Fokus på hållbar utveckling som en nationell grundläggande kompetens inom det fria bildningsarbetet

Utbildningsstyrelsen har på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet låtit göra en utredning om läget för hållbar utveckling vid läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet. Läroanstalterna tillfrågades hur hållbarhet förverkligas i läroanstalternas verksamhet ur olika synvinklar och hur väl den är integrerad i undervisningen och det praktiska arbetet. Enkäten besvarades av totalt 263 läroanstalter, vilket är 92 procent av läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet. 

Av rapporten framgår att läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet är motiverade att arbeta för hållbar utveckling. Att beakta hållbar utveckling i läroanstaltens verksamhet upplevs som nyttigt. I synnerhet upplevs det stärka värderingarna och utbildningens kvalitet, bidra till en bättre värld, stärka medborgarnas grundläggande färdigheter, öka delaktighet samt bidra till jämlikhet.

Läroanstalterna beaktar mångsidigt de miljömässiga, sociala, kulturella och förvaltningsekonomiska aspekterna av hållbar utveckling. Den kulturella aspekten lyftes fram som den mest betydelsefulla delen av hållbar utveckling för läroanstalterna: främjandet av bildning och stärkandet av grundläggande kompetenser, som är det centrala inom det fria bildningsarbetet, nämndes i de flesta av svaren. Den förvaltningsekonomiska aspekten beaktas framför allt genom hållbar anskaffning av material och återvinning, medan miljöaspekten beaktas genom avfallssortering och förbättrad energieffektivitet. Främjandet av social hållbarhet beaktas vid läroanstalterna till exempel genom förebyggande av marginalisering och främjande av gemenskap.

Systematiskt arbete för hållbar utveckling ett utvecklingsområde

Läroanstalterna har fortfarande mycket att utveckla när det kommer till en helhetsmässig och systematisk approach till hållbar utveckling. Det lönar sig för läroanstalterna och huvudmännen att överväga att till exempel öka sitt kolhandavtryck, kalkylera sitt koldioxid- och naturavtryck, kompensera utsläpp, stärka sitt sociala ansvar och stärka ansvarsfullheten i leveranskedjorna. När det gäller det systematiska genomförandet uttrycker läroanstalterna dock en oro för att detta kommer att öka arbetsbördan betydligt.

Läroanstalternas huvudmän har en central roll när det gäller att stärka betydelsen av hållbar utveckling i läroanstalternas strategier och säkerställa tillräckliga resurser för både genomförande och uppföljning. Läroanstalterna behöver konkreta anvisningar för planeringen och genomförandet av hållbar utveckling. Anvisningarna bör vara lätta att använda i den egna verksamheten. Läroanstalterna efterlyser tydliga metoderna för uppföljning och utvärdering av arbetet med hållbar utveckling. Även stöd av andra läroanstalter och stöd för att knyta kontakter med andra läroanstalter upplevs som viktigt. 

Det lönar sig att synliggöra arbetet med hållbar utveckling för studerande och samarbetspartner

Även om hållbar utveckling enligt rapporten uppfattas som en självklar värdering vid många läroanstalter och läroanstalterna vidtar praktiska åtgärder för att främja hållbar utveckling, är det ändå inte säkert att de studerande eller läroanstaltens samarbetspartner är medvetna om detta.

– Att kommunicera om hållbar utveckling både internt och externt kan innebära ett klart mervärde för läroanstalten. I en tid med allt hårdare konkurrens kan kommunikationen om hållbar utveckling i framtiden ha stor betydelse för rekryteringen av studerande och för att hitta samarbetspartner, säger undervisningsrådet Heikki Tulkki. 

Utifrån de utvecklingsbehov som framkommit i utredningen planerar Utbildningsstyrelsen åtgärder för att stödja främjandet av hållbar utveckling vid läroanstalterna under slutet av hösten.  Vi planerar bland annat ett utvecklingswebbinarium och en webbplatshelhet på temat hållbar utveckling inom det fria bildningsarbetet. 

Mer information

Heikki Tulkki, heikki.tulkki [at] oph.fi