Främjande av en fysiskt aktiv livsstil fogas till lagen om grundläggande utbildning från och med augusti 2026

Riksdagen godkände den 29 april 2025 en lagändring som förbjuder elevernas användning av mobiltelefoner och andra mobila enheter under lektionerna inom den grundläggande utbildningen. I samband med detta antog riksdagen även regeringens proposition om att foga en fysiskt aktiv livsstil till målen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Begränsningen av användningen av mobila enheter träder i kraft redan den 1 augusti 2025, då skolorna ska ha fört in bestämmelser om detta i sina ordningsregler. 

Bestämmelsen om främjande av en fysiskt aktiv livsstil träder i kraft ett år senare, den 1 augusti 2026 (lagen om grundläggande utbildning, paragraf 2, andra momentet).

Målet för bestämmelsen om främjande av en fysiskt aktiv livsstil är 

• att främja fysisk aktivitet bland barn och unga inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
• att stöda och förbättra barn och ungas helhetsmässiga välbefinnande
• att stärka betydelsen av en fysiskt aktiv livsstil i verksamheten inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och som en övergripande livskompetens. 

Utbildningsstyrelsen uppdaterar grunderna för läroplanen

Vid Utbildningsstyrelsen börjar vi uppdatera grunderna för förskoleundervisningens läroplan och läroplanen för den grundläggande utbildningen när det gäller främjande av en fysiskt aktiv livsstil hösten 2025. 

Enligt vår inledande bedömning kommer föreskriften om de uppdaterade grunderna att utfärdas vid årsskiftet. Det här innebär att de lokala utbildningsanordnarna har ungefär ett halvt år på sig att föra in ändringen i sina lokala läroplaner så att den implementeras i praktiken från och med den 1 augusti 2026.

– I läroplansgrunderna beskriver vi konkret vad målet om en fysiskt aktiv livsstil i lagen om grundläggande utbildning innebär. Det viktigaste är att alla barn och unga får så jämlika möjligheter till fysisk aktivitet som möjligt i sin vardag som en del av verksamhetskulturen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, konstaterar Lucina Hänninen, undervisningsråd och chef för enheten grundläggande utbildning och småbarnspedagogik.

En fysiskt aktiv livsstil kan i praktiken till exempel innebära

• pausgymnastik eller aktiva undervisningsmetoder
• tillvägagångssätt som främjar fysisk aktivitet när eleverna förflyttar sig under skoldagen
• fysisk aktivitet under skoldagen under raster eller inom klubbverksamhet. 

Starka belägg inom forskningen för fördelarna med att röra på sig under skoldagen

Att finländarna rör på sig för lite är en av de centrala utmaningarna för det finländska samhället. Undersökningar visar att endast cirka en tredjedel av barn och unga rör på sig tillräckligt med tanke på den egna hälsan. 

Enligt Move!-mätningar 2024 ligger den fysiska funktionsförmågan hos knappt 36 procent av eleverna i årskurs 5 och över 40 procent av eleverna i årskurs 8 på en nivå som eventuellt förbrukar eller inverkar skadligt på hälsan och välbefinnandet.

Det finns starka belägg inom nationell och internationell forskning för fördelarna med att röra på sig under skoldagen för lärande och välbefinnande. Fysisk aktivitet under skoldagen har positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, uppförande och trivsel i skolan.

– Den nya bestämmelsen ger en stark signal till hela skolgemenskapen om att det behövs ett alltmer effektivt och konsekvent arbete för att öka den fysiska aktiviteten i vardagen. Främjandet av en fysiskt aktiv livsstil har även en koppling till skolresor och val av transportlösningar, möjligheter att använda motionslokaler och tillgången till hobby- och motionsverksamhet efter skoldagen, påminner undervisningsrådet Matti Pietilä vid Utbildningsstyrelsen.

Vi erbjuder de lokala utbildningsanordnarna stöd för att implementera uppdateringen av grunderna våren 2026. I vårt arbete utnyttjar vi befintliga nätverk och funktioner, såsom Skolan i rörelse-verksamheten.

– Att främja en fysiskt aktiv livsstil sker genom samarbete inom hela skolgemenskapen. Det är bra att utgå från elevernas delaktighet, flexibla lösningar och konkreta åtgärder som minskar stillasittande, konstaterar Kirsi Naukkarinen, ledande sakkunnig för Skolan i rörelse vid Utbildningsstyrelsen.

Mer information

• Lucina Hänninen, chef för enheten grundläggande utbildning och småbarnspedagogik, undervisningsråd, lucina.hanninen [at] oph.fi (lucina[dot]hanninen[at]oph[dot]fi)
• Matti Pietilä, undervisningsråd, matti.pietila [at] oph.fi (matti[dot]pietila[at]oph[dot]fi)
• Kirsi Naukkarinen, ledande sakkunnig, Skolan i rörelse, kirsi.naukkarinen [at] oph.fi (kirsi[dot]naukkarinen[at]oph[dot]fi)