Idrottsföreningarna kan bygga en optimal grund för att integrera unga

Bemötande är det viktigaste när barnet eller den unga ansluter sig till en idrottsförening och börjar en ny hobby. 

Detta gäller säkert alla barn, men också barn och unga med invandrarbakgrund som vill börja med en ny hobby i ett nytt eller främmande land. 

– När idrottsföreningen får barn med invandrar- och flyktingbakgrund blir det lätt så att man tänker att man borde veta särskilt mycket om deras bakgrund. Jag skulle ändå säga att det allra viktigaste är att bemöta barnen och även familjerna som människor och individer, säger Janina Sjöstrand, lektor vid Humanistiska yrkeshögskolan.

Man kan och det lönar sig också att lära sig bemötande, eftersom man kan bli bättre på det.

– Även i små föreningar kan man göra stora saker för individen när man i verksamheten även beaktar andra saker än teknikövningar för följande träning, säger Tarja Krum, projektchef för de svenskspråkiga idrottsförbundens takorganisation Finlands Svenska Idrott.

Under träningen kan man göra små men regelbundna satsningar för att engagera och skapa en god laganda. Dessa kan vara övningar i diskussion, bemötande, respekt och empati utöver den egentliga grenspecifika träningen, sammanfattar Krum och Sjöstrand.

Att kunna bemöta och skapa samarbetsnätverk har varit huvudfrågor i projektet WELLcome, där Krum och Sjöstrand har arbetat under de senaste åren.

I projektet har man byggt upp nya metoder och verksamhetsmodeller för föreningar som stöder bemötande och integration av barn och ungdomar med flyktingbakgrund.

Idrotts- och motionshobbyer är ett utmärkt integrationsverktyg, säger Krum. Säkerheten framhävs också när man ibland röjer undan små och osynliga hinder för hobbyverksamhet.

– När man kommer till ett nytt land och språket är främmande känner man som förälder till exempel inte till vilka som är föreningens ledare. Men när man blir bekant och finns tillgänglig kommer de här föräldrarna snart till sidan av planen och hejar. En del av dem kommer med och driver föreningens café.

Den perfekta partnern hittades i en tidningsartikel

Projektet WELLcome som inleddes 2022 kommer att slutföras i slutet av 2024. Det började av en tursam slump när FSI och Humak hittade varandra genom en tidningsartikel.

– Det fanns en artikel om vårt (FSI) tidigare projekt i Hufvudstadsbladet. Janinas kollega hade läst den och fört fram att vi skulle vara en bra samarbetspartner för Humak, berättar Krum.

Tipset kom till Sjöstrand, som arbetar med just ungdomsarbete och organisationer inom samhällspedagogik på Humak.

– Temat för projektet passar båda organisationerna och man kan säga att vi hittade en perfekt partner, säger Sjöstrand.

Sjöstrand och Krum träffades och började kartlägga möjligheterna till projektfinansiering. De hittade en intressant aktör för projektansökan i Europeiska kommissionens genomförandeorgan för utbildning och kultur och dess program Pilot projects and preparatory actions.

Ett olyckligt sammanträffande i början av projektet var det ryska anfallskriget mot Ukraina som bröt ut vid samma tid som de sökande fick ett positivt projektbeslut.

– Det fanns snabbt ett stort behov även inom verksamheten som ordnades av föreningarna. Genast när vi fick beslutet började vi inleda samarbete med Finlands Röda Kors mottagningscentral i Åbo, berättar Krum.

Pilotprojekt med flerspråkig förening som erbjuder flera grenar

WELLcome-projektets viktigaste verksamhet sker mellan unga hobbyutövare och föreningsaktörer. Ändå har en central del av projektarbetet skett i bakgrunden och man har samlat organisationer från olika sektorer.

Förutom samarbetet med mottagningscentralen började man redan i början samarbeta med klasserna inom den förberedande undervisningen (VALMO) i Åbo.

