Skoldagen får endast förkortas av hälsoskäl för viss tid
Skolan bär ansvaret för att ordna undervisningen utgående från lagen om grundläggande utbildning och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Enligt 20 h § i den nya lagen om grundläggande utbildning är det möjligt att förkorta skoldagen av hälsoskäl, men det ska vara en åtgärd i sista hand.
Beslutet fattas för viss tid med motivering för varje enskilt läroämne för högst fyra månader åt gången. Efter det här kan beslutet förnyas, men att förkorta skoldagen får inte bli en permanent lösning. Att förkorta skoldagen innebär även en inskränkning av barnets grundläggande rätt till skolgång.
Närmare anvisningar finns i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen:
- Tillfällig befrielse från att fullgöra lärokursen i läroämnet på grund av hälsoskäl för en elev förutsätter en aktuell och utgående från elevens behov av stöd en uppdaterad bedömning i enlighet med 20 d §, en plan i enlighet med 20 e § och ett beslut i enlighet med 20 f § i lagen om grundläggande utbildning.
- I planen som grundar sig på en bedömning ska framgå den lärokurs som eleven studerar och den avvikelse som görs från den, avvikelsen från timfördelningen i den årskurs i vilken eleven studerar, elevspecifika mål och innehåll, hur eleven ska framskrida i studierna och vilka principer som ska tillämpas vid bedömning av elevens kunnande. Utbildningsanordnaren ska fatta ett förvaltningsbeslut om avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller från målen i läroplanen om vilket föreskrivs i 20 h § i lagen om grundläggande utbildning. Beslutet ska fattas utan obefogat dröjsmål.
- Före beslutet fattas ska utbildningsanordnaren höra eleven och hens vårdnadshavare. Om det sker väsentliga förändringar i elevens situation och behov av stöd, ska ett nytt förvaltningsbeslut fattas.
Att förkorta skoldagen utgör inte stöd för lärande eller skolgång
Att förkorta skoldagen utgör inte stöd för lärande eller skolgång, utan innebär att man avviker från målen och innehållen i läroplanen. I detta fall får inte eleven det antal undervisningstimmar som föreskrivs.
I och med revideringen av stödet för lärande och skolgång som trädde i kraft den 1 augusti 2025 har undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande samt de gruppspecifika stödformerna en central roll. Det rör sig om en ändring i verksamhetskulturen som syftar till att stödja lärandet och skolgången för varje elev.
Målet är i första hand att eleven deltar i undervisningen fullt ut. Med undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande kan man anpassa skoldagen så att den svarar på elevernas varierande behov.
Alla elever i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska få stöd för till exempel aktivitetsstyrning, sensorisk belastning, socialt samspel eller inlärningsstilar. Dessa utmaningar beaktas också i revideringen av stödet och bemöts med olika pedagogiska lösningar som stöder både lärande och skolgång samt välbefinnande.
I stället för att förkorta skoldagen bör man överväga lösningar som stöder lärandet och skolgången på lång sikt
I stället för att förkorta skoldagen bör man överväga flexibla undervisningsarrangemang och gruppspecifika stödformer. Med dessa avses till exempel att skapa en rytm i undervisningsstunderna, öka antalet raster eller periodisera undervisningen i mindre delar så att eleven kan delta i skolgången utgående från sina egna resurser. Strukturer av detta slag stöder elevens lärande och skolgång på lång sikt.
Om man överväger att förkorta skoldagen är det viktigt att personalen i skolan, elevvårdstjänsternas personal och vårdnadshavarna noga bedömer situationen. Samtidigt måste man överväga rehabiliterande stödåtgärder för att stödja elevens skolgång. Att enbart befria eleven från studierna eller närvaron främjar sällan rehabilitering eller lärande.
Den grundläggande utbildningen är inte avsedd för självstudier. I lagen om grundläggande utbildning fastställs att varje elev i den grundläggande utbildningen har rätt till ett visst antal undervisningstimmar. Om en elev endast har tre undervisningstimmar per dag, är antalet timmar per vecka 15. En förkortning av skoldagen kan därför ha stor inverkan på hur eleven klarar av att uppnå de mål för lärandet som ställts upp för hen.
Minimiantalet undervisningstimmar enligt lagstiftningen för varje årskurs:
- Förskoleundervisningen: 700 timmar per år
- Årskurs 1 och 2: 21 timmar per vecka
- Årskurs 3: 23 timmar per vecka
- Årskurs 4: 24 timmar per vecka
- Årskurs 5 och 6: 25 timmar per vecka
- Årskurs 7: 30 timmar per vecka
- Årskurs 8: 29 timmar per vecka
- Årskurs 9: 30 timmar per vecka
Till grund för allt ligger en positiv och uppmuntrande atmosfär där elevens styrkor lyfts fram. Genom att systematiskt identifiera och beakta varje elevs behov skapas en verksamhetskultur som stöder både lärandet och välbefinnandet. Det här är även syftet med revideringen av stödet för lärande.
Mer information
utbildning [at] oph.fi (utbildning[at]oph[dot]fi)