Utbildningsstyrelsens utredning: allt fler romska elever vill delta i undervisning i romani

Utbildningsstyrelsen har genomfört en nationell utredning av resurserna och utvecklingsbehoven för undervisningen i romani inom den grundläggande utbildningen. I utredningen granskas även skolmotivationen och skoltrivseln bland romska elever.

Utredningen bygger på intervjuer med 58 romska elever, 26 vårdnadshavare och 201 rektorer i hela landet. Utbildningsstyrelsen har genomfört motsvarande utredningar 2004 och 2011.

Nästan alla av de intervjuade vårdnadshavarna (96 procent) upplevde att samarbetet mellan skolan och hemmet fungerar mycket bra. Dock önskade över 90 procent av eleverna och vårdnadshavarna att den romska kulturen ska ges större synlighet i skolorna. Genom att lyfta fram den romska kulturen till exempel under temadagar och i undervisning i olika läroämnen kan man motverka fördomar och stärka delaktigheten.

– Av utredningen framgår att romska elever tycker om att gå i skolan och deltar aktivt i undervisningen. De upplever dock övergångsskedena i skolgången som utmanande, till exempel övergången från årskurs 1–6 till årskurs 7–9, i synnerhet om de är de enda eleverna i skolan med romsk bakgrund. Ett viktigt stöd i övergångsskeden är anställda och andra elever i skolan med romsk bakgrund, säger Irja Seilola, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

I Utbildningsstyrelsens uppdrag ingår att främja romani och den romska kulturen samt att utveckla utbildningen för den romska befolkningen.

– Vi arbetar för närvarande med att främja rekommendationerna i utredningen, vars syfte är att stärka undervisningen i romani i skolorna och öka de romska elevernas möjligheter att värna om den egna kulturen i sin vardag. Rekommendationerna har utarbetats tillsammans med det romska samfundet. Arbetet är viktigt för att garantera likabehandlingen av romska elever, konstaterar Seilola.

Bakom utredningen ligger Utbildningsstyrelsens återupplivningsprogram för finländsk romani 2023–2030 och programmet för romsk politik (ROMPO3) för 2023–2030.

Distansundervisning kan öka möjligheterna att delta i undervisningen

Av de romska eleverna som intervjuades som en del av utredningen uppgav över hälften att de har mycket goda eller åtminstone goda kunskaper i romani.

Under de senaste tio åren har den kompletterande undervisningen i det egna modersmålet för romska elever minskat betydligt. År 2024 fick endast 24 elever undervisning i romani enligt den kompletterande lärokursen, medan motsvarande antal år 2016 var 98 elever.

Kompletterande undervisning i det egna modersmålet erbjuds i Finland elever inom den grundläggande utbildningen som har ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Undervisningen ersätter inte läroämnet modersmål och litteratur.

– Kompletterande undervisning i det egna modersmålet stöder bevarandet av elevens språk och kultur och stärker elevens identitet och lärande, beskriver Seilola.

Utmaningar förknippade med undervisningen i romani i skolorna är till exempel bristen på kompetenta lärare och brist på kunskap. Enligt utredningen är romska elever dock alltmer intresserade av att delta i undervisning i romani. Ungefär 89 procent av de romska eleverna omfattades av utredningen skulle vilja lära sig romani i skolan.

– De romska eleverna behöver stöd för sin romska identitet och möjligheter att använda sitt modersmål. Genom att utnyttja distansförbindelser skulle alla intresserade kunna delta i undervisningen, oberoende av var i landet de är bosatt. Även klubbverksamhet skulle bidra till att bevara livskraften hos romani och den romska kulturen i romska barn och ungas vardag. Verksamheten kunde ordnas tillsammans med en lokal romsk förening, tillägger Seilola.  

Ökad förståelse av hur elevernas bakgrund påverkar lärandet och vardagen behövs i skolorna

Över hälften av de romska eleverna som omfattades av utredningen uppgav att de blivit utsatta för mobbning i skolan. De bedömer att mobbningen delvis är omedveten och beror på brist på kännedom om den romska kulturen.

– Vi måste hitta effektiva lösningar för att förbättra situationen. Inom den grundläggande utbildningen ska man stärka ett kultursensitivt tillvägagångssätt där man identifierar och respekterar behoven och värderingarna hos elever med olika kulturell bakgrund. Enligt Seilola har kunskapen om romani och den romska kulturen ökat, men den bör stärkas ytterligare genom till exempel informationsstyrning.

Med informationsstyrning kan man även förbättra kommunikationen till vårdnadshavarna, som enligt utredningen har varit förknippad med vissa utmaningar.

– Vi stöder skolorna i samband med utvecklingen av informationsstyrningen genom bland annat webbinarier och stödmaterial. När vårdnadshavarna har aktuell information om stödformer, fortsatta studier och undervisning i romani kan de tillsammans med skolan främja elevens lärande på bästa sätt, säger Seilola.

Enligt utredningen har de romska eleverna även nytta av individuell studiehandledning och uppmuntran.

– Individuell studiehandledning stärker de romska elevernas identitet som inlärare. Det är viktigt att redan i ett tidigt skede uppmuntra eleverna till fortsatta studier som intresserar dem, konstaterar Seilola.

Mer information:

Irja Seilola, undervisningsråd 
irja.seilola [at] oph.fi
tfn 029 533 1495