Nyheter

Erasmus+-bidraget öppnar dörren till en internationell lärmiljö för idrottsföreningar

Program Idrott och sport Erasmus+ Erasmus+ Vuxenutbildningen Erasmus+ Yrkesutbildningen Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport Europeiska solidaritetskåren
Erasmus+-bidraget påskyndar det europeiska samarbetet mellan föreningsaktörer när tretton idrottsföreningar fick finansiering för mobilitetsprojekt för idrottspersonal. Finansieringen gör det möjligt för sammanlagt 107 föreningsaktörer att utveckla sin kompetens och nätverka under internationella inlärningsperioder i olika europeiska länder.
Paraurheiluleiri

Målet är att förbättra motions- och idrottsföreningarnas beredskap när föreningsaktörerna får dela god praxis, observera målorganisationernas verksamhet och öka den praktiska förståelsen för målen i EU:s arbetsplan för idrott. Samtidigt uppstår nya internationella nätverk och färska verksamhetsmodeller när föreningsaktörerna för en stund byter omgivning och verksamhetsmiljö.

Under detta års ansökningsomgång mottogs 20 ansökningar, av vilka 13 idrottsföreningar i sju olika landskap beviljades Erasmus+-bidrag. Sammanlagt beviljades drygt 200 000 euro i finansiering. Mobilitetsprojekten riktar sig till elva olika EU-länder och erbjuder en konkret möjlighet att utveckla kompetensen i en internationell kontext.

Det nya spelfältet för föreningsaktörer – nationellt beviljade mobilitetsprojekt för idrottspersonal – som öppnades 2023 har påskyndat föreningarnas internationalisering: 33 idrottsföreningar har redan fått sammanlagt 500 000 euro i Erasmus+-bidrag genom detta. Tack vare detta stöd har över 250 föreningsaktörer fått och kommer att få utöka sin kompetens under inlärningsperioder på olika håll i Europa.

”Globala kriser har lokala konsekvenser”

I judoföreningen KOYAMA i Rovaniemi har effekterna av kriget i Ukraina konkretiserats i verksamheten på gräsrotsnivå.

– Vi står inför något nytt: många invandrarfamiljer behöver stöd för hobbyverksamhet och vi har inte alltid ett gemensamt språk. Ändå tror vi att barnen har rätt att få komma med i lokalsamhället – därför måste kommunikationen fungera smidigt med familjerna”, beskriver ordförande Jani Suokanerva.

I vårt projekt utvecklar vi ett digitalt medlemshanteringssystem och utnyttjar den svenska partnerföreningens verksamhetsmodeller som redan länge utvecklats för att stödja invandrarfamiljer. Lärdomarna från arbetet som gjorts i Sverige hjälper oss att skapa ett mer inkluderande och effektivt system.

Frivilligverksamhet utgör grunden för en idrottsförening, och inom KOYAMA drivs verksamheten helt av engagerade frivilliga aktörer – tränare, handledare och styrelsemedlemmar. ”I vardagens brådska kan man ibland glömma hur värdefullt volontärarbetet är. Genom projektet vill vi stärka nätverket av aktörer och dela god praxis. 

”Deltagarna varierar alltmer”

Suvi Vyyryläinen, verksamhetsledare för simföreningen Cetus i Esbo, berättar att föreningsverksamhetens vardag har förändrats i och med att hobbygrupperna är mångsidigare än tidigare.

– Hos oss tränar flickor och pojkar i huvudsak tillsammans, och allt fler barn och unga med invandrarbakgrund deltar. I vissa grupper talar över 30 procent något annat språk än finska eller svenska som hemspråk, berättar hon.

Mångfalden syns också i de varierande färdighetsnivåerna, vilket kräver ny kompetens av tränarna.

– Det är en stor utmaning att planera träningspass så att de är lagom utmanande för alla – språk- och nivåskillnaderna måste beaktas för att deltagarna ska hänga med.

