Regionala skillnader i svenskspråkiga elevers erfarenheter av elevvårdstjänster

Av resultattjänsten framgår att det finns regionala skillnader i resultaten för de svenskspråkiga skolorna i olika regioner. Granskningen begränsades till följande verksamhetsområden för regionförvaltningsverken, där antalet deltagare i enkäten var tillräckligt stort: Södra Finland, Västra och Inre Finland och Sydvästra Finland. I de här regionerna finns även största delen av de svenskspråkiga skolorna i Finland. Resultattjänsten kan även användas för att få information om regionala skillnader mellan välfärdsområdena, till exempel om erfarenheterna bland de svenskspråkiga eleverna i den grundläggande utbildningen av att ha fått hjälp och stöd av yrkesutbildade inom elevvårdstjänsterna, det vill säga hälsovårdare, läkare, kuratorer och psykologer, och elevernas erfarenheter av att det i skolan finns vuxna som man kan vända sig till.

– Nu är det för första gången möjligt att regionalt jämföra erfarenheterna av elevvårdstjänster bland barn och unga som hör till den svenskspråkiga minoritetsbefolkningen i Finland. Jag hoppas att möjligheten att jämföra resultaten för de svenskspråkiga skolorna i olika regioner kan fungera som underlag för diskussion i skolorna, kommunerna och välfärdsområdena och för aktörerna inom den tredje sektorn, konstaterar Christine Söderek, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Det är viktigt att känna till de regionala skillnaderna med tanke på skolornas ledning genom information. På så vis kan man även regionalt koncentrera sig på de åtgärder som det finns ett behov av.

Vanligast att eleverna upplever att de fått stöd och hjälp av elevvårdstjänsterna i Östra Nylands välfärdsområde

Bland eleverna i årskurs 8–9 i de svenskspråkiga skolorna svarade 48 procent att de fått stöd och hjälp av en skolpsykolog när de behövt det. Störst var andelen i Sydvästra Finland (56 procent) och minst i Västra och Inre Finland (48 procent). Sett till välfärdsområde var andelen störst i Egentliga Finlands välfärdsområde (57 procent) och minst i Helsingfors (43 procent).

Totalt uppgav 57 procent av eleverna i årskurs 8–9 i de svenskspråkiga skolorna att de fått hjälp och stöd för sitt välbefinnande av en skolkurator när de behövt det. Störst var andelen i Södra Finland och Västra och Inre Finland (58 procent) och minst i Sydvästra Finland (55 procent). Sett till välfärdsområde var andelen störst i Östra Nylands välfärdsområde (61 procent) och minst i Egentliga Finlands välfärdsområde (56 procent).

Totalt uppgav 70 procent av eleverna i årskurs 8–9 i de svenskspråkiga skolorna att de fått hjälp och stöd för sitt välbefinnande av en skolhälsovårdare när de behövt det. Minst var andelen i Helsingfors (67 procent) och störst i Östra Nylands välfärdsområde och Österbottens välfärdsområde (72 procent).

Av eleverna i de svenskspråkiga skolorna svarade 60 procent att de fått hjälp och stöd för sitt välbefinnande av en skolläkare när de behövt det. Minst var andelen i Sydvästra Finland (56 procent) och störst i Västra och Inre Finland (62 procent). Sett till välfärdsområde var andelen störst i Östra Nylands välfärdsområde (63 procent) och minst i Egentliga Finlands välfärdsområde (55 procent).

Besök hos skolkurator minst vanliga i Södra Finland

Av eleverna i årskurs 4–5 i de svenskspråkiga skolorna hade 21 procent besökt skolkuratorn under läsåret.  Det var mindre vanligt bland elever i årskurs 4–5 i de svenskspråkiga skolorna i Södra Finland (17 procent) att besöka skolkuratorn jämfört med de övriga regionerna (26 procent). De regionala skillnaderna var stora och situationen har sett likadan ut sedan 2019. Skillnaderna är särskilt stora när man jämför situationen i Helsingfors och Vanda och Kervo välfärdsområde med situationen i de övriga välfärdsområdena. I Helsingfors (11 procent) och i Vanda och Kervo välfärdsområde (nio procent) var det betydligt mer sällsynt att elever i årskurs 4–5 i de svenskspråkiga skolorna besökte en skolkurator jämfört med i de övriga välfärdsområdena (18–26 procent).

