I Riihimäki genomsyrar robotiken alla skolstadier och läroämnen från småbarnspedagogiken och uppåt

De viktigaste aktörerna på Robotics Campus i Riihimäki är Riihimäki stad, Hyria, Tavastlands yrkeshögskola (HAMK), Finlands miljöinstitut SYKLI samt andra lokala läroanstalter och företag.

- I Riihimäki har vi tänkt att teknologiska problemlösningsuppgifter och teknologifostran är ett bra sätt att utveckla inte bara det teknologiska kunnandet, utan också samarbetsförmågan, kreativiteten och färdigheterna i projektarbete, säger Reetta Viitanen, specialsakkunnig inom robotikundervisning vid Robotics campus.

- I våra skolor är robotik inte något extra, utan ett arbete som bygger på den nationella läroplanen och ett sätt att lära ut färdigheter. Det stöder uppnåendet av målen för mångsidig kompetens inom den grundläggande utbildningen.

I Riihimäki har robotiken integrerats i alla läroämnen. I den lokala läroplanen har det fastställts i vilket skede olika teknologiteman tas upp i respektive årskurs. I praktiken syns detta till exempel så att produkter som tillverkas under slöjdlektioner kan innehålla inslag av robotik eller teknologi, eller att man under på religionslektionerna i högstadiet kan fundera på etiken kring teknologi eller artificiell intelligens.

- Lärarna har ämnesvis funderat på hur teknologin skulle kunna integreras i lärandet. När de får en idé eller tanke om detta försöker vi ge dem sådana redskap att idén kan genomföras i praktiken.

I dagens grundskola kan det ibland vara svårt att hitta och erbjuda eleverna till exempel uppgifter i tillämpad matematik. Programmering och robotar erbjuder en direkt kanal för detta. Med hjälp av programmering av en fysisk robot kan man konkret visa vilken nytta det är att kunna matematik, till exempel Pythagoras sats. På motsvarande sätt kan man till exempel undersöka hållfasta konstruktioner och med hjälp av matematik visa varför en viss konstruktion är starkare än en annan.

- På så sätt strävar vi efter att motivera särskilt de elever vars akademiska färdigheter inte nödvändigtvis är på topp eller som har svårt att motivera sig för studier i teoretiska ämnen.
  
I anslutning till robotiken ordnas det i Riihimäki också klubbverksamhet, där man med hjälp av mer informella undervisningsformer vill stärka elevernas anknytning till skolan.

Det är viktigt att stödja flickors teknologiska självförtroende

Ett centralt mål är också att få flickorna att intressera sig för matematik och naturvetenskaper. Enligt Viitanen bidrar just det faktum att robotiken har integrerats i all undervisning till detta. 
 
- När STEM-ämnen och robotik har förts in i alla läroämnen och för alla elever, uppstår inte frågan om huruvida detta passar mig som flicka eller inte.

Flickor kan också känna osäkerhet kring sin egen förmåga, trots att forskning visar att deras kunskaper i naturvetenskap håller en mycket hög nivå. Osäkerhet har en negativ inverkan på motivationen. Många flickor har också medgett att de aldrig skulle ha prövat robotik om de inte hade varit tvungna, men att de sedan har upptäckt att de klarar det bra och blir intresserade av ämnet.  

Det har också en positiv effekt på flickors intresse att majoriteten av lärarna i lågstadiet är kvinnor. De kan fungera som förebilder för en positiv inställning till teknologi och robotik.

- På så sätt utvecklar flickor ett gott teknologiskt självförtroende och ett intresse för STEM-ämnen redan från småbarnspedagogiken. I internationella projekt vill vi fungera som ett finländskt exempel på att flickor i lika hög grad behärskar teknik och naturvetenskaper.

Internationalisering ger mångsidiga inlärningsupplevelser

Den internationella verksamheten förenar flera dimensioner av lärande, varav en är utvecklingen av språkkunskaperna. Robotikens språk är engelska. Även en elev med svagare språkkunskaper motiveras att lära sig språk när hen inser att nya och bra idéer inom robotik finns på främmande språk, oftast på engelska. På så sätt konkretiseras nyttan av praktiska språkkunskaper.

