Europeiska kommissionen föreslår tilläggssatsningar på Erasmus+ under nästa programperiod

Satsningarna på Erasmus+ hänger samman med kommissionens mål att stärka den europeiska kompetensen och sammanhållningen.  

-    Kommissionens förslag visar på en stark politisk vilja att investera i europeiskt samarbete, kompetens och unga i Europa – just de faktorer som utgör grunden för Europas framtida sammanhållning och konkurrenskraft, konstaterar Mika Saarinen, direktör för det nationella programkontoret för Erasmus+ vid Utbildningsstyrelsen.

Betydande investeringar i utbildning och ungdomssektorn

EU-kommissionen föreslår betydande tilläggssatsningar på forskning, utbildning, ungdomssektorn och idrottssektorn i den nya budgetramen. Som en del av detta föreslås en budget på 40,8 miljarder euro för Erasmus+ under nästa programperiod. Detta skulle enligt kommissionens beräkningar innebära en ökning med nästan 50 procent jämfört med finansieringen på 26,2 miljarder euro för den nuvarande programperioden fram till 2027. Den faktiska budgetökningen torde dock närma sig 35 procent med tanke på inflationsfaktorerna och sammanslagningen av Europeiska solidaritetskåren med Erasmus+. 

-    I det rådande ekonomiska läget är den föreslagna finansieringsramen för Erasmus+ en rätt inriktad satsning på kompetens och förbättring av den europeiska konkurrenskraften, konstaterar Saarinen. Den är dock inte tillräcklig för att helt upprätthålla nivån under den här programperiodens sista verksamhetsår från och med 2028. Underskottet uppgår till totalt cirka 3 miljarder euro.

-    Dessutom har den föreslagna EU-finansieringsramen som till sin storlek är betydligt större än den nuvarande väckt motstånd i många medlemsländer. Det är osäkert vad slutresultatet blir för budgeten som helhet, betonar Saarinen. 

Internationella mobilitetsperioder och europeiskt samarbete inom utveckling förblir stommen för Erasmus+

Målen för Erasmus+ är även under nästa programperiod att främja europeiskt samarbete på alla utbildningsstadier och inom ungdoms-, idrotts- och motionssektorn. Programmet bidrar till stärkt kapacitet för organisationer och samarbete inom utveckling, stöder personlig och professionell utveckling, kritiskt tänkande, kristålighet och aktivt medborgarskap för individer samt europeiska värderingar, inkludering och solidaritet. 

I kommissionens förslag förblir internationell mobilitet och perioder av lärande utomlands för personer i alla åldrar stommen för programmet. Dessutom stöder programmet utvecklingsprojekt som utförs i samarbete mellan organisationer samt utvecklingsinitiativ på EU-nivå i enlighet med gemensamma politiska mål. Exempel på dessa är initiativet Europeiska universitet, spetsforskningsenheter inom yrkesutbildningen samt samarbetsnätverk för skolmyndigheter.

I kommissionens förslag har man också beaktat särskilt stöd till personer i en utsatt ställning, särskilda behov hos vuxna deltagare och perspektiv på livslångt lärande samt samarbete och flexibilitet mellan olika utbildningsstadier och sektorer. 

Nya initiativ i förslaget är bland annat att locka experter, att erbjuda stipendier till tredjelandsmedborgare inom strategiskt viktiga områden (bland annat grön teknik, artificiell intelligens, cybersäkerhet, hälso- och sjukvård och digitala innovationer) samt att via programmet erbjuda stöd till länder som ansöker om EU-medlemskap samt stöd till Ukraina. Även inom idrotts- och motionssektorn föreslås reformer som till exempel samarbetsnätverk inom idrottsbranschen och utlandsperioder för idrottare.

I förslaget har man lämnat spelrum i programmets budgetandelar. Detta visade sig vara nödvändigt under den innevarande programperioden bland annat på grund av coronapandemin och Rysslands attack mot Ukraina. 

Ett starkare Erasmus+ stöder EU:s kompetensunion och kristålighet

Målet med att stärka Erasmus+ är att bättre än tidigare svara på även mer omfattande mål på EU-nivå, såsom utmaningar i fråga om konkurrenskraft och ökad kristålighet. Programmet förenar lärande, inkludering och solidaritet på ett sätt som stöder EU:s långsiktiga mål. 

Programmet ligger till grund för EU:s kompetensunion (Union of Skills), som fokuserar på kompetens på hög nivå, delaktighet i utbildning och på arbetsmarknaden, påbyggnads- och omskolning för vuxna samt kompetensmobilitet inom och inom EU. Uppnåendet av dessa mål främjas genom stöd till utveckling av undervisning av hög kvalitet, nya inlärnings- och utbildningsmetoder samt stärkande av det europeiska utbildningsområdet.

Programmets centrala mål är att ytterligare stärka den europeiska identiteten och ett aktivt medborgarskap. Utöver detta strävar man efter att tydligare än tidigare stödja demokrati och kristålighet, det vill säga beredskap för att förutse, förebygga och reagera på olika risker.

Europeiska solidaritetskåren föreslås bli en del av Erasmus+

Enligt förslaget skulle Europeiska solidaritetskåren slås samman med Erasmus+ och programmet skulle då även omfatta volontärarbete, solidaritetsverksamhet för unga och humanitärt bistånd. Detta skulle göra programförvaltningen och möjligheterna för unga tydligare. 

Volontärverksamheten har redan tidigare varit en del av EU:s ungdomsprogram: Europeisk volontärtjänst (European Voluntary Service EVS) var en av insatserna inom ungdomssektorn från 1996 till 2018. 

Det slutliga programmet och dess budget fastställs under förhandlingsprocessen

Till näst lämnas kommissionens budgetförslag till Europaparlamentet samt till Europeiska rådet som representerar medlemsländerna. Efter dessa förhandlingar och båda parters godkännande kommer det slutliga Erasmus+-programmet och den finansiering som står till dess förfogande att säkerställas senast i slutet av 2027. 

Mer information:

Mika Saarinen
Direktör för det nationella programkontoret för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren
Utbildningsstyrelsen
tel. 0295 338 543
fornamn.tillnamn(at)oph.fi