Den ökande budgeten för Erasmus+ stöder den nationella utvecklingen i Finland

På programnivå uppgår den totala budgeten för den pågående programperioden till 26,4 miljarder euro. Det här är cirka 12 miljarder euro mer än under den föregående programperioden 2014–2020. Jämfört med nivån år 2020 ökar programmets budget med drygt 80 procent fram till slutet av programperioden. Största delen av finansieringen för Erasmus+ administreras via de nationella programkontoren i de olika länderna.  

Den ökade finansieringen utgörs framför allt av satsningar på mobilitet med koppling till lärande, det vill säga perioder utomlands för elever, studerande och unga samt lärare och andra yrkesverksamma. Sedan 2021 möjliggörs som en del av programmet individuell mobilitet i skolor och gymnasier, studerandemobilitet inom vuxenutbildning, flerforms- och intensivkurser för högskolestuderande och mobilitetsperioder för idrottspersonal. 

Finländska organisationer framgångsrika i ansökningsomgångarna för centraliserade Erasmus+-projekt  

Finlands relativa betalningsandel i EU-budgeten är cirka 1,7 procent. Finland får tillbaka 1,9 procent av EU-medlen via de nationellt administrerade Erasmus+-insatserna, dvs. 0,2 procentenheter mer än vad Finland kalkylmässigt skulle ha rätt till. 
Vissa Erasmus+-insatser finansieras direkt av Europeiska kommissionens genomförandeorgan EACEA. Inom dessa så kallade centraliserade insatser återbetalas hela 3,4 procent av den totala Erasmus+-budgeten till Finland. 

-    Detta är en oerhört fin prestation från Finlands sida, eftersom det råder hård konkurrens om projektfinansieringen för centraliserade projekt och de godkända projekten håller en särskilt hög kvalitet. Även finansieringen som administreras nationellt har förblivit på en god nivå, eftersom finländska organisationer både ansöker om och använder EU-medel effektivt. Sammantaget kan man konstatera att de finländska organisationerna har gjort ett fantastiskt jobb, konstaterar Mika Saarinen, direktör för Finlands nationella programkontor för Erasmus+. 

Under 2021–2024 har finländska organisationer fått totalt 90 miljoner euro i Erasmus+-finansiering direkt från genomförandeorganet. Denna summa erhålls utöver den nationellt tilldelade Erasmus+-finansieringen. År 2021–2024 har Finland erhållit totalt 300 miljoner euro i Erasmus+-finansiering. 

-    Detta är ett betydande belopp som används av finländska organisationer för att utveckla verksamheten inom utbildnings-, ungdoms-, idrotts- och motionssektorn genom internationellt samarbete.    

De centraliserade insatserna inom Erasmus+ är omfattande projekt som utvecklar det gemensamma europeiska utbildningsområdet och det utbildningspolitiska samarbetet samt stöder strategiska initiativ och aktiviteter. De finländska högskolorna har haft särskilt stor framgång när det gäller centraliserade projekt inom insatsen Europeiska universitet: tack vare detta ingår upp till 62 procent av de finländska högskolorna i ett europeiskt universitetsnätverk. Det här innebär att Finland är det relativt sett mest framgångsrika landet i Europa inom denna insats.  

Projekten inom insatsen Teacher Academies har i sin tur som mål att utveckla lärarutbildningen i europeiskt samarbete. Finländska högskolor och läroanstalter deltar i vart tredje projekt som finansieras av denna insats.

Finländska utbildningsorganisationer samarbetar framgångsrikt inom projekt för att utveckla utbildningen  

De finländska högskolornas och yrkesläroanstalternas långsiktiga samarbete i synnerhet med läroanstalter i Afrika söder om Sahara har också lett till framgång i kapacitetsförstärkningsfunktionerna inom Erasmus+. De finländska utbildningsorganisationerna har utmärkt sig i dessa projekt som syftar till att utveckla och förbättra kvaliteten på högskoleutbildningen och yrkesutbildningen i tredjeländer. Finländska organisationer samarbetar även med ukrainska organisationer inom projekt.

-    Framgången i ansökningsomgångarna för centraliserade Erasmus+-projekt är ett tecken på de finländska utbildningsorganisationernas relevanta och mångsidiga kompetens inom internationell projektverksamhet. Genom att delta i Erasmus+-projekt är det möjligt att stärka utbildningens kvalitet och finansiera innovativa europeiska initiativ som även har en koppling till det nationella utvecklingsarbetet, konstaterar Laura Lalu, ansvarig sakkunnig på Utbildningsstyrelsen.  

Finland ett attraktivt målland inom Erasmus+

Som ett resultat av den ökade budgeten har också antalet finländare som deltagit i en utlandsperiod ökat. Under den innevarande programperioden har redan över 63 000 finländare deltagit i en mobilitetsperiod. 

-    Enbart år 2024 beviljades totalt 26 000 finländare en studieperiod utomlands. Kalkylmässigt är detta hälften av alla finländare i åldern sju, även om det förstås finns såväl barn och unga som vuxna lärare och sakkunniga bland deltagarna under ett år. Erasmus+ möjliggör alltså varje år internationella erfarenheter samt kompetensutveckling för ett betydande antal finländare, betonar Saarinen.  

Finland är ett mycket attraktivt målland inom Erasmus+: fler personer anländer till Finland än antalet finländare som åker utomlands. Under 2021–2024 anlände knappt 68 000 personer till Finland för en mobilitetsperiod, då man beaktar såväl elev- och studerandemobilitet som personalmobilitet. Under samma period åkte cirka 63 000 elever, studerande och yrkesverksamma utomlands från Finland.

Finland är ett attraktivt målland särskilt när det gäller personalmobilitet. Under perioden anlände till exempel 14 400 lärare inom den allmänbildande utbildningen till Finland, medan 12 300 elever och studerande anlände till Finland. Även inom vuxenutbildningen är antalet yrkesverksamma större än antalet studerande: cirka 1200 yrkesverksamma anlände till Finland, medan antalet studerande var cirka 380 personer. Även inom yrkesutbildningen anlände fler yrkesverksamma till Finland än finländare som åkte utomlands: ungefär 4 800 personer anlände till Finland för en mobilitetsperiod, medan cirka 3 400 finländare åkte utomlands.

-    Detta tyder på en stor uppskattning för finländskt kunnande och know-how. Deltagarna vill lära sig goda tillvägagångssätt av finländska aktörer inom utbildnings-, ungdoms- och idrottssektorn, konstaterar Saarinen.

De vanligaste formerna av personalmobilitet är fortbildningar och kurser samt job shadowing-perioder, under vilka man får följa en kollegas arbete i ett annat land. 

Även bland studerande är intresset för Finland stort. Totalt har cirka 31 000 studerande anlänt till Finland för utbyte eller praktik, medan sammanlagt 17 000 finländska högskolestuderande har åkt utomlands för studier eller praktik.