Av eleverna i årskurs 4–5 i de svenskspråkiga skolorna uppgav 33 procent att de hade besökt skolhälsovårdaren minst två gånger under läsåret. Andelen elever som besökt skolhälsovårdaren var störst i Sydvästra Finland (46 procent) och minst i Södra Finland (30 procent). Totalt uppgav sju procent av eleverna att de besökt skolpsykologen under läsåret. Besök hos skolpsykologen var minst vanliga bland elever i årskurs 4–5 i Västra och Inre Finland (sju procent) och vanligast i Sydvästra Finland (tio procent).

Andelen elever som upplevde att hälsoundersökningen var personlig och diskuterande minst i Sydvästra Finland och störst i Södra Finland

Av eleverna i årskurs 4–5 i de svenskspråkiga skolorna upplevde totalt 30 procent och i årskurs 8–9 totalt 47 procent att hälsoundersökningen var personlig och diskuterande. Andelen var minst i Sydvästra Finland (27 procent i årskurs 4–5 och 44 procent i årskurs åk 8–9) och störst i Södra Finland (33 procent i årskurs 4–5 och 49 procent i årskurs 8–9). Sett till välfärdsområde var andelen i årskurs 4–5 i de svenskspråkiga skolorna störst i Mellersta Österbottens välfärdsområde (48 procent) och minst i Egentliga Finlands välfärdsområde (25 procent). För de äldre elevernas del var andelen störst i Västra Nylands välfärdsområde (53 procent) och minst i Egentliga Finlands välfärdsområde (43 procent), Helsingfors (44 procent) och Östra Nylands välfärdsområde (44 procent).

Allt vanligare att eleverna upplever att de har möjlighet att prata med en vuxen i skolan om sådant som tynger dem i alla välfärdsområden

Av eleverna i årskurs 4–5 i de svenskspråkiga skolorna svarade 67 procent att de har möjlighet att prata med en vuxen i skolan om sådant som tynger dem. Andelen var minst i Södra Finland (65 procent) och störst i Sydvästra Finland (69 procent). Av eleverna i årskurs 8–9 i de svenskspråkiga skolorna upplevde 49 procent att de har möjlighet att prata med en vuxen i skolan om sådant som tynger dem. Andelen var minst i Sydvästra Finland (42 procent) och störst i Västra och Inre Finland (53 procent).

Om man granskar resultaten enligt välfärdsområde har utvecklingen varit positiv i alla välfärdsområden, men i olika grad. Bland eleverna i årskurs 4–5 i de svenskspråkiga skolorna var andelen störst i Vanda och Kervo välfärdsområde (75 procent) och minst i Helsingfors (63 procent). Bland elever i årskurs 8–9 var andelen störst i Österbottens välfärdsområde (54 procent) och minst i Östra Nylands välfärdsområde (41 procent), Mellersta Österbottens välfärdsområde (40 procent) och Egentliga Finlands välfärdsområde (42 procent).

– Av enkäten Hälsa i skolan framgår inte orsakerna till de regionala skillnaderna. Nu behöver man ta sig tid att tillsammans med sina samarbetspartner reflektera över och utreda orsakerna. Det är viktigt att samla in den kunskap som finns på fältet och inkludera de yrkesverksamma inom elevvården för att främja likvärdiga elevvårdstjänster för alla elever, konstaterar Anni Matikka, sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd.

Institutet för hälsa och välfärd har i år för första gången publicerat resultaten för enkäten Hälsa i skolan 2019–2023 enligt undervisningsspråk separat för de finskspråkiga och svenskspråkiga i skolorna i Finland. I publikationen presenteras skillnaderna enligt undervisningsspråk som framkommer av enkäten.

Mer information:

undervisningsrådet Christine Söderek, christine.soderek [at] oph.fi, tfn 029 533 1805 (välbefinnande och elev- och studerandevård), Utbildningsstyrelsen

sakkunnig Anni Matikka, anni.matikka [at] thl.fi, tfn 029 524 7322, Institutet för hälsa och välfärd