Att fungera i en internationell arbetsmiljö är en examensdel som öppnar möjligheter för studerande, läroanstalter och arbetslivet

Behovet av den här studiehelheten kom från fältet, säger Katarina Sandbacka, chef för internationella relationer vid Vamia, som var med och planerade examensdelen. 

– År 2022 hade redan över 20 utbildningsanordnare en examensdel med lokala krav på yrkesskicklighet för internationalisering. Vi hade en gemensam syn med representanter för arbetslivet gällande att det behövs en sådan här examensdel. Internationalisering är en lärmiljö bland andra och med hjälp av den här examensdelen har dess betydelse blivit mer synlig, berättar Sandbacka. 

Examensdelen med en omfattning på 15 kompetenspoäng som är gemensam för alla yrkesinriktade grundexamina består av följande delar:

• Att förbereda sig för arbete i en internationell arbetsmiljö
• Interaktion i en internationell arbetsmiljö
• Att arbeta i en internationell miljö
• Att använda och dela det internationella kunnande.

Till målen hör förutom förbättrade färdigheter i språk och kommunikation även att bekanta sig med arbetsmiljön, kulturen och samhället samt att kunna arbeta på ett etiskt och flexibelt sätt enligt kraven för uppgiften. 

– De tidigare nämnda färdigheterna är allt viktigare när arbetslivet blir allt mer internationellt. Examensdelen gör kunnandet om internationalisering synligt på ett konkret sätt även i examensutbildningen, säger undervisningsrådet Hanna Autere vid Utbildningsstyrelsen. 

Arbetslivsfärdigheterna i fokus

Flera läroanstalter såsom Koulutuskeskus Salpaus, Keuda, Riveria och Omnia har börjat använda examensdelen aktivt. Företrädare för läroanstalterna säger att med examensdelen har de studerande  kunnat utveckla sina arbetslivsfärdigheter på ett mångsidigt sätt. 

– Examensdelen hjälper de studerande att utveckla viktiga metafärdigheter såsom problemlösning och att anpassa sig samt färdigheter för att samarbeta och kommunicera. Dessa färdigheter värdesätts i arbetslivet, säger Elisa Hassinen som är utvecklingskoordinator för internationalisering vid Salpaus. 

Suvi Kylmälä, som är planerare för internationalisering vid Keuda, betonar att den studerande lär sig ett branschöverskridande kunnande både innan, under och efter en lärandeperiod i det internationella arbetslivet. När den studerande avlägger perioden utomlands stärks både hens arbetslivsfärdigheter och även bredare kunnande som att klara sig i vardagen och att lita på sig själv. 

– De studerande återvänder från utbytesperioder ofta både självständigare och mer självsäkra, vilket stärker även deras arbetslivsfärdigheter, säger Kylmälä. 

I arbetslivet behövs det erfarenhet av att arbeta i internationella miljöer

Arbetslivet har nytta av de studerande som avlagt examensdelen om internationalisering och har erfarenhet av målinriktat arbete i internationella arbetsmiljöer antingen utomlands eller i Finland. Arbetsgivarna uppskattar arbetstagare som har förmåga att anpassa sig till olika kulturer och arbetar effektivt i mångkulturella team. Den internationella examensdelen hjälper på det sättet även till att svara mot de föränderliga behoven i arbetslivet och förbättrar företagens konkurrenskraft. 

– Med den internationella examensdelen säkrar man att de studerande har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att arbeta i en internationell arbetsmiljö, säger Ara Hayrabedian, koordinator för internationalisering vid Riveria. 

Examensdelen avläggs oftast som en del av perioden utomlands som en del av många olika examina. I Riveria har examensdelen varit ett framsteg i den internationella verksamheten och för att främja studerandemobiliteten. Enligt Hayrabedian har perioderna för de studerande som valt att avlägga den valbara examensdelen vanligtvis fungerat mycket bra. 

Examensdelen kan avläggas i Finland – arbetslivet är internationellt även här

Det är viktigt att den studerande kan avlägga examensdelen även i Finland, eftersom det inte är möjligt för alla att åka utomlands. 

– På arbetsplatser i Finland arbetar man med allt mer internationella arbetsuppgifter. Exempel på det här är turismbranschen och i en internationell arbetsmiljö inom laboratoriebranschen där den studerande kunnat avlägga examensdelen, berättar Riia Lamminpää, sakkunnig vid Omnia. 

Även de studerande som studerar till en examen och som flyttat till Finland avlägger examensdelen. Den finländska arbetsmiljön kan vara internationell för dem och examensdelen stöder introduktionen till arbetet samt ett mångsidigt lärande. I till exempel Omnia och Salpaus har speciellt internationella studerande inom social- och hälsovårdsbranschen avlagt den här examensdelen i Finland. 

Det internationella nätverket gör fältet större

Läroanstalterna använder examensdelen om internationalisering på många olika sätt. Den bidrar till att förbättra kvaliteten och mångsidigheten för den utbildning läroanstalterna erbjuder och det gör utbildningarna mer attraktiva för de studerande. Läroanstalterna kan även dela goda erfarenheter med varandra och utveckla tillsammans nya verksamhetssätt. Genom att använda sina internationella nätverk och samarbetspartner stärker läroanstalterna även sin position på det internationella utbildningsfältet. 

Europeiska rådet har år 2024 gett rekommendationen Europe on the move. Målet är att tolv procent av de studerande inom yrkesutbildningen skulle få delta i internationell mobilitet.  

– Det är fint att finländska yrkesinriktade examina utgår från kunnande och arbetslivet så att det är möjligt att brett lära sig utomlands, gläder sig Sari Turunen-Zwinger, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen. 

– Med den här internationella examensdelen får de studerande en möjlighet att utveckla sina arbetslivsfärdigheter på ett mångsidigt sätt och sitt kunnande om olika kulturer oberoende i vilket skede av studierna den studerande är, fortsätter Turunen-Zwinger.