Nyheter

Korta utbytesperioder alltmer populära vid högskolorna

Aktuellt Högskoleutbildning Internationell mobilitet Internationalisering Statistik
Aktuell statistik från 2024 om studerandemobiliteten vid högskolorna visar att deltagandet i mobilitet har stabiliserats efter coronapandemin. Skillnaderna mellan universiteten och yrkeshögskolorna har på samma sätt som föregående år ökat. Särskilt vid yrkeshögskolorna är korta utbytesperioder på under tre månader allt vanligare.
Opiskelijoita

År 2024 åkte sammanlagt 10 600 högskolestuderande på utbyte som en del av sina studier. Det här var ungefär 600 fler studerande än år 2023. I antalet ingår såväl längre utbytesperioder som kortare perioder under tre månader. Årets ökning utgörs helt av kortvariga utlandsperioder på mindre än tre månader, som har ökat i popularitet efter coronapandemin. År 2024 deltog högskolestuderande i sammanlagt 4 020 kortvariga utlandsperioder. 

Mobiliteten bland högskolestuderande ser liksom under tidigare år olika ut vid yrkeshögskolorna och universiteten. Vid universiteten genomförs i huvudsak långa utlandsperioder på över tre månader, medan kortare perioder är vanligare vid yrkeshögskolorna. Om man granskar antalet utlandsperioder i förhållande till antalet nya studerande under samma år, motsvarar andelen studerande som åkt på utlandsperioder vid universiteten 19 procent och vid yrkeshögskolorna elva procent av alla nya studerande. Det minskade deltagandet i utbyte gäller i synnerhet yrkeshögskolorna. År 2019 var motsvarande andel 23 procent vid universiteten och 22 procent vid yrkeshögskolorna. 

Kortvariga utbytesperioder är vanliga särskilt inom området hälsovård och välfärd vid yrkeshögskolor. Kortare mobilitetsperioder är klart ovanligare vid universiteten. De korta mobilitetsperioderna är i genomsnitt knappt en månad långa. 

Antalet långvariga utlandsperioder, det vill säga minst tre månader långa, uppgick till 6 600 bland högskolestuderande, vilket är nästan lika många som under de två föregående åren. 

– Även om de långvariga utlandsperioderna fortfarande är en viktig väg till internationalisering för högskolestuderande, ligger antalet långt från nivån före coronapandemin, i synnerhet i yrkeshögskolorna, och det finns inga tecken på att de kommer att öka. Vid universiteten har nivån år 2019 före pandemin nästan nåtts. Som mest åkte över 10 000 högskolestuderande på en utlandsperiod på över tre månader år 2016, säger Irma Garam, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen.

Unga kvinnor mer aktiva när det kommer till mobilitet

Kvinnliga studerande åker oftare på en utlandsperiod än manliga studerande. Av alla som åker på en utlandsperiod är 62 procent kvinnor, medan andelen kvinnor bland högskolestuderande är 56 procent. När det gäller kortvariga perioder är andelen kvinnor ännu större, vilket bland annat kan bero på att korta utlandsperioder är populära inom den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen. 

Över hälften (53 procent) av de studerande som åker på en utlandsperiod är under 25 år. När det gäller kortvariga perioder som är kortare än tre månader åker också fler äldre studerande. 

Yrkeshögskolorna har de största mobilitetsvolymerna inom stora branscher såsom den kommersiella sektorn samt hälso- och välfärdsbranschen. I förhållande till antalet nya studerande är det dock studerande inom pedagogiken, konst- och kulturbranschen samt servicebranscherna som är mest aktiva när det kommer till att åka på en utlandsperiod. 

Vid universiteten är det också inom det kommersiella området samt inom teknik som flest studerande deltar i en utlandsperiod. I förhållande till antalet studerande är det mest aktiva mobilitetsdeltagarna vid universiteten studerande inom det kommersiella området, konst- och kulturområdet samt det samhälleliga området. Vid universiteten är utlandsperioder på över tre månader över lag mer populära än kortare perioder. 