– Det finns ett förtroende för skolan och lärarna och vi har tillsammans med Valmo-klasserna ordnat introduktionsevenemang som läraren har deltagit i. Vi har märkt hur viktigt det är att också engagera familjer när barn och unga med invandrarbakgrund rekryteras till hobbyer, säger Sjöstrand.

Som pilotförening valdes föreningen Åbo IFK, som är en mycket flerspråkig förening och erbjuder handboll, fotboll och friidrott.

– Vi ordnade utbildningar vid ÅIFK och utarbetade en lista över åtgärder som de började vidta. Här har det varit till stor hjälp att vi kunde rikta oss till en anställd som har arbetat i ÅIFK:s vardagliga arbete och fysiskt på deras kontor, berättar Krum.

Efter de inledande samtalen utarbetade ÅIFK till exempel en egen plan för likabehandling och jämställdhet som också går hand i hand med WELLcome-projektets syften och verksamhet, berättar Sjöstrand. 

ÅIFK har också i samarbete med andra föreningar ordnat evenemang där ungdomar kan prova på grenar som ordnas av olika föreningar.

Spelregler för bemötande i pop-upen i omklädningsrummet

I projektet har man utbildat ÅIFK:s och senare även andra idrottsföreningars aktörer i att bemöta mångfald.

Enligt Sjöstrand och Krum som arbetar i projektteamet för WELLcome-projektet behöver tränarna och lagledarna kunskap, förståelse och kompetens för att möta varje människa individuellt och värdigt.

Huvudpersonerna och den viktigaste målgruppen är dock de unga. I den egentliga träningsvardagen ordnades utbildningar för tre lag i ÅIFK. Utbildningarna kallades ”pukkari pop-ups”. I samband med fotbollsträningen för lag i skolåldern planerades övningar där barnen uppmuntrades att fundera på god laganda och frågor som gäller bemötande.

– De unga funderar på hur de vill agera i laget och vad de önskar sig av till exempel motståndare eller åskådare. Vi övade på bemötande på olika sätt och gick igenom små saker från handskakning till hur man hälsar och ögonkontakt.

I projektet har föreningarnas verksamhet kartlagts också med tanke på tillgängligheten och kommunikationen. Utåt syns detta till exempel i form av bilder av flickor som idrottar tagna av en yrkesfotograf som ordnats via projektet.

– Vi har medvetet lyft fram flickor mer i föreningens kommunikation. Vi har också ordnat aktiviteter uttryckligen för flickor, som ibland kan hamna i en biroll i föreningarna.

Inom projektet skapades ett digitalt verktyg för permanent bruk, där man beskriver föreningarnas utvecklingsprocess som bearbetats av erfarenheterna från projektarbetet. Med hjälp av den kan man sätta sig in i den inledande värdediskussionen och konkret träning, organisering av föreningsverksamhet samt till exempel kommunikation och rekrytering av nyanlända.

Gemensamma värderingar nyckeln till framgång

Startpunkten var alltså Åbo, men senare har föreningar som arbetar med integration av invandrare kommit med även från andra delar av Finland.

I Helsingfors har man inom projektet samarbetat med till exempel Helsingfors IFK, badmintonklubben Helsinki Badminton Club (HBC) och gymnastikföreningen Helsingfors Gymnastikklubb. I Österbotten hittades en god partnerförening i innebandyföreningen Blue Fox i Nykarleby.

Andra samarbetspartner har varit NTM-centralen samt till exempel Åbo stads idrotts- och undervisningsväsende.

WELLcome-projektet har enligt Krum och Sjöstrand varit lyckat och framgången har berott på att partnernas mål och värderingar har mötts.

– En nyckelfaktor i projektarbetet är också engagemang. Ett tips från vad vi lärt oss kunde vara att det lönar sig att engagera samarbetspartnerna redan i ansökningsskedet. Till exempel ÅIFK, som redan i ansökningsskedet deltog aktivt, har hängt med och varit en mycket viktig partner med tanke på framgång under hela resan.