AIF söker sig till europeiska projekt, eftersom det finns ett omfattande behov av internationalism i dagens samhälle

När Arbetarnas Idrottsförbund i Finland AIF under de senaste åren har deltagit i europeiska samarbetsprojekt inom idrott och motion har de unga stått i centrum.

Det är lätt att förstå att det 105-åriga storförbundet satsar på de unga. Åldersstrukturen i de 700 medlemsföreningarna och deras cirka 150 000 personmedlemmar följer samma stigande trend som i Europa och västvärlden i vidare bemärkelse.

Om organisationen vill förbli livskraftig och leva vidare behöver den unga människor både som medlemmar och som beslutsfattare.

– För AIF och dess internationella paraplyorganisation CSIT är de unga en avgörande del av framtiden. I de internationella projekten kan vi utbilda aktiva aktörer för både vårt nationella och internationella arbete, säger Anu Rajajärvi, vice ordförande för AIF.

Internationell verksamhet och solidaritet utgör visserligen också historiska grundpelare i AIF:s värdegrund. Det är naturligt att AIF ivrigt har sökt sig till internationellt projektarbete och bland annat deltagit i Erasmus+ Sport-programmets samarbetsprojekt.

Unga beslutsfattare, dvs. young leaders, är ett begrepp som enligt Rajajärvi förekommer upprepade gånger, särskilt i diskussionerna inom paraplyorganisationen CSIT. På längre sikt hoppas man att de unga som deltar i projekten ska bli aktörer och ledare i både den nationella och den internationella organisationen, säger Rajajärvi.

Vägen från hobbyverksamhet till organisationsarbete

I ungdomsprojekten tänker AIF förutom på sin egen framtid naturligtvis också på de unga själva. Organisationen vill erbjuda möjligheter till internationella erfarenheter med låg tröskel även för dem, som av en eller annan anledning inte har möjlighet till dem på annat sätt.

Aino Raiskinmäki, kommunikationskoordinator vid AIF, som aktivt deltagit i arbetet med Erasmus+ Sport-projekten, använder ordet vägbyggande då hon talar om att engagera unga. Det innebär att skapa vägar för internationella möjligheter för unga i idrottens och motionens värld.

– Vi öppnar upp sådana vägar och upplevelser för de unga som inte alltid finns tillgängliga i den egna föreningens verksamhet. Också i EU-projekten för vi samman de unga och samtidigt vill vi höra deras åsikter om hur internationalismen och hela vår verksamhet ska föras framåt, säger Raiskinmäki.

Enligt henne förekommer det skuggområden  i motions- och idrottsvärlden för unga, vilket har att göra med såväl de ungas ålder som deras bakgrund. I projekten har man velat engagera unga med olika bakgrund, och alla har inte heller behövt vara medlemmar i en idrottsförening. 

Till exempel i utbildningsprojektet eYOUaca räckte det att man var intresserad av motion och idrott, även om man fortfarande försökte hitta sin plats eller sin egen väg inom området.

Projektet YouCamp byggdes för sin del upp för unga som med tanke på sin ålder erbjuds färre lägermöjligheter med låg tröskel inom idrott och motion.

– Vi ordnade det här lägret för 14–17-åringar väl medvetna om att många i den här åldersgruppen slutar utöva idrott i föreningar redan i de tidiga tonåren, säger Raiskinmäki.

Genuina möten ansikte mot ansikte

När vice ordförande Rajajärvi i oktober svarar i sin telefon befinner hon sig i Grekland, där hon deltar i ett möte för den ovan nämnda globala paraplyorganisationen för arbetar- och amatöridrottsförbund CSIT. Till CSIT hör 60 organisationer från 40 länder runt om i världen.

Rajajärvi är styrelsemedlem i CSIT och ansvarar för frågor och projekt som gäller unga. Hon säger att hon stolt följde med när de finländska ungdomarna och även unga från andra länder presenterade sitt arbete och sina prestationer inom Erasmus+-projekten vid mötet.

Rajajärvi anser att de internationella projekten ger de unga betydelsefulla erfarenheter och stärker deras kompetens. Nyckeln är genuina möten. 

– Dagens ungdomar kan ha bättre språkkunskaper jämfört med tidigare generationer, eftersom de utforskar världen via webben och sociala medier. Men det är inte alltid man har kontakt ansikte mot ansikte med människor från olika länder. AIF vill uppmuntra sina unga medlemmar att möta människor från olika länder.

Paraplyorganisationen CSIT och Erasmus+ Sport-programmet är pelare på vilka en betydande del av internationaliseringsarbetet och nätverken inom AIF byggs upp.

Paraplyorganisationen har en gedigen projektkompetens och även i utvärderingarna av Erasmus+-projekten har man fått höga kvalitetspoäng. Bland medlemsorganisationerna i CSIT hittar man också ofta lämpliga projektpartner.

– CSIT har varje år haft något Erasmus+-projekt, ibland större och ibland mindre. Till exempel det treåriga utbildningsprojektet eYOUaca var en stor satsning som gjordes med frivilliga krafter. Efter det kändes projektet med sammanlagt sex nationella läger lite lättare.

I projektet GreenAca, som genomförs tillsammans med sex projektpartner och som avslutas i december 2024, utarbetas omfattande utbildningsmaterial om miljöfrågor för föreningarnas aktörer, tränare och beslutsfattare. Raiskinmäki har märkt att de finländska ungdomarna behärskar miljöfrågor på ett omfattande sätt.

– Även inom det finländska föreningsfältet har man bra koll på miljöfrågor och det finns många glädjande exempel. I projektet uppstår ett baspaket med konkret och fungerande praxis även för dem som inte har tänkt så mycket på saken.

Mycket arbete, men roligt sådant

På det stora hela kan målen och fördelarna med projektarbetet för AIF sammanfattas med att befästandet av den egna kompetensen i det internationella utbytet av idéer ses som något värdefullt i sig.

– Genom volontärverksamheten får de unga lärdomar som de kan ha nytta av senare, till exempel i sin utbildning och i arbetslivet. Samtidigt är de ungas deltagande en garanti för kontinuitet i den finländska föreningsverksamheten, säger Raiskinmäki.

De internationella projekten och kontakterna har gjort att tröskeln har sänkts för AIF och dess medlemmar att utbyta idéer också utanför Finlands gränser. Raiskinmäki anser att det finns ett mer omfattande behov av detta i dagens samhälle.

– Även frågor som gäller språkkunskaper är viktiga när vi tänker på vilket värde projekten har för vår egen verksamhet. Vi har utvecklats så att vi kan skapa utbildningsmaterial även på engelska. Detta hade vi inte kunnat uppnå på egen hand.

Enligt Raiskinmäki lönar det sig samarbeta och skapa team då man tar itu med projektarbete som ibland kan låta mödosamt eller byråkratiskt.

Projekten har också gjort det möjligt att pröva på saker. Inom AIF vill man att försöken ska leda till att bestående och långvariga saker förankras i den grundläggande verksamheten.

– För oss är projekt och läger som genomförts särskilt för de yngre ungdomarna sådant som vi inte har kunnat förverkliga i tillräckligt stor utsträckning i vår grundläggande verksamhet.

Enligt Rajajärvi kombineras ett bra ungdomsprojekt med hårt arbete, som det är bäst att utföra med ett leende på läpparna.

– Till exempel i lägerprojekt är tanken att alla ska ha roligt, men att man arbetar mycket. En sådan ram har vi försökt bygga upp.