Nyheter

Skolskjutningen i sociala medier: anvisningar för dig som jobbar med barn och unga

Aktuellt Yrkesutbildning Gymnasieutbildning Ungdomsväsendet Grundläggande utbildning
Skolskjutningen i Vanda syns på många sätt i olika sociala medier som är populära bland barn och unga. Barn i skolåldern följer självmant med situationen och delar nyheter samt rykten, obekräftade misstankar och spekulationer. Det verkar som att allt yngre barn deltar i diskussionerna i sociala medier. Spekulationer och felaktig information med koppling till våldsdådet kan snabbt få stor spridning, delvis på grund av de algoritmer som används i sociala medier. Detta kan ge bilden av att innehållet som delas stämmer överens med verkligheten. Barn kan även oavsiktligt dela uppgifter som omfattas av skyddet för integritet.
Smarttelefon.

Fenomenet förekommer åtminstone på TikTok och Instagram samt i Jodel och troligtvis även i privata grupper på Snapchat och WhatsApp, och kan leda till ökad rädsla och ångest.

Vi uppmuntrar personalen i skolorna och läroanstalterna och andra som jobbar med barn och unga att i vardagen behandla det som inträffat. Det är viktigt att stärka barnens och de ungas upplevelse av att man även i skolan kan tala öppet om innehållet i sociala medier och de känslor som det väcker.

Även polisen informerade under onsdagen att det i stor utsträckning förekommer falska och felaktiga uppgifter om skolskjutningen i Vanda på olika sociala medier. Bland annat delas bilder på sådana personers profiler i sociala medier, som inte har någonting med det inträffade att göra. Polisen påminner om att det här är olagligt och kan ha negativa konsekvenser för helt oskyldiga personer.

Utgå från det här när du behandlar innehåll i sociala medier

Källkritik och skydd mot informationsflödet

Som vuxen är det din uppgift att utgående från fakta på ett sanningsenligt sätt berätta om det som inträffat. I samband med detta kan du tillsammans med barnet eller den unga diskutera hur man kan bedöma tillförlitligheten hos information. Det är viktigt att barn och unga är medvetna om att sociala medier förutom tillförlitliga nyheter även innehåller missvisande och felaktig information.

  • Påminn om att autentiska bilder och videor i sociala medier blandas med innehåll som modifierats. Vissa personer kan även med eller utan avsikt sprida falska påståenden eller låtsas vara någon annan person.
  • Uppmuntra barnet eller den unga att prata om det som inträffat med en trygg vuxen i deras närhet.
  • Uppmana dem att använda myndighetskällor eller till exempel Yles nyheter för att hitta information.
  • Stöd barnet eller den unga i att minska sin användning av sociala medier och inte följa med alla nyheter, i synnerhet om de ger upphov till rädsla. Påminn om att det är sunt att ta pauser från det konstanta nyhetsflödet i sociala medier.
  • Du bör dock vara medveten om att sociala medier även kan ge tröst och trygghet i en krissituation. De kan stärka känslan av att vi inte är ensamma i krisen.
  • Påminn om åldersgränserna för olika sociala medier och orsakerna till dessa.

Integritet och att låtsas vara en annan person

Det är bra att berätta för barn och unga att det kan innebära en kränkning av integriteten hos alla involverade att dela detaljer eller namn med koppling till det inträffade i till exempel sociala medier och att det alltid är förbjudet att låtsas vara en annan person.

  • Förklara vad skyddet för integriteten innebär i praktiken, utgående från barnets eller den ungas ålder.
  • Berätta vilka följderna kan vara om man kränker någon annans integritet.
  • Påminn om att även den person som misstänks ha utfört gärningen är ett barn och därmed befinner sig i en utsatt ställning. Trots att vi alla fördömer den fruktansvärda gärningen, är även den misstänkte och hans familj i behov av skydd.
  • Betona att man aldrig får låtsas vara någon annan person i sociala medier, inte ens på lek. 

Beakta barnets eller den ungas ålder och utvecklingsnivå

I diskussionerna är det viktigt att ta hänsyn till barnens och de ungas ålder och utvecklingsnivå. Det viktigaste är att stärka barnens och de ungas trygghetskänsla och tillit genom att lyssna och diskutera i lugn och ro.

Barnen och de unga kan i första hand ha ett behov av att prata och utbyta tankar och att någon lyssnar. Det är bra att vara medveten om att barnen och de unga kan ha olika färdigheter att hantera innehåll som de sett och hört i sociala medier och att detta inte alltid är beroende av deras ålder.

  • Påminn om att det är ytterst ovanligt att en så här ung person begår ett våldsbrott. 
  • Berätta att myndigheterna gör allt de kan för att ta reda på varför det som hände kunde ske, för att förhindra att liknande dåd kan ske i fortsättningen.
  • Skapa en tilltro för att det fortsättningsvis är tryggt att gå till den egna skolan eller läroanstalten och att barnen och de unga kan prata med de vuxna i sin närhet om allt sådant som väcker oro. Du kan berätta att det i alla skolor finns planer för agerandet i olika krissituationer som regelbundet uppdateras och att man övar inför farosituationer av olika slag – de flesta har säkert deltagit i till exempel en utrymningsövning.
  • Lyssna på den oro som barnen och de unga ger uttryck för. Om oron gäller tryggheten i den egna skolan eller klassen bör du vara särskilt uppmärksam och ta upp detta till diskussion med dina kollegor och med din chef.

Användning av innehåll i sociala medier i undervisningen

Barn och unga lär sig medieläskunnighet som en del av multilitteracitet. I undervisningen behandlar man i enlighet med det vidgade textbegreppet sådana texter som är betydelsefulla för eleverna och de studerande och olika autentiska och aktuella texter. Innehåll i sociala medier kan med fördel användas för att öva att tolka olika texter och bedöma deras tillförlitlighet. Beakta alltid elevernas eller de studerandes ålder när du behandlar innehåll i sociala medier.

Att diskutera och kritiskt utvärdera innehåll i media och granska olika källor är tillvägagångssätt som på ett naturligt sätt ger eleverna och de studerande möjlighet att själva ta initiativ. 

Man kan granska hur man med hjälp av sociala medier på olika sätt kan sprida desinformation och påverka. Förmågan att använda sociala medier på ett ansvarsfullt sätt är en betydande del av elevens digitala kompetens. Det lönar sig att diskutera vilken inverkan desinformation som delas i sociala medier kan ha. Det är även bra att berätta om logiken bakom algoritmerna, det vill säga att i synnerhet inlägg som väcker känslor och får många kommentarer sprids omfattande i sociala medier.