Nya verktyg för kartläggning och utveckling stöder det läsfrämjande arbetet

Verktygen har tagits fram som ett stöd för uppföljningen och utvecklingen av det läsfrämjande arbetet för yrkesverksamma inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildning. Med hjälp av en anonym webbenkät som de anställda fyller i skapar verktyget en helhetsbild av styrkorna och de eventuella utvecklingsbehoven inom det läsfrämjande arbetet.  

– Det är sällan som man i vardagen hinner reflektera över det läsfrämjande arbetet som helhet och fokusera på allt det positiva som redan görs. Genom att fylla i enkäten kan man lyfta fram de egna styrkorna och det viktiga arbete som man utför – detta får och bör man glädja sig åt, påminner Suvi Ylönen, projektansvarig vid Niilo Mäki Institutet.

Nytt i verktyget är att det är verksamhetskulturen och samarbetet till stöd för utvecklingen av barnens multilitteracitet och läsande som granskas, inte läskunnigheten eller läsmotivationen hos enskilda barn. I det läsfrämjande arbetet ingår bland annat planenligt samarbete med hemmen och biblioteken och samarbete mellan lärare i olika läroämnen.  

Informationen från verktygen kan användas för att stärka förutsättningarna för läskunnighet och stöda barn med svaga läsfärdigheter 

Två separata forskningsbaserade verktyg har tagits fram för det läsfrämjande arbetet inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. I deras innehåll beaktas de olika prioriteringarna för det läsfrämjande arbetet för barn och unga i olika åldrar. Verktygen erbjuder stöd för implementeringen av grunderna för planen för småbarnspedagogik och läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

I det läsfrämjande arbetet inom småbarnspedagogiken är det viktigaste att stöda utvecklingen av läs- och skrivfärdigheter och multilitteracitet. Med hjälp av verktyget kan man till exempel granska hur böcker och olika texter syns i vardagen inom småbarnspedagogiken, hur barnen uppmuntras att undersöka böcker eller själva skapa berättelser eller hur man ordnar aktiva lässtunder och gör läsningen till en del av den övriga verksamheten.

Den egentliga undervisningen i läsning och läsfärdigheter inleds i skolan. Inom den grundläggande utbildningen kan man med hjälp av verktyget kartlägga och utveckla mångsidigheten hos metoderna som används och metoderna för att stöda barn med svaga läsfärdigheter och flerspråkiga barn.

– Det läsfrämjande arbetet som inleds inom småbarnspedagogiken fortsätter genom hela den grundläggande utbildningen. Det viktiga är att mängden läsning ökas medvetet och planmässigt, till exempel genom att erbjuda dagliga målinriktade lässtunder och genom att stöda barnens och de ungas läsmotivation, betonar doktorand Maria Niskakoski, som deltagit i arbetet med att utarbeta verktyget för skolorna. 
 

Genom regelbunden granskning av det läsfrämjande arbetet kan man identifiera styrkor och utvecklingsbehov

De nya verktygen är en del av verkställandet av den nationella läskunnighetsstrategin 2030 och har tagits fram med utgångspunkt i åtgärdsförslagen som ingår i strategin. I takt med att verktygen börjar användas i större utsträckning produceras information inte bara om det läsfrämjande arbetet i olika småbarnspedagogikenheter och skolor, utan även om uppnåendet av målen för den nationella läskunnighetsstrategin inom småbarnspedagogiken och skolorna.
 
Med hjälp av informationen som verktygen bidrar med kan man kartlägga regionala skillnader när det gäller läskunnighet och skillnader mellan skolor samt bakomliggande faktorer och arbeta för att minska skillnaderna. Informationen som samlas in kan även användas som material för vetenskaplig forskning. 
 
Det finns flera orsaker till de försämrade läsfärdigheterna bland barn och unga. För att främja läskunnigheten inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen krävs det att hela personalen deltar och att man samarbetar med vårdnadshavarna och andra samarbetspartner, till exempel biblioteket. 
 
– Det läsfrämjande arbetet ska vara systematiskt och utgöras av pedagogiska, planmässiga och målinriktade åtgärder för att främja läskunnighet. Det är också viktigt att regelbundet granska strukturerna som stöder läsning inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen för att identifiera såväl utvecklingsbehov inom det läsfrämjande arbetet som den förändring som redan uppnåtts genom arbetet, betonar Lotta-Sofia La Rosa, projektansvarig inom Programmet för läskunnighet. 

Börja använda verktygen för kartläggning och utveckling av det läsfrämjande arbetet 

Webbverktyget registreras av rektorn eller chefen för enheten för småbarnspedagogik och hela arbetsgemenskapen får anonymt besvara webbenkäten.

Programmet för läskunnighet har tagit initiativ till och bidragit med idéer till utvecklingen av verktygen utgående från läskunnighetsstrategin. Niilo Mäki Institutet har ansvarat för utvecklingen av verktygen och det praktiska genomförandet. Underhållet av verktygen finansieras av Programmet för läskunnighet. Verktygen kan även användas som en del av programmen En läsande skola och En läsande småbarnspedagogik. 

Mer information:
 
Frågor på svenska

Specialsakkunnig, Programmet för läskunnighet
Belinda Kardén, Utbildningsstyrelsen
tfn 029 533 1827
belinda.karden [at] oph.fi

Frågor på finska

Specialsakkunnig och projektansvarig inom Programmet för läskunnighet, FD 
Lotta-Sofia La Rosa, Utbildningsstyrelsen 
tfn 029 533 1167  
lotta-sofia.larosa [at] oph.fi 
 
Verktyget för kartläggning och utveckling av det läsfrämjande arbetet i skolan 
Maria Niskakoski, Jyväskylä universitet 
tfn 050 407 9511 
maria.niskakoski [at] nmi.fi 
 
Verktyget för kartläggning och utveckling av det läsfrämjande arbetet inom småbarnspedagogiken 
Suvi Ylönen, Niilo Mäki Institutet 
tfn 040 665 1104  
suvi.ylonen [at] nmi.fi