– Målet är att öka alla studerandes internationella mobilitet, så att fler högskolestuderande än idag kan skaffa sig internationell kompetens som en del av sina studier. Detta förutsätter att högskolorna förbinder sig till att inkludera studerandemobilitet som en del av studieprogrammen och till att systematiskt uppmuntra och vägleda de studerande, konstaterar Anni Kallio, ansvarig sakkunnig vid Utbildningsstyrelsen. 
Europeiska länder fortsättningsvis populära målländer för mobilitet

År 2024 kom totalt 11 070 utländska utbytesstuderande till Finland, det vill säga något fler än antalet finländska studerande som åkte utomlands. Antalet studerande som kommer till Finland har förblivit på nästan samma nivå som år 2023. Även bland de studerande som kommer till Finland har tyngdpunkten i högre grad förskjutits till kortvariga utlandsperioder, även om långvariga perioder fortfarande är i klar majoritet. Totalt kom 8 160 studerande till Finland för en långvarig utbytesperiod och 2 910 studerande för en kortvarig utbytesperiod. 

De europeiska länderna är populära målländer för utbytesstudier. Totalt 74 procent av de långa utbytesperioderna gick till Europa år 2024, medan 16 procent gick till Asien. År 2019 var andelen för Europas del 68 procent och för Asiens del 17 procent. De vanligaste målländerna för studerandemobilitet var Tyskland, Spanien, Frankrike och Nederländerna.

När det gäller utländska studerande som kommer till Finland har Europas andel förblivit oförändrad. År 2024 kom 79 procent av de studerande som kom till Finland för en längre utbytesperiod från Europa, med Tyskland, Spanien, Frankrike och Italien som de vanligaste ursprungsländerna.

De populäraste mål- och ursprungsländerna har till stor del förblivit oförändrade, även om den globala situationen också återspeglas i studerandemobiliteten. Den tydligaste förändringen är att Kina har blivit ett mindre populärt målland och ett mindre vanligt ursprungsland jämfört med tiden före coronapandemin. Även det faktum att Ryssland inte längre finns med bland mål- och ursprungsländerna är en stor förändring.

Vanligare med virtuell mobilitet, mindre vanligt med internationell praktik

Att en virtuell del ingår i den internationella mobiliteten har blivit vanligare under de senaste åren. År 2024 innehöll redan tolv procent av alla mobilitetsperioder från Finland till utlandet en virtuell del. Det här var 320 fler perioder än år 2023. 

I praktiken genomförs den virtuella mobiliteten alltid som en del av en kortvarig mobilitetsperiod. Det vanligaste sättet är att delta i olika flerformsintensivkurser som finansieras av programmet Erasmus+. Merparten av denna virtuella mobilitet genomförs vid yrkeshögskolorna.

Största delen (84 procent, 9 000 perioder) av utlandsperioderna är studerandeutbyte, det vill säga studerande som åker till en utländsk högskola för att studera. Totalt deltog 1 600 studerande i internationell praktik år 2024. Antalet studerande som deltar i praktik utomlands och praktikens andelen av alla utlandsperioder har minskat jämfört med år 2023.  

Totalt 68 procent av de långvariga och 64 procent av de kortvariga utlandsperioderna från Finland till andra länder genomfördes och finansierades genom programmet Erasmus+. När det gäller mobilitet med Finland som målland är andelen som genomförs genom Erasmus+ 76 procent vid långa utlandsperioder och 61 procent vid korta utlandsperioder. Programmets andel har ökat särskilt när det gäller kortvariga utbytesperioder.  

Mer information:

Anni Kallio
Ansvarig sakkunnig (Internationellt högskolesamarbete)
anni.kallio [at] oph.fi (anni[dot]kallio[at]oph[dot]fi)

Irma Garam
Specialsakkunnig (statistik)
irma.garam [at] oph.fi