Hur stöder läroanstaltsbyggnader lärandet? Aktuella utredningar inom den allmänbildade utbildningen och yrkesutbildningen ger ny information för planeringen av lokaler

De två aktuella utredningarna om läroanstaltsbyggnader och lärmiljöer har genomförts på uppdrag av Utbildningsstyrelsen som en del av programmet Sunda lokaler 2028. Utredningarna innehåller observationer och åtgärdsrekommendationer för utbildningsanordnare som påbörjar byggprojekt samt för planeringen av användningen av lokaler i byggnader som redan tagits i bruk. 

Utredningen av skolor och lärmiljöer inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen innefattar information om 15 skolbyggnader. I utredningen som gäller yrkesutbildningen har man samlat in information om sex läroanstaltsbyggnader. 

Utredningarna ger välbehövlig information om bland annat utgångspunkterna och tillvägagångssätten för planeringsprocessen vid byggprojekt samt om lokaler som stöder inklusion, säkerhet, hälsa och välbefinnande. 

Användarna av lokalerna har en viktig roll vid planeringen 

Den pedagogiska planen är en viktig del av en fungerande planeringsprocess för skolbyggnader. Man bör fästa allt större vikt vid att den pedagogiska planen inte bara blir ett dokument för planeringsfasen, utan att de som använder lokalerna utvecklar den från en plan till praktiska anvisningar och tillvägagångssätt.  

Enligt utredningarna verkar det som om i ju högre grad lärarna har deltagit i planeringen av lokalerna, särskilt när det gäller deras eget verksamhetsområde, desto bättre motsvarar lokalerna och deras utrustning lärarnas behov.   

Läroanstaltsbyggnadernas funktionalitet bör utvärderas och utvecklas systematiskt även efter att de har tagits i bruk genom att lärare och även studerande engageras och hörs. Lärarna behöver också stöd för att kunna utnyttja olika lokaler för undervisning och stöd för lärandet på bästa möjliga sätt. 

Tillräckligt med utrymme är en förutsättning för välbefinnande 

Lokalerna är av stor betydelse för användarnas välbefinnande. För många elever eller studerande i förhållande till de ursprungliga planerna för lokalerna gör det svårt att använda lokalerna på ett mångsidigt sätt och har inverkan på välbefinnande, säkerhet samt lärarnas och elevernas eller de studerandes arbete. Det skulle därför vara viktigt att försäkra sig om att det även finns tillräckliga med tysta utrymmen som stöder koncentrationen samt vilo- och pausutrymmen. 

I utredningsarbetet producerades också ny information om hur lokalerna stöder inklusion. Vanliga problem som identifierades var för stora elev- och studerandemängder samt brist på utrymmen för smågrupper, trånga lokaler, orolig miljö och omsättningen av lokaler.  

I planerna bör man fästa uppmärksamhet vid tillgänglighet i större utsträckning och på ett mångsidigare sätt. Tillgänglighet beaktas i planerna främst som faktorer som anknyter till hur man rör sig i och uppfattar lokalerna.  

– Till exempel hade man i planerna ännu i ganska liten omfattning fäst uppmärksamhet vid att lokalerna är tillgängliga med tanke på alla sinnen eller att tillgänglig skyltning används, bedömer Raija Kattilakoski, expert på inkluderande lokaler, som deltog i arbetet med båda utredningarna.

Utredningarna inom den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen kompletterar varandra och gör det möjligt att jämföra olika lösningar. 

– Man kunde låta sig inspireras av de mångsidiga lokalerna inom yrkesutbildningen när man planerar lärmiljöerna inom den allmänbildande utbildningen, säger Tiina Mäkelä, forskare i lärmiljöer vid Jyväskylä universitet, som deltagit i arbetet med båda utredningarna. 

I utredningarna utnyttjades olika material och metoder på ett mångsidigt sätt: utöver analys av planeringsdokument för byggnader och material från enkäter och intervjuer användes till exempel olika bedömningsramverk, intervallfotografering av lokaler, mätningar av ljudnivåer och belysning samt mätningar av elevernas och de studerandes välbefinnande.  

Utredningen om lärmiljöer inom den allmänbildande utbildningen har genomförts av Oppimaisema Oy och utredningen om lärmiljöer inom yrkesutbildningen av Innolink Research Oy och Oppimaisema Oy. Ett flertal sakkunniga och forskare från olika organisationer har deltagit i arbetet med utredningarna. 

Mer information 

Utbildningsstyrelsen, överingenjör Arto Pekkala, arto.pekkala [at] oph.fi 
Oppimaisema Oy, pedagogisk planerare Markku Lang, markku.lang [at] oppimaisema.com
Innolink Research Oy, verksamhetschef, Mikko Ulander, mikko.ulander [at] innolink.fi