Fortsatt stort intresse för Erasmus+-samarbetspartnerskap under ansökningsomgången våren 2025
Utbildningsstyrelsen har beviljat finansiering för samarbetspartnerskap (KA2) inom Erasmus+ för ansökningsomgången våren 2025. Totalt beviljades över 9,5 miljoner euro i finansiering till olika utbildningssektorer och till ungdomssektorn. Antalet ansökningar var fortsättningsvis högt och i synnerhet inom högskolesektorn var intresset rekordstort.
Konkurrensen om finansieringen hårdnar
Under vårens ansökningsomgång tog vi emot totalt 270 ansökningar, varav 64 beviljades finansiering. Hur stor del av projekten som beviljades bidrag varierade mellan olika sektorer och det rådde hård konkurrens om finansieringen särskilt inom högskoleutbildningen och ungdomssektorn.
Kvaliteten på ansökningarna var genomgående hög och poänggränserna steg särskilt inom den allmänbildande utbildningen och högskolesektorn. Till exempel inom högskolesektorn var den lägsta godkända poänggränsen 91 poäng av 100. Inom den allmänbildande utbildningen var poänggränsen för småskaliga partnerskap 84 poäng och för samarbetspartnerskap 85 poäng.
- Efterfrågan på Erasmus+-samarbetspartnerskap har varit hög redan i flera år, vilket visar att det europeiska samarbetet ses som viktigt på fältet, säger Hannele Nevalampi, ansvarig sakkunnig på Utbildningsstyrelsen.
- Utvecklingsarbetet får ett tydligt mervärde genom att olika perspektiv och kompetenser från olika länder förs samman.
I ansökningsomgången deltog ett stort antal förstagångssökande, framför allt inom vuxenutbildningen och den allmänbildande utbildningen. I samarbetspartnerskapen inom yrkesutbildningen fick främst erfarna aktörer finansiering, men bland småskaliga partnerskap finns även nya organisationer.
Hållbar utveckling, inkludering och digitalisering lyfts fram bland prioriteringarna i Erasmus+
I projekten som beviljats bidrag framhävs i synnerhet hållbar utveckling, inkludering och digitalisering. Inom högskolesektorn handlade hälften av de finansierade projekten om att bekämpa klimatförändringen och stärka gröna färdigheter. Inom vuxenutbildningssektorn var inkludering det starkaste temat: det förekom i nästan hälften av ansökningarna.
I samarbetspartnerskapen inom den allmänbildande utbildningen låg tyngdpunkten på hållbar utveckling, inkludering och digitalisering, medan ansökningarna för småskaliga partnerskap fördelades jämnt mellan de olika prioriteringarna.
Aktuella teman såsom artificiell intelligens ingick också i flera projektansökningar. Inom den allmänbildande utbildningen beviljades ett samarbetspartnerskap med anknytning till artificiell intelligens finansiering. STEM- och STEAM-teman, det vill säga brett teknikorienterat lärande, var också starkt framträdande i ansökningarna.
- Projektens teman är sådana som vi i Finland även i övrigt har behov av att utveckla nationellt. Projekten ligger ofta också i framkant när det gäller att utveckla kompetens som det ännu inte finns så mycket utbildningsutbud för. Ett exempel på detta är Taitotalos projekt, där man utvecklar en utbildningshelhet med anknytning till drönare som ett samarbete mellan yrkesutbildningen och en yrkeshögskola, Nevalampi konstaterar.
Även om Ukraina inte var en separat prioritering, kunde man se ett fortsatt stöd för landet i ansökningarna. Inom högskolesektorn ingick Ukraina i tre samarbetspartnerskap som beviljades finansiering.