I projektet söker föreningen nya idéer från en kroatisk vattenpoloförening för att utveckla tränarnas kompetens, engagera frivilliga och förbättra verksamhetens hållkraft.

 

”Vi vill få så många som möjligt att röra på sig”

Elisa Hakanen, verksamhetsledare för idrottsföreningen Tampereen Pyrintö, säger att föreningens största utmaningar är att nå nya medlemsgrupper i en situation där det allmänna engagemanget i organisationsverksamhet minskar.

– Allt oftare deltar människor endast i enskilda evenemang utan långvarigt engagemang. Vi vill dock få så många som möjligt att röra på sig med hjälp av ett brett spektrum av grensektioner, konstaterar verksamhetsledaren.

Föreningen utvecklar bland annat korta idrottsskolor för personer i olika åldrar samt utvidgar sina specialidrottsgrupper. Samtidigt testas nya digitala lösningar – till exempel elektroniska medlemskort och metoder för att effektivisera administrationen.

– Målet är också att lära sig mer om träning, särskilt om att stödja idrottarstigar och hur man kan locka idrottare som lämnat idrotten tillbaka till att motionera, tillägger hon.

Genom internationellt samarbete får föreningen ett perspektiv på europeiska allmänna idrottsföreningars vardag och får utveckla sin verksamhet både i fråga om administration och träning.

 

Erasmus+-programmet ger vind i motions- och idrottsaktörernas segel: finansiering erhölls också från programmets övriga sektorer

Suomen Salibandyliitto fick nästan 60 000 euro för sitt Erasmus+-projekt för att öka ungas delaktighet. Bidraget stärker de ungas roll i planeringen av grenförbundets verksamhet och erbjuder dem en allt större roll i beslutsfattandet och utvecklingen av verksamheten.

Från yrkesutbildningssektorn beviljades finansiering till idrottsinstitut, såsom Vierumäki, Varala, Tanhuvaara, Kuortane och Eerikkilä, som redan har fått ackreditering inom yrkesutbildningen. Sammanlagt över 600 000 euro möjliggör mobilitetsperioder för studerande, personal och arbetslivspartner, vilket stärker läroanstalternas internationella kompetens.

Från vuxenutbildningens Erasmus+-sektor fick Suomen Urheilufysioterapeutit SUFT ry ett mobilitetsprojekt för att utvidga spetskompetensen inom idrottsfysioterapi, och Helsingin Kisa-Veikot utnyttjar mobilitetsperioder inom användning av teknik, främjande av likabehandling och stärkande av internationella nätverk.

Det första LEAD-kvalitetsmärket till en finländsk idrottsförening

Union Plaani ry från Heinola gjorde historia när föreningen blev den första finländska idrottsföreningen som fick LEAD-kvalitetsmärket från programmet Europeiska solidaritetskåren. Märket visar föreningens förmåga att erbjuda unga högklassiga möjligheter till volontärtjänst. Med hjälp av märket kan föreningen koordinera volontärtjänsten, meddela om volontärplatser samt skicka och ta emot 18–29-åriga volontärer. Dessutom beviljades Union Plaanis unga föreningsaktörer ett solidaritetsprojekt genom vilket de kan stärka de ungas röst i föreningsstyrelsen.

 

Ansökningswebbinarierna för Erasmus+-ansökningsomgången 2026 inleds i slutet av hösten

Bidragen för Erasmus+ Sport-partnerskap för samarbete kan fortfarande sökas centraliserat från Bryssel varje år, och besluten gällande 2025 års bidragspott på över 60 miljoner euro kommer att publiceras senast i slutet av augusti.

De avgiftsfria ansökningswebbinarierna för Erasmus+-ansökningsomgången 2026 startar i slutet av hösten. Webbinarierna är öppna för alla. Mer information om Erasmus+ Sport-möjligheterna finns på vår webbplats.