utveckla sin roll och verksamhet.

Projektkompetens på ny nivå

Projektarbetet har gett upphov till både immateriell och materiell nytta för Friidrottsförbundet.

– På kort tid har vi sett väldigt många olika idrottsorganisationers verksamhetssätt och plockat ut en och annan idé från projekten. Och som ekonomidirektör vet jag att vi från projektfinansieringen har fått viktigt stöd för vår organisations verksamhet även under coronapandemin, säger Kivi.

Projektkompetensen har ökat, och som bäst håller ett projekt i miljonklass som finansieras av Europeiska socialfonden på att inledas under ledning av Friidrottsförbundet för att integrera barn, unga och familjer med invandrarbakgrund genom friidrott.

– Jag är helt säker på att vi inte ens skulle ha ansökt om detta projekt utan de positiva erfarenheterna och kompetensen från Erasmus-projekten. Det kommande ESF-projektet har redan en tydlig effekt på hela vårt förbund då till exempel antalet anställda tillfälligt ökar med 20 procent.

De nya nätverk som snabbt har öppnats för Friidrottsförbundet runt om i Europa har varit mycket viktiga immateriella fördelar. Enligt Kivi tillfrågas Friidrottsförbundet att delta i fler projekt än man hinner med.

– Erasmus-projektens absoluta trumfkort är att det finns tid för att bygga nätverk och bekanta sig, eftersom ett evenemang kan pågå i en eller två dagar. När vi nu har lärt känna olika samarbetspartner kommer vi igång med nya projekt allt effektivare.