- Detta märker eleverna naturligtvis också under projektresor. När de får internationella kontakter som de samarbetar med, betonas betydelsen av språkkunskaper och motivationen att lära sig språk ökar.

Utomlands får eleverna också möjlighet att träffa andra unga som är intresserade av teknologi. Samtidigt lär de sig att arbeta i mångkulturella grupper.

- Vi brukar dela in deltagarna så att varje grupp har en representant från ett visst land. Grupperna får sedan en teknologisk problemlösningsuppgift som de ska arbeta med. På så sätt arbetar barn från olika kulturer, religioner och bakgrunder tillsammans med samma uppgift. En sådan situation kan vara ganska krävande även i arbetslivet, och att vi hjälper barn och unga att ta sig igenom den är mycket värdefullt i dagens samhälle.

Robotik ökar mångvetenskapligt lärande och samarbete 

Viitanen betonar att en central motivationsfaktor inom STEM-ämnena är att arbeta tillsammans.

- Arbetssätt där var och en kan bidra med sina egna styrkor till gruppen motiverar eleverna. Det handlar om att tillämpa naturvetenskaperna så att var och en på något sätt kan bidra till att föra det gemensamma projektet framåt. Ingen behöver kunna allt på egen hand – ingen kan vara bra på allt, men alla har styrkor som andra saknar, och alla kan bidra i gruppen.

I grupparbete lär man sig att identifiera och uttrycka både egna och andras styrkor. Det skapar en känsla av att lyckas. Motivationen stärks också av mångvetenskaplighet, det vill säga att flera läroämnen kombineras i problemlösningen.

- I naturvetenskapliga ämnen tar det ofta så lång tid att undervisa den teoretiska grunden att det inte finns tillräckligt med tid för tillämpning. Särskilt inte för sådan tillämpning där flera ämnen kan integreras. En av fördelarna med robotik är just att projekten i sig är mångvetenskapliga studiehelheter där kunskaper från olika läroämnen tillämpas.

Internationalisering är central för kompetensutvecklingen

Lärarens roll i lärandet är mycket viktig. Om teknologin känns främmande för läraren och det saknas tillräcklig kompetens, är det svårt att undervisa och uppmuntra eleverna. Därför erbjuds alla lärare i Riihimäki möjlighet att utbilda sig inom teknologifostran.

För dem som har varit med länge kan det å andra sidan vara svårt att hitta kollegialt stöd i Finland. Internationell verksamhet spelar en nyckelroll när man vill utveckla undervisningen i STEM-ämnen och robotik. I Riihimäki finns en Erasmus+-ackreditering som omfattar hela staden, vilket gör det smidigt att genomföra internationella projekt.  

- För lärarna är det mycket viktigt att vi hittar skolor i Europa där liknande utvecklingsarbete har bedrivits och att de får träffa kollegor som tänker på samma sätt. Att få kollegialt stöd och hitta en samarbetspartner i utvecklingsarbetet är av största vikt.

Detta gäller särskilt småbarnspedagoger, vars arbete i hög grad är knutet till den egna barngruppen. På ett litet daghem finns det inte nödvändigtvis många vuxna, och därför är det mycket värdefullt att dörrarna till Europa är öppna och att man deltar i internationella projekt. Det är viktigt för både vuxna och barn att öka förståelsen mellan olika kulturer.  

- Alla barn möter inte nödvändigtvis barn eller unga från andra kulturer i sin vardag inom småbarnspedagogiken eller i andra sammanhang. Därför är det väldigt värdefullt att skapa kontakter genom internationell verksamhet. Virtuella möten mellan barngrupper är mycket viktiga.  

Vid dessa möten presenterar man egna fina teknologiprojekt, samtidigt som man kan lära sig några ord på ett främmande språk och få inblick i andras vardag. När man sedan ser hur andra har gjort öppnas en helt ny värld för barnen.

- Den tidiga barndomen är rätt tid för att påverka det teknologiska självförtroendet och även attityder till andra kulturer, konstaterar Viitanen.

Text: Aino Kivelä