Resa till Japan resulterade i ömsesidigt lärande, teamarbete samt ökad uppskattning och respekt

Det var vi studiehandledare som hittade på idéen att åka på studieresa. Vår tanke var att erbjuda våra studerande en helhetsbetonad upplevelse av en främmande kultur. Eftersom vi erbjuder undervisning i japanska i vårt gymnasium och internationalisering är ett viktigt fokusområde, såg vi en möjlighet att utöka de studerandes globala kompetens. Det här var vår andra studieresa med temat internationalisering och resan finansierades med bidrag från stiftelsen Scandinavia-Japan Sasakawa. Stiftelsen främjar samarbete och vänskap mellan de nordiska länderna och Japan. Finansieringen kompletterades med skolans egna medel och en liten deltagaravgift för de studerande. Det faktum att vi deltog i resan tillsammans med läraren i japanska är ett tecken på vår roll när det kommer till de studerandes utveckling, som inte är begränsad enbart till akademisk handledning. Rektorn i vår skola gav sitt helhjärtade stöd till initiativet, eftersom hon såg potentialen att berika de studerandes lärande.
Vi började förbereda resan ett år i förväg, för att försäkra oss om att vi kunde finansiera resan och se till att alla studerande skulle ha ekonomiska möjligheter att delta. Vid valet av deltagarna låg fokus utöver akademiska prestationer på en positiv inställning till lärande och ett ansvarstagande förhållningssätt till de egna studierna och närvaro. Målet var att erbjuda stöd för de studerandes engagemang och deltagande. I förberedelserna ingick planering av flyg, inkvartering och användningen av lokaltrafik samt utformning av det dagliga programmet. Gruppen som åkte till Japan utgjordes av 15 studerande, två studiehandledare, en lärare i japanska och gymnasiets rektor.
Större uppskattning och respekt för en främmande kultur och personer med en annan kulturell bakgrund
Vi ville att de studerande skulle få lära känna den japanska kulturen och erbjuda dem stöd för deras personliga utveckling och för en fungerande gruppdynamik. Varje stund var planerad för att möjliggöra lärande. Ett av våra främsta mål var att bidra till utbyte mellan kulturer. Japans rika historia, traditioner och seder utgjorde en perfekt miljö för de studerandes möte med en främmande kultur. Gruppdynamiken hade en avgörande roll. Vi uppmuntrade till öppen kommunikation, teamarbete och inbördes respekt. I den främmande miljön lärde sig de studerande vikten av samarbete och anpassning, från att navigera i Tokyos metrosystem till att dela måltider i traditionella Shokudo-restauranger. Förväntningarna på de studerandes beteende klargjordes genast i början genom att vi betonade vikten av att ge ett gott intryck av Helsingfors språkgymnasium och Finland. Vi påminde de studerande om att de bör beakta kulturella skillnader och visa respekt för lokala seder samt om de regler och bestämmelser som gällde under resan. Detta skapade en trygg och uppmuntrande atmosfär för alla deltagare.
Nytt självförtroende genom att ta steget ur den egna bekvämlighetszonen
Ett annat viktigt tema var personlig utveckling. De studerande uppmuntrades att lämna den egna bekvämlighetszonen, skaffa nya erfarenheter och testa nya utmaningar. Vare sig det rörde sig om utmaningar med språket, att klara av att navigera bland kulturella skillnader eller helt enkelt hemlängtan, så reste alla studerande hem med nytt självförtroende och ökad resiliens.
På programmet stod upplevelser av många olika slag. Besök i skolor i Tokyo och Osaka bidrog till det kulturella utbytet och samarbetet, vilket utgjorde en grund för framtida projekt. De studerande deltog även i traditionella aktiviteter, såsom undervisning i kalligrafi, en textilverkstad och noh-teaterverkstad. Kommunikationen mellan de japanska studerande och våra egna studerande fungerade smidigt. De studerande utnyttjade sina språkkunskaper till fullo och ansträngde sig för att kommunicera på ett sätt som de andra förstod, antingen muntligen eller på något annat sätt. Att de studerande hade olika nivåer i japanska visade sig inte vara något problem. Mötena med de lokala studerandena var givande och resulterade i vänskapsrelationer.
Att ta sig fram på de livligt trafikerade gatorna i Tokyo och Kyoto medförde sina egna utmaningar, i synnerhet för de studerande som inte var vana att röra sig i storstäder. Viktiga lärdomar från vår resa var hur man rör sig i en stor grupp och lär sig att anpassa sig till andras behov och preferenser. De 13 dagar och nätter som vi tillbringade tillsammans stärkte vår sammanhållning och påminde oss om betydelsen av empati, anpassning och respekt.
Omsorgsfull planering är avgörande
Att ordna kulturellt utbyte i form av en resa kräver omsorgsfull planering, effektivt ledarskap och att man förbinder sig till att främja personlig utveckling och kulturell förståelse. Vi rekommenderar att lärare och handledare som planerar motsvarande resor beaktar följande frågor:
- Hur kan vi göra det möjligt för alla studerande att delta i resan, oberoende av deras ekonomiska eller personliga situation?
- Hur kan vi bidra till deltagarnas kulturella kompetens och ökad inbördes uppskattning och respekt?
- Hur kan aktiviteter och verkstäder med koppling till olika traditioner inkluderas i programmet under resan för att bidra till det kulturella utbytet?
- Vilka strategier kan vi använda för att effektivt stödja gruppdynamiken och främja samhörighet?
- Hur kan lärarna och handledarna stödja de studerande när de navigerar i främmande miljöer och kulturella nyanser
Genom att beakta detta kan alla som arbetar med handledning skapa minnesvärda upplevelser som berikar de studerandes liv och bidrar till deras utveckling till världsmedborgare. Att lära sig genom verkliga upplevelser inspirerade till nyfikenhet, empati och livslångt lärande. Motsvarande resor kan ordnas inom ramen för olika läroämnen, men vi upplevde att just samarbetet mellan handledare och ämneslärare var avgörande inom vårt projekt. Genom att inkludera ett handledningsperspektiv i planeringen (i det här fallet med koppling till det japanska språket och internationalisering) garanterades ett helhetsbetonat förhållningssätt till de studerandes utveckling. Detta berikade deras akademiska, sociala och personliga utveckling genom kulturellt utbyte.
Laia Saló i Nevado och Milja Mantere är studiehandledare i Helsingfors språkgymnasium. Laia arbetar även som forskare vid Helsingfors universitet och är medlem i den nationella sakkunniggruppen vid Finlands Euroguidance-center.