Erasmus Mundus-magisterprogrammet vid Östra Finlands universitet utbildar internationell spetskompetens inom skogsbranschen
Skogarnas roll i den finländska nationalekonomin är exceptionellt stor jämfört med de flesta andra länder. Dessutom är skogsbranschen och den tillhörande industrin i grunden mycket internationell. Därför var skogsvetenskap ett nästan självklart val när man vid Östra Finlands universitet i början av 2000-talet började planera ett internationellt magisterprogram.
- Finland har alltid haft en mycket stark ställning inom skogsbranschen och kan närmast betraktas som en stormakt på området. Därför har det varit lätt för oss att få ledande europeiska universitet att delta i programmet, säger professor Timo Tokola vid Östra Finlands universitet, som koordinerar programmet.
I magisterprogrammet MSc European Forestry deltar sju europeiska universitet som representerar spetskompetens inom området. Flera av dem har varit med ända sedan starten. Programmet är ett av de första Erasmus Mundus-programmen som har tilldelats kvalitetsmärket för internationella gemensamma utbildningsprogram. Till programmet söker årligen drygt 300 personer från olika delar av världen, varav omkring 20 antas.
Målet med studierna är att de studerande, när de går ut i arbetslivet ska kunna hantera de fyra största utmaningarna inom skogsbranschen: klimatförändringen och de störningar den orsakar, såsom skogsbränder, de utmaningar som följer av minskad biomassa, förlusten av biologisk mångfald till följd av krympande skogsområden samt den växande efterfrågan på icke-ekonomisk användning av ekosystemen.
Skogsforskningens fokus varierar beroende på förhållandena i olika länder
I Europa varierar naturförhållandena kraftigt – från Sydeuropas medelhavsmiljöer till Centraleuropas bergsområden och de nordiska barrskogarna.
- Därför kan vi erbjuda de studerande en utmärkt möjlighet att på ett mångsidigt sätt bekanta sig med olika skogar och förhållanden.
Även de samhälleliga tyngdpunkterna varierar i olika länder. Finland är exceptionellt i jämförelse med andra europeiska länder, eftersom skogsbrukets betydelse för ekonomin alltid har varit mycket stor hos oss. Förändringarna på detta område sker mycket långsamt, och användningen av inhemskt virke inom industrin ligger fortfarande på ungefär samma nivå som för omkring fyrtio år sedan.
- I Finland utgör skogsbruket omkring 20 procent av hela ekonomin, vilket är den klart högsta andelen i världen. I andra länder ligger motsvarande andel på cirka 1–2 procent. Hos oss märks skogarnas betydelse i hela ekonomin; till exempel är många av IT-företagens kunder verksamma inom skogsbruket.
Detta sätter större press på forskningen att beakta flera olika perspektiv på skogen.
- Tyngdpunkten blir helt annorlunda när skogsbrukets ekonomiska betydelse bara uppgår till omkring en procent. Då kan man helt koncentrera sig på till exempel klimatförändringen eller skyddet av skogarna.
En av styrkorna med utbildningsprogrammet är just att de studerande genom att bekanta sig med förhållandena, praxisen och forskningen i flera olika länder får en mycket mångsidig bild av skogsbranschen och dess olika delområden och prioriteringar. Samtidigt är till exempel klimatförändringen numera en starkt närvarande fråga överallt.
Fältkurser ger studierna en konkret förankring
Det första studieåret genomförs i Finland, där undervisningen fokuserar på att ge de studerande kännedom om olika vetenskapliga metoder. I studierna ingår en månadslång fältkurs under vilken de studerande besöker samtliga universitet som deltar i programmet. Kursen omfattar många praktiska övningar och fältarbete i olika typer av skogsmiljöer. Det andra studieåret genomförs vid ett partneruniversitet som den studerande själv väljer.
- Utan extern finansiering skulle detta naturligtvis inte kunna ordnas. Budgetarna är så strama att enskilda universitet inte på egen hand skulle kunna organisera ett sådant samarbete, konstaterar Tokola. – Vi har också hela tiden strävat efter att utveckla och förbättra programmet. Därför har vi kunnat få fortsatt finansiering.
Undervisningens kvalitet följs också upp noggrant. Kurserna revideras om brister upptäcks.
När det gäller valet av ämne för examensarbetet har de studerande stor akademisk frihet. Detta skiljer sig något från Erasmus Mundus-programmen i allmänhet.
- I det avseendet är vi lite exceptionella, eftersom vi har valt att hålla fast vid en mer traditionell universitetskultur. Det har visat sig vara mycket framgångsrikt.
Även den respons vi fått från de studerande har varit utmärkt.
Klimatförändringen är numera en självklar del av skogsforskningen
Vid universiteten bidrar forskningen kontinuerligt till att utveckla undervisningen, vilket innebär att innehållet i utbildningen förändras i takt med att forskningen går framåt och ny kunskap tillkommer. För några år sedan var den globala uppvärmningen en ny trend inom forskningen; nu hör den till de grundläggande frågorna.
- Den senaste trenden har varit olika typer av störningsfaktorer, såsom skogsbränders effekter och minskningen av den biologiska mångfalden, vilka naturligtvis är kopplade till klimatförändringen. Forskningen inom detta ämnesområde är mycket intensiv just nu – nästa trend blir synlig först längre fram.
Skogsbrukets utmaningar står ofta i konflikt med varandra
Tokola konstaterar att problemen inom skogsbruket för närvarande ofta är motstridiga.
- Det råder till exempel brist på virke och man borde avverka mer, men å andra sidan vill man bevara den biologiska mångfalden. Lösningen är då att veta var avverkningen bör ske.
Mitt bland många motstridiga perspektiv måste de studerande lära sig att förstå hur olika faktorer hänger samman och hur lämpliga lösningar kan utformas för olika förhållanden.
- Vi har en europeisk tradition inom skogsvård och skogsbruksplanering som gör det möjligt att sträva efter beslut grundade på bästa tillgängliga kunskap. Det krävs en bred förståelse för att kunna beakta alla olika delområden.
Studierna ger beredskap för många olika arbetsuppgifter
Efter examen har de studerande gått vidare till mycket varierande arbetsuppgifter inom skogsbranschen och olika delar av samhället, från förvaltning och handel till miljöskydd och skogsinventering. Många är också aktiva i internationella nätverk inom skogsbranschen och bidrar därigenom till att påverka branschens framtida utveckling. Under årens lopp har ett stort antal internationella magistrar utexaminerats från programmet, och en stor del av dem har även avlagt doktorsexamen.
- En stor del av de internationella experterna inom branschen har faktiskt utexaminerats via vårt program. Jag stöter ständigt på våra tidigare studerande vid internationella möten och evenemang inom skogsbranschen.
Tokola anser att programmets viktigaste prestation är att det har bidragit till att skapa vetenskapsbaserad skogskompetens och ett omfattande nätverk av experter som sprider kunskap och kompetens globalt.
- Att bygga på universitetens kompetens och kunskap har stor betydelse. Kunskapsbaserade argument vinner alltid i längden.
Text: Aino Kivelä
Ett lärande, kunnigt Europa
Hurdant Finland och Europa byggs upp med Erasmus+-projekt? Artikelserien blickar in i den internationella verksamheten och ger en bild av den samhälleliga förändring som internationella projekt påskyndar.