Mindre kompetenshelheter – utökad flexibilitet och valbarhet inom yrkesutbildningen

Utbildningsstyrelsen har infört flexibilitet och valmöjligheter i så gott som alla grunder för yrkes- och specialyrkesexamina och de reviderade examensgrunderna träder stegvis i kraft fram till år 2027. Målet med revideringarna är att svara på de nya behoven av kunnande i arbetslivet och samhället.

De yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina är uppbyggda av examensdelar som grundar sig på arbetsprocesser, uppgiftshelheter och det kunnande som krävs inom en specifik bransch. De nya examensgrunderna ger utökade möjligheter att avlägga enskilda examensdelar eller kombinationer av dem utgående från de individuella kompetensbehoven.

– Vi uppmuntrar anordnarna av yrkesutbildning att utöka och bredda sitt nuvarande utbud av enskilda examensdelar och kombinationer av dem. Utbudet av lokala utbildningsalternativ har en stor inverkan på hur flexibiliteten i yrkesutbildning genomförs i praktiken, säger Marko Aaltonen, enhetschef för enheten för yrkesutbildning.

I alla yrkes- och specialyrkesexamina är det möjligt för den studerande att välja en eller flera examensdelar från en annan examen. Också högskolestudier kan ingå i en examen. Den nya finansieringsmodellen för yrkesutbildningen stöder också möjligheten att avlägga enskilda examensdelar, eftersom utbildningsanordnarna även får finansiering för enskilda examensdelar och inte enbart för hela examina.

Utbildning för det lokala behovet av kunnande

I de yrkesinriktade grundexamina har man redan länge använt sig av examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet. Det här alternativet införs nu också i alla yrkes- och specialyrkesexamina. Målet med examensdelarna som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet är att svara på särdragen inom de olika branscherna och regionerna samt på de behov av nytt kunnande som uppstår i samband med plötsliga förändringar i verksamhetsmiljön.

Ett lokalt särdrag kan till exempel hänga samman med kultur, naturförhållanden eller en koncentration av en specifik industri. Det viktiga är att examensdelen svarar mot det lokala behovet av kunnande i arbetslivet och att kunnandet är gångbart på fler än en arbetsplats.

Då man skapar och använder examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet kan man snabbare svara på förändringar i det regionala arbetslivet än vad som är möjligt utgående från de nationella examensgrunderna. Ett exempel på ett tätt samarbete mellan läroanstalter och arbetslivet är samarbetet i västra Nyland mellan Omnia, Luksia och Microsoft, där studerande får färdigheter att arbeta på datacenter. Även om examensdelen är skapad tillsammans med Microsoft, så lämpar den sig lika väl för arbetsmiljöerna vid andra datacenter.

− Målet med vårt samarbete är att alla studerande som är intresserade av en karriär inom det här tekniska området ska kunna få erfarenhet av arbete vid datacenter. Utbildningshelheten introducerar den studerande i arbetet på ett datacenter och skapar möjligheter för sysselsättning inom en bransch som även i Finland är en av de snabbast växande branscherna, berättar Tomi Vähätiitto, utbildningschef vid Omnia.

Med examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet kan läroanstalterna snabbt svara på förändringar i arbetslivet.

− Prognoser och ett tätt samarbete med arbetslivet säkerställer att utbildningen verkligen motsvarar behoven i arbetslivet, konstaterar Vähätiitto.

Möjlighet att avlägga högskolestudier parallellt med yrkesstudier

I fortsättningen kommer det att vara möjligt att i alla yrkes- och specialyrkesexamina ta in högskolestudier som stöder det yrkeskunnande som är fastställt i examen.

Den studerande kan avlägga högskolestudier parallellt med de yrkesinriktade examensdelarna.

− Ett exempel på det här är yrkeshögskolestudier som stöder det praktiska kunnandet i yrket, såsom öppna studier vid yrkeshögskolor och annat utbud vid öppna högskolor och universitet, säger Jaana Villikka-Storm, överingenjör vid Utbildningsstyrelsen.

Mindre kompetenshelheter svarar mot individens och arbetsmarknadens behov

Ett annat sätt att utöka flexibiliteten i yrkesutbildningen är att ordna utbildning som omfattar mindre kompetenshelheter. Inom yrkesutbildningen innebär begreppet mindre kompetenshelheter enskilda examensdelar och kombinationer av dem. De mindre kompetenshelheterna har sin grund i Europarådets rekommendation. Man strävar efter ett snabbare och smidigare sätt att uppdatera kunnandet och främja sysselsättningen. Därför vill man betona mindre kompetenshelheter framför hela examina.

− Ett aktuellt exempel på en mindre kompetenshelhet är utbildningsprogrammet för reparatörer av hushållsmaskiner på Yrkesinstitutet Varia, som har planerats i samarbete med Elektroniikka- ja kodinkonekaupan yhdistys ETKO rf och Suomen Kodinkonehuoltojen Liitto SKHL. Med utbildningen försöker man åtgärda bristen på reparatörer av hushållsmaskiner, förkorta reparationsköerna och stödja den cirkulära ekonomin i Finland, säger Taija Paasilinna, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

− Vid Utbildningsstyrelsen pågår som bäst ett arbete som ska göra det smidigare att överföra de mindre kompetenshelheterna, till exempel till informationsresursen Koski. Då kan man samtidigt följa upp utbudet och genomförandet av de mindre kompetenshelheterna, säger Taija Paasilinna.

Examensdelar för digitalisering och grön omställning kan också användas som mindre kompetenshelheter

De nya valbara examensdelarna för digitalisering och grön omställning som har införts i grunderna för yrkes- och specialyrkesexamina kan också användas som mindre kompetenshelheter.

Digitaliseringen och den gröna omställningen påverkar arbetslivet parallellt och innebär således en dubbel omställning. I den dubbla omställningen strävar man efter att använda digital teknik för att främja miljövänliga och hållbara lösningar.

− Det är viktigt att examensdelarna för digitalisering och grön omställning alltid kopplas till branschen, så att man utvecklar kunnandet utgående från behoven i den studerandes egen bransch. På så sätt kan man påskynda den dubbla omställningen och bidra till att utveckla det finländska arbetslivet, konstaterar Minna Taivassalo, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Revidering av examensgrunderna – en del av ett långsiktigt utvecklingsarbete

En arbetsgrupp tillsatt av undervisnings- och kulturministeriet såg över helheten och utvecklingsbehoven för de yrkesinriktade examina år 2022–2023. Utgående från arbetsgruppens förslag har Utbildningsstyrelsen berett de valbara examensdelarna för digitalisering och grön omställning samt andra valmöjligheter som stöder flexibiliteten i grunderna för yrkes- och specialyrkesexamina. Arbetsgruppen tog även fram en definition av mindre kompetenshelheter. Utifrån den definitionen stöder Utbildningsstyrelsen ett utökat utbud av mindre kompetenshelheter i yrkesutbildningen.

Läs mer