Erasmus+ för ungdomssektorn och Europeiska solidaritetskåren minskar avståndet till Europa genom icke-formellt lärande
RAY (Research-based Analysis and Monitoring of European Youth Programmes) är ett europeiskt nätverk för ungdomsforskning som sedan 2008 har utgjort ett stöd för utvecklingen av programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Det internationella forskningssamarbetet med fokus på EU-programmen för ungdomssektorn koordineras av Utbildningsstyrelsens tjänster för internationalisering.
År 2024 fokuserade RAY-nätverket både på europeisk nivå och i Finland på att analysera, tolka och sprida resultaten från den enkätundersökning som genomfördes 2023. Enkäten som riktade sig till deltagare och projektteam inom Erasmus+ för ungdomssektorn och Europeiska solidaritetskåren var den första i sitt slag efter coronapandemin och under den nuvarande programperioden (2021–2027).
RAY har ansvarat för monitoreringen av programmen sedan 2009. Enkäterna syftar till att analysera effekterna för individer, organisationer och gemenskaper samt i hela Europa. I enkäten ombads respondenterna att reflektera över projektens och insatsernas effekter, bland annat med tanke på programmens prioriteringar (inkludering och mångfald, digitalisering, miljöansvar och aktivt medborgarskap) samt att bedöma den egna lärstigen. Dessutom utreddes med hjälp av enkäterna bland annat inkluderingen av unga med sämre förutsättningar än andra samt programmens inverkan på deltagarnas europeiska identitet.
På europeisk nivå är RAY:s forskningspartner tyska Youth Policy Lab, vars forskarteam koordineras av Andreas Karsten. Resultaten analyseras även på nationell nivå i de olika länderna. Materialet som gäller Finland analyseras av projektforskare Kari Saari vid Juvenia, centret för ungdomsforskning och utveckling vid Sydöstra Finlands yrkeshögskola.
De finländska respondenterna har deltagit i programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren 2021–2023. De har deltagit i antingen ett ungdomsutbyte eller ett delaktighetsprojekt för unga (i tabellerna förkortningen PP), ett mobilitetsprojekt (YWM) eller ett volontärprojekt (VOL) för ungdomsarbetare, som medlem i ett projektteam (PT) eller i en internationell utbildning eller ett seminarium (TCA).
Viktiga projekt som minskar avståndet till Europa
Över lag ansåg respondenterna att projekten varit lyckade. Samtliga grupper av respondenter ansåg att upplevelsen hade varit mycket positiv. Medelvärdet för svaren överskred 4,5 i alla grupper (på skalan 1 = negativ – 5 = mycket positiv). Deltagandet upplevs även som betydelsefullt på ett personligt plan. Som särskilt betydelsefulla på ett personligt plan upplevdes volontärprojekt med ett genomsnittligt betyg över nio (på skalan 0 = inte alls betydelsefullt – 10 = mycket betydelsefullt).
Enligt RAY:s enkät stärktes även den upplevda närheten till Europa i och med deltagandet i projektet. Den upplevda närheten förbättrades för samtliga respondentgruppers del. Den relativt sett största förändringen i den upplevda närheten ägde rum bland deltagare i volontärprojekt och ungdomsprojekt. Den klart mest positiva synen på Europa redan före projektet hade ungdomsarbetare som deltog i internationella utbildningar och seminarier inom ungdomssektorn.
Färdigheter i kritiskt tänkande och insikter om ungdomsarbete
De centrala prioriteringarna för programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren under den innevarande programperioden är inkludering och mångfald, digitalisering, miljöansvar samt aktivt medborgarskap. Enligt deltagarna i projekten genomförs prioriteringarna i projekten mycket bra i fråga om främjande av delaktighet och inkludering, bra i fråga om stöd för hållbar utveckling och ganska bra i fråga om digitalisering.
Vilka effekter hade då programmen? Nästan alla unga som deltog i ungdomsutbyten och delaktighetsprojekt för unga var ense om att deltagandet i projektet hade stärkt deras färdigheter att samverka med människor med en annan kulturell bakgrund (93 procent) och deras färdigheter i reflektion och kritiskt tänkande (75 procent) samt förbättrat det egna självförtroendet (68 procent). Yrkesverksamma som deltog i mobilitetsprojekt för ungdomsarbetare upplevde att de under projektet lärt sig något nytt om ungdomsarbete (75 procent), icke-formellt lärande (73 procent) samt om organisationers lärande och utveckling (61 procent).
Respondenternas tillfredsställelse med att delta i projekten och med projektens effekter kan också ses som en fin framgång med tanke på att projekten genomfördes åren 2021–2023. Perioden kan betraktas som mycket exceptionell på grund coronapandemin, som avsevärt påverkade de ungas liv, och kriget i Ukraina. Alla grupper av respondenter tillfrågades om krisernas inverkan på projekten. Deras inverkan bedömdes dock som väldigt måttlig.
Möjligheter till samhällspåverkan för alla
Erasmus+ för ungdomssektorn och Europeiska solidaritetskårens projekt främjar ungas aktiva samhällsdeltagande och internationell mobilitet med koppling till icke-formellt lärande. Erasmus+ för ungdomssektorn utvecklar samarbetet inom ungdomssektorn och kvaliteten på ungdomsarbetet samt stöder en förnyelse av ungdomspolitiken. Europeiska solidaritetskåren uppmuntrar ungdomar och organisationer att verka för ett mer solidariskt samhälle. Det internationella ungdomsarbetet är en viktig del av genomförandet och utvecklingen av det nationella ungdomsarbetet. Genomförandet av programmen är en viktig satsning på finländskt ungdomsarbete och främjandet av ungas rättigheter.
Undervisningsrådet Mari Ahonen-Walker, chef för enheten för internationaliseringstjänster för ungdom, kultur och idrott vid Utbildningsstyrelsen, nämner att projekten vid sidan av roliga aktiviteter och nya vänner erbjuder unga möjligheter till ett aktivt medborgarskap och påverkan i samhällsfrågor.
- Fokus håller på att övergå från individen själv till att i större utsträckning påverka det gemensamma Europas och hela planetens framtid, konstaterar Ahonen-Walker. - Resultaten av RAY:s enkät stämmer väl överens med resultaten av utredningar som genomförts i Finland. Unga och unga vuxna har en stark vilja och intresse att delta i samhällelig verksamhet. De efterfrågar uppmuntran och stöd samt möjligheter för deltagande med låg tröskel. EU-programmen inom ungdomssektorn är ett utmärkt sätt att verka för detta och erbjuda olika sätt att främja aktivt deltagande i samhället på ett sätt som passar unga människor.
Av resultaten väcks även frågor med tanke på framtiden. Att ungdomar med begränsade möjligheter deltar i programmen har varit en central prioritering. Detta kommer att stå i fokus även i fortsättningen: hur kan man sänka tröskeln så att internationalisering och aktivt medborgarskap på individens egna villkor blir tillgängligt för allt fler unga, oberoende av deras bakgrund och livssituation.
Projektchef för RAY-koordineringen Carmen Teubl-Kiviniemi vid Utbildningsstyrelsen hoppas att ett nytt forskningsprojekt som inleds i år kommer att ge mer exakt information om vilka unga som programmen ännu inte når. Det är särskilt viktigt att identifiera de ungdomar som ännu inte deltar i programmen och som har begränsade möjligheter att delta.
-Det nya forskningsprojektet samlar information om sökande vars projekt inte godkänts samt om potentiella sökande, som dock inte skickat in en projektansökan, säger Teubl-Kiviniemi. -Dessutom bör vi ta reda på vilka unga som inte deltar i projekten som finansieras av programmen – och varför. Genom att undersöka vilka strukturella hinder det finns för att delta i programmen, kan vi också ta fram metoder för att undanröja dessa hinder.
Det här understryker även Mari Ahonen-Walker: - Geografiska, hälsomässiga och ekonomiska hinder förekommer samt diskriminering – det är helt avgörande att vi tryggar alla ungdomars möjligheter att delta i EU-